Mysteriet med samhällskunskapen

Varför är kunskaperna i samhällsfrågor i Sverige beroende av om eleverna har högutbildade föräldrar men inte i många andra länder? Pratar de lågutbildade mera om sport i hemmet än i andra länder?

Skolverket har nyligen publicerat en undersökning av elevernas kunskaper i samhällsfrågor där jämförelser görs mellan 38 länder (pressmeddelande 29/6). Man har då också analyserat hur föräldrarnas socioekonomiska position påverkar resultaten i de olika länderna. Resultaten är förvånande och svårtolkade.

Den gängse hypotesen är att ett klassamhälle, där främst välsituerade elever är de som får bättre utbildning, kommer att uppvisa ett starkt samband mellan kunskaper och föräldrarnas ekonomi och utbildning. Men det beror på att endast ett fåtal från fattiga familjer får åtnjuta bättre utbildning.

Om det istället är så att alla länder öppnat utbildningen för olika ekonomiskt starka grupper borde mönstret vara ganska utjämnat. Undersökningen omfattar 14-åringars kunskaper om frågor såsom: Vad är en grundlag? Varför ska man egentligen rösta i ett val? En stark variation mellan olika länder när det gällde kopplingen till huruvida båda föräldrarna genomgått eftergymnasial utbildning kunde konstateras:

Tjeckien 25
Liechtenstein 31
Österrike 31
Slovakien 31
England 32
Estland 32
Slovenien 32
Belgien (fl.) 34
Ryssland 35
Italien 35
Lettland 35
Malta 37
Schweiz 39
Cypern 39
Finland 39
Europagenomsnitt 40
Litauen 41
Spanien 46
Luxemburg 47
Danmark 49
Sverige 51
Norge 51
Grekland 51
Polen 54
Bulgarien 66

Siffran för respektive land är en regressionskoefficient för sambandet med föräldrarnas utbildning (pdf).
("Effekten är den skattade regressionskoefficienten i en enkel linjär regression med en dikotom variabel för om elevens föräldrar har eftergymnasial utbildning eller ej som förklarande variabel").

Vi ser att Sverige hör till de länder där det är mycket betydelsefullt för kunskaperna att eleverna har högutbildade föräldrar. Detta resultat är överraskande och har inte setts i andra undersökningar. Sverker Hård, chef på resultatutvärderingsenheten vi Skolverket säger i DN 30/6:

"Man har föreställningen att svensk skola ska kunna kompensera för social bakgrund. Denna bild måste man nu revidera. Detta är oroväckande - skolan har ett uppdrag att kunna kompensera för skillnader i bakgrundsfaktorer."

Till bilden hör att det inte finns något samband mellan den absoluta kunskapsnivån och elevernas föräldrars position. Bulgarien ligger lågt på absolut kunskapsnivå medan Finland och Danmark ligger högst kunskapsmässigt. Tjeckien och Österrike ligger i mitten.

För Sveriges del konstateras också att kunskaperna för elever med högutbildade föräldrar påverkas kraftigt om de går i klasser med stor andel elever med högutbildade föräldrar. Däremot är effekten begränsad för elever med föräldrar utan eftergymnasial utbildning. De tjänar inte så mycket på att gå i klasser med kamrater som har högutbildade föräldrar.

Någon enkel förklaring till detta mysterium med samhällskunskapen på individnivå tycks inte finnas. Det hade varit intressant att också se hur t ex matematikkunskaperna varierar med föräldrarnas utbildningsnivå.

Om det hade varit ett mera entydigt samband i alla länder med föräldrarnas utbildningsnivå hade man från socialistiskt håll kunnat hävda att det finns "osynliga klassbarriärer" som gynnar barn från högutbildades hem (i själva verket kanske istället skillnader i begåvning). Men nu är det Sverige som verkligen aktivt försöker kompensera för bakgrundsskillnader som råkar illa ut. Kan det vara en fråga om motivation eftersom det gäller samhällskunskaper? I de lågutbildades hem kanske det inte längre "pratas politik"? Det kanske är sport som är intressant där i Sverige till skillnad från en del andra länder?

I slutändan bidrar de lägre kunskaperna i samhällsfrågor till lägre betyg och därmed minskade chanser att gå vidare till högre utbildning. Detta måste beaktas när man diskuterar hur stora andelar elever från låg- respektive högutbildades hem som blir akademiker (se bloggartiklar 18/11-09 och 8/6-10 om betyg).

Läs även andra bloggares åsikter om klassamhälle, betyg, samhällskunskap, betygsskillnader, jämlikhet, intelligens, utjämning, rättvisa, utbildning, internationell jämförelse, filosofi, politik på intressant.se