Högsta marginalskatten i olika länder 2010
Sedan Danmark sänkte sin högsta marginalskatt till 51,8 procent den 1 januari har Sverige den högsta marginalskatten med 56,4 procent. Den vill de rödgröna höja med 2,5 procentenheter.
Sedan jag efterlyste mer debatt om marginalskatterna i en bloggartikel 15/6 har det kommit ledarartiklar i SvD och DI. Den 27/6 skrev P J Anders Linder en ledarartikel med rubriken "Statlig skatt för oginhets skull" som tog upp de argument som jag hänvisade till i min artikel.
Idag 30/6 10 skriver DI en ledare med rubriken "Återstår: världens högsta marginalskatter" (DI arkiv). Där tar man i ett diagram upp de färska uppgifterna från Eurostat och visar tio länders marginalskatter. Genomsnittet i EU är 37,5 procent. Sverige ligger nästan 20 procentenheter högre:
Litauen 15,0 %
Estland 21,0
Lettland 26,0
Polen 32,0
Norge 40,0
Tyskland 47,5
Finland 48,6
Storbrit 50,0
Danmark 51,5
Sverige 56,4
För Sveriges del blir marginalskatten 57,6 procent om man räknar in kyrkoavgiften och begravningsskatten på tillsammans 1,21 procent. Denna skatt på 57,5 procent vill de rödgröna höja till 60,1 procent (med 2,5 procentenheter) genom avtrappningen av jobbskatteavdraget för de övre medelinkomsttagarna upp till miljoninkomsttagarna.
Både SvD och DI hänvisar till Saco:s rapport om hur liten omfördelande effekt totalt den statliga inkomstskatten har. Den är skriven av Eva Löfbom på Saco (pressmeddelande 22/6). Här påpekar hon att införandet av ett jobbsakatteavdrag ökat progressiviteten i skattesystemet för de förvärvsarbetande. Hon skriver också:
"Den genomsnittliga inkomstskatten ökar från cirka 17 procent vid en månadslön på 10 000 kronor till cirka 45 procent när månadslönen är 80 000 kronor. En genomsnittlig skatt motsvarande 2010 års genomsnittliga kommunalskatt betalar man först när man har en månadslön på 38 000 kronor"När det gäller omfördelningen genom inkomstskatter skriver hon:
"Inkomstspridningen kan sammanfattas i ett mått som kallas Ginikoefficient. Den 20-procentiga statliga skatten och grundavdraget minskar Gini-koefficienten med 0,011 respektive 0,010 enheter. Däremot påverkar varken jobbskatteavdraget eller skattereduktionen för allmän pensionsavgift Gini-koefficienten, och värnskatten minskar den endast marginellt med 0,001 enheter"Rapporten Inkomstfördelningen som resultatet av arbetet, lönen och skatterna (pdf) innehåller mycket väsentlig information. Men hur många av dagens politiker kan längre följa den kvalificerade skattedebatten? Och hur stor andel av svenska folket vet ens vad marginalskatt är?
Läs även andra bloggares åsikter om marginalskatt, länderjämförelse, rödgröna, val 2010, Saco, skatter, skatt, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: skatter
posted by Danne Nordling @ 23:57
6 comments
6 Comments:
Vi lever sannerligen i sorgliga politiska tider när inte ens en BORGERLIG regering inser vikten av att värna de högproduktiva människorna utan istället likt en bidragstörstande socialist pungslå de maximalt med höga marginalskatter.
VILKA SIFFROR BLIR DET MED ARBETSGIVARAVGIFTERNA INRÄKNADE ?
Jag antar att arbetsgivaravgifterna inte är desamma i alla länder. Eftersom de också är en skatt, bör de tas med i en jämförelse med olika länder.
Vid sidan om kunde det vara intressant att se varje lands moms.
Med tack för dina innehållsrika kolumner !
Erik i Lund
Anonym, det verkar som om de borgerliga inte vill anstränga sig att föra fram ett icke-socialistiskt budskap. När den rödgröna retoriken kritiserar alliansen för att gynna "de rika" möts detta varken med att det principiellt är vällovligt att stödja de välståndsbildande krafterna eller att kritiken egentligen är missledande.
När det gäller förmögenhetsskatten är det inte för att ge mer pengar åt de förmögna som den avskaffades utan för att slutföra det sista steget i den "stora skattereformen". Dessutom är kopplingen mellan förmögenhetsskatt och hög inkomst ganska svag.
Av Saco-rapporten framgår också att orsaken till att jobbskatteavdraget formellt framstår som ett gynnande av folk med högre inkomster är att alla skattesänkningar som gynnar LO-grupperna och lägre tjänstemän får denna effekt. Det beror på att låginkomsttagarna inte arbetar. En progressivitetsskärpande skattesänkning för arbetande (tänk på "taket") kan då utnyttjas i den socialistiska retoriken som ett gynnande av "de rika". Borde inte regeringen ha tjänstemän på Fidep som kan påtala sådant?
Erik i Lund, tack för uppskattning; arbetsgivaravgifterna varierar starkt mellan olika länder. Men statistiken är svåråtkomlig och litet komplicerad att beakta.
En marginalskatt i Sverige på 57,5 procent kommer att stiga om man beaktar löneskatterna på 31,42 procent. Men de två talen kan inte adderas. Marginaleffekten blir istället (57,5+31,42)/131,42=67,66 procent.
Länder som Danmark och Australien har nästan inga löneskatter medan Frankrike och Italien har högre löneskatter än Sverige.
Momsen i Danmark och Sverige på 25 procent är högst i världen. Danmark har nästan inga undantag med lägre moms. Därför är momsen i praktiken högst i Danmark.
/DNg
I Sverige betalar man mycket i skatt men har ju låg skuld istället.
Dom länder Danne räknar upp är väl dom flesta 'i kris' pga. för låga skatter.
Eller då har dom inte 'svultit' sina medborgare tillräckligt.
Marginalskatten blir ju alltid högre än den högsta skatt man betalar, annars så kommer man ju inte upp i den högsta skattesatsen.
Nils Lindholm, det finns knappast ett generellt orsakssamband mellan hög marginalskatt och låg offentlig skuldsättning.
Sverige har inte bara hög marginalskatt utan också högt totalt skattetryck i procent av BNP. Men inte heller där finns det ett orsakssamband med skuldsättningen.
Skattetrycket i Sverige var enligt OECD 2008 högst i Danmark med 48,3 procent. Därnäst kom Sverige med 47,1 procent. Genomsnittet var 35,8 procent och i de ursprungliga 15 EU-länderna var snittet 39,7 (-07).
Som konstateras i Saco-rapporten har de progressiva delarna av skattesystemet liten betydelse för finansieringen av offentliga utgifter. Därmed har omfattningen av dessa inslag också liten betydelse för det offentliga underskottet.
Därför ansåg man sig t ex i Storbritannien vara tvungen att höja momsen från 17,5 till 20 procent 2011 för att minska budgetunderskottet.
/DNg
Högsta marginalskatt är en sak, vad som inte framgår är vid vilka absolutinkomster dessa skattesatser inträffar. Jag har för mig att i England så inträffar denna skatt vid mycket högre nivåer än i Sverige. Man måste ange absolutnivån för att en korrekt bild skall erhållas.
Det finns bara en metod för att slippa dessa diskussioner om vänsterns konfiskationsskatter: Inför en enhetsskatt (flat tax rate) för 98% av inkomstagarna.
Skicka en kommentar
<< Home