fredag, februari 15, 2008

Därför blir Sveriges uppryckning till 9:e plats ingen merit för regeringen

Sverige har förbättrat sin position i den s k köpkraftsligan från 14:e till 9:e plats 2007. Det rapporterade OECD häromdagen (pdf). Idag skriver DN om detta där Johan Schück frågar varför regeringen och Anders Borg inte gått ut med denna framgång för regeringens politik:
"Lyftet för Sverige är ändå uppseendeväckande. Tidigare år har förflyttningarna uppåt eller nedåt på listan varit ganska små. Men så händer plötsligt detta, som borde registreras som en viktig svensk framgång."
En förklaring ges av vänsterbloggaren Ilse-Marie som menar att uppgången har pågått under en längre tid:
"Man kan fråga sig hur klättringen uppåt i OECD-ligan under socialdemokratiskt regeringsinnehav stämmer överens med den bild av ett land i massarbetslöshet och misär, som Alliansen för lite drygt ett och ett halvt år sedan målade upp? Allt för lite tid har gått sedan valet. Det vet Borg. Därför är det inte trovärdigt att redan nu börja slå sig för bröstet och skryta."
Förvisso kan det vara så att statistiken kan användas på flera sätt. Men det har inte hindrat socialdemokraterna från att tidigare presentera statistken på ett helt missvisande sätt. Förklaringen ligger nog snarare i själva förmågan att använda statistik för att underbygga ett positivt budskap.

Varken moderaterna eller finansdepartementet följer den ekonomiska statistiken på ett sätt som har relevans för inrikespolitiken. På finansdepartementets hemsida redovisas enbart ganska torra rapporter och pressmeddelanden. På moderaternas hemsida finns bara allmän information om politiska utspel, debatter och artiklar - nu senast Reinfeldts och Barrosos ganska innehållslösa klimatpolitiska artikel i SvD.

Svaret på Schücks fråga är sannolikt: kommunikativ inkompetens.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

7 Comments:

At 16 februari, 2008 12:48, Anonymous Anonym said...

Kolla Alliansens hemsida. Där ser man verkligen vad den kommunikativa förmågan går för. Sidan toppas av ett möte med pensionärsorganisationerna där man diskuterade "aktuella äldrefrågor".

Där finns också en artikel om jobbskatteavdraget med lång text och just inget om vad det betytt för olika löntagare. Ingen tabell ens.

Länk: http://www.alliansforsverige.se/

 
At 16 februari, 2008 13:31, Blogger Per-Olof Persson said...

Den stora frågan är hur bra denna statistik mäter verkligheten? Detta är en viktig fråga eftersom Sverige är ett land med våldsamma politiska interventioner i marknadsekonomin.

Om det antas att Sverige är ett land som ägnar sig åt kapitalkonsumtion (detta innebär att antalet produktionssteg i ekonomin minskar och att kapitalsstrukturen krymper). Så kommer den privata konsumtionen att öka i förhållande till entreprenörernas spenderande på produktionsresurser (naturresurser, arbetskraft, kapitalvaror).

I och med att dagens BNP-mått inte mäter hela produktionen (den mäter i stort sett endast försäljningen av färdiga konsumtionsvaror), så leder kapitalkonsumtionen till att BNP stiger. Ett riktigt BNP-mått måste ta hänsyn till att ett förhållandevis lägre spenderande på produktionsresurser gör landet fattigare. Därför kan BNP idag öka trots misär och en arbetslöshet på 20 %.

Det kan också finnas tillfälliga orsaker som håller uppe valutakursen. Detta innebär att svenskarna kan hålla uppe konsumtionen genom att köpa "för billiga" konsumtionsvaror från andra länder. Valutakurserna idag visar inte sitt riktiga marknadspris pga våldsamma politiska interventioner i marknadsekonomin.

 
At 16 februari, 2008 15:46, Anonymous Anonym said...

Fraser institutet har ju annan statistisk (mäter ju bättre).
Asymmetriska nackdelar = EMU ränte/valuta/inflations stabilitet. Företag dras hit och vissa försvinner tex turism kan ju öka.

 
At 16 februari, 2008 18:23, Blogger vansterekonomi said...

I det pdf-dokumentet som du länkar till har Sverige "bara" gått från en elfteplats till en delad niondeplats. Passerat Island och gått upp på samma plats som Danmark. Var hittar du och DN fjortondeplatsen från 2006?

 
At 17 februari, 2008 18:56, Anonymous PKo said...

Ett ytterligare skäl kan ju vara att välståndsligan inte ger motiv för de förändringar som regeringen vill genomföra. När man jämför nivåer så vill jag minnas att det inte skiljer speciellt mycket mellan industriländerna, det stora innehållet är inte att vi ligger långt ner, vilket vi inte gör och inte gjort (det finns 196 länder) utan hur lite det skiljer och hur lite man betalar i absoluta tal för en långtgående fördelningspolitik, schyst föräldraförsäkring, bra (för något år sedan) arbetsmarknadslagar. Senast jag såg kurvorna handlar skillnaderna om några procent hit och dit där vi rör oss, det verkar vara så fortfarande med tanke på hur fort det gick att avancera 5 steg!! Min tolkning är att välskötta industriländer hamnar på den nivån där Sverige är. Luxemburg låg högt men det är en finansekonomi, USA låg högt förr men det berodde på övervärderad dollar (handselsbalansunderskott i samma nivå som Sveriges överskott), Norge låg högt men det tillskriver jag att det i stora delar är en välskött råvaruekonomi. Man kan ju fixa några procent med hårdare arbetsmarknadslagar men det ger inget substansiellt. Ska vi komma högre handlar det om en satsning på offentlig sektors effektivitet (30% sysselsättning istället för verkstads och jordbrukets < 10 % tillsammans) och servic i allmänhet vilket torde vara 70-80 % totalt. En annan tolkning är att så länge vi spelar i industriländernas liga så kommer vi inte högre och då innebär det att ska vi långsiktigt vidmakthålla och/eller konkurrenskraften så måste vi tydligare driva forskning i läkemedelssektorer och bio- och nanoteknik med rimligare innovationssystem än det nuvarande. Söka oss in tydligare i högvärdeadderande branscher.

 
At 18 februari, 2008 14:28, Blogger Danne Nordling said...

Valutakurserna påverkar inte köpkraftsrankingen som mäts med PPP. Däremot betyder terms-of-trade en del och förbättringen där verkar svara för en betydande del av Sveriges förkovran.

Fraser Institute mäter väl mera frihetsaspekter än välstånd?

Det är ett mysterium varifrån 14:e-platsen kommer. Eftersom jag inte hade tillgång till papperstidningen fick jag intrycket att det fanns något ej utlagt diagram som Schück och andra hänvisade till. Hos OECD hade siffrorna reviderats enligt DN. Men när jag kollar uppgifterna från Ekonomifakta för 2006 visar dessa en 12:e-plats.

Förbättringarna tidigare hjar ju mest berott på ytterst marginella förändringar som genom trängseln i mitten kan leda till flera rankingplatsers förbättring. Detta brukade Ringholms finansdepartement utnyttja med stor iver, vilket visar skillnaden i attityd till positiv statistik mellan olika regeringar. För visst borde Borg ha kunnat hävda att minskningen av utanförskapet ökar BNP mera i Sverige än i andra länder. Det hade legat i linje med teorin om jobbavdraget mm. Men det kanske inte finns någon stor sådan effekt? Att det går bra för Sverige är bara naturligt eftersom det går ungefär lika bra för andra länder. Teorin om jobbavdragets välgörande effekter har i varje fall inte kunnat beläggas.
/DNg

 
At 23 februari, 2008 14:36, Blogger vansterekonomi said...

Förklaringen till mysteriet finns här.

 

Skicka en kommentar

<< Home