Miljöpartiets utsläppsmål kräver kommunalskatt på 40 kr?

En utsläppsminskning för EU med 60 procent kräver enligt Björn Lomborgs beräkningsmodell kostnader på 4,8 biljoner kronor. Det är 4,5 procent av EU:s BNP.

I lördags skrev miljöpartiets ena ledare, Åsa Romson, en artikel på DN-debatt 23/11 som handlade om EU:s klimatmål. Det är som bekant att CO2-utsläppen ska minskas med 20 procent till år 2020 (jämfört med 1990). Hon menar nu att  det inte räcker för EU med ett så modest mål, som hon utan några belägg påstår redan är uppnått. För att nå 2-gradersmålet och för att visa att vi gör vår del av jobbet behöver EU sätta ett "offensivt mål" till 2030. Det ska innebära en minskning av utsläppen med 60 procent. "Då kan andra länder inspireras och följa efter."

Åsa Romson, MP

Någon kostnadsuppskattning eller beräkning av vad programmet i sig har för effekt på temperaturutvecklingen nämner Romson inte. Däremot har Björn Lomborg anfört beräkningar som han redovisar i en artikel på ledarsidani SvD 24/11. Han är chef för Copenhagen Consensus Center och adjungerad professor vid Copenhagen Business School. Lomborg är skeptisk till effekterna av traditionella utsläppsbegränsningar och menar att de är dyra och ger litet resultat:

"Bara européerna och några få andra fortsätter hänge sig åt betydande utgifter för obetydliga resultat. EU har förbundit sig att skära ner CO2-utsläppen till 20 procent lägre än 1990 års nivå till år 2020. Forskning visar att detta kommer att kosta 1600 miljarder kronor per år. Vid århundradets slut, till en sammanlagd kostnad av mer än 130000 miljarder kronor, kommer den förväntade temperaturökningen att ha reducerats med obetydliga 0,05 grader Celsius."

Björn Lomborg

Om vi tar Lomborgs uppgifter på allvar borde Romsons krav på en tre gånger så stor utsläppsminskning att kosta tre gånger så mycket - kanske ännu mera eftersom åtgärderna tenderar att bli allt dyrare när mycket ska göras på en gång.. Det betyder en sammanlagd kostnad för EU på åtminstone 4 800 miljarder kronor per år. Och effekten skulle bli att temperaturen vid nästa sekelskifte skulle vara 0,15 grader lägre än annars.

Kostnaden på 4,8 biljoner kronor utgör 4,5 procent av EU:s BNP på 107 biljoner kr. Om vi översätter detta till svenska förhållanden så vet vi att underlaget för kommunalskatt motsvarar ungefär halva BNP. En skattehöjning som ska ge 4,5 procent av BNP kräver då en kommunalskattehöjning på 9 kronor (procentenheter). Romson kräver i praktiken en skattehöjning som motsvarar mer än 40 kronors kommunalskatt.

Lomborgs beräkningar är naturligtvis grova om man tillämpar dem på Romsons utsläppsmål. Men varför ger inte Romson själv någon uppgift om vad det skulle kosta? Nu verkar det vara nästan gratis. Om Lomborg har rätt i vilken liten effekt dessa mycket kostsamma utsläppsminskningar har på den globala uppvärmningen måste varje sunt tänkande bedömare dessutom ifrågasätta om uppoffringarna verkligen är värda priset. Det borde väl finnas något effektivare sätt att påverka utsläppen? Eller det kanske är bättre att vidta åtgärder direkt mot uppvärmningen när den eventuellt kommer igång igen?

 Andra bloggar om: Romson, miljöpartiet, Lomborg, växthuseffekten, global uppvärmning, klimatkris, klimatpolitik, utsläppsmål, skatter, ekonomi, EU, politik på intressant.se