Calmfors varnade för skuldnedskrivning

Finanspolitiska rådets ordförande varnade för att den internationella finansoron kunde sluta med att flera länder skulle tvingas avskriva en del av sina skulder. Det skulle ge kreditförluster i andra länder med svåröverskådlig kriseffekter som följd.

Finanspolitiska rådets ordförande professor Lars Calmfors var gäst i Ekots lördagsintervju 5/6. Han intervjuades av Anders Jonsson. Den första frågan gällde huruvida Calmfors är en "akademiker som kladdar med pennan?" som finansminister Anders Borg uttryckte saken . Hade Sverige "tur" när vi hade överskott i början av finanskrisen? Calmfors svarade diplomatiskt undvikande.

Den viktiga frågan gäller nu om det går att göra ofinansierade reformer som verkar stimulerande. Calmfors menade att permanenta reformer inte skulle vidtas om de är ofinansierade. Eventuellt skulle osäkerheten kunna aktualisera att även utlovade reformer skulle behöva tas tillbaka. Även om statsbudgeten tillfälligtvis går med överskott pekar prognoserna på 2 procents underskott.

Det är möjligt att göra ytterligare tillfälliga åtgärder för att stimulera. Calmfors nämnde statsbidrag till kommunerna. Själv skulle han vänta några månader för att se hur utvecklingen går. Blir det sämre kan man fatta beslut om detta i höst. Nu är situationen mer oklar än den var tidigare.

[Här hade man önskat att utfrågaren hade inriktat sig på skillnaden mellan tillfälliga och permanenta finanspolitiska åtgärder. En del av jobbskatteavdragen fungerar ju som permanenta stimulansåtgärder som det i någon mening finns utrymme för även då konjunkturen normaliseras. Oppositionen är då missnöjd över att detta utrymme utnyttjats för skattesänkningar och inte utgiftsökningar. Kommer den till makten är det svårt att permanent höja skatterna och anställa fler i den offentliga sektorn. Detta hade istället kunnat göras som en "permanent" stimulansåtgärd som så många gånger tidigare. Vi ser nu prov på en "omvänd" keynesiansk stabiliseringspolitik som trycker ner den offentliga sektorn.]

Hur allvarlig är skuldkrisen? Det är osäkert om Grekland kan klara sig från skuldnedskrivning. Även USA, GB och Japan har stora skulder. Och naturligtvis södra Europa. Efterfrågan kommer att minska vid åtstramningar, vilket ger svårigheter för bl a Sveriges export. Men alternativet är skuldnedskrivningar som ger kreditförluster och stör hela finanssystemet. Kriseffekterna blir svåröverskådliga. Gör man inte åtstramningar som tar flera år kommer räntorna att stiga kraftigt - även USA:s statspapper nämndes. Oron är också betingad av att kostnaderna för en åldrande befolkning.

På de finansiella marknaderna finns en tröghet när man under en tid inte reagerar. När reaktionen kommer blir den plötslig och överdriven. Placerarna flyr då till andra områden, som nu när man flytt till amerikanska statspapper och tvingat ner räntorna. Det finns ingen bra lösning idag eftersom man gick in i krisen med för stora underskott. Nu gäller det att ha en trovärdig plan. Exemplet fån Sverige var att göra detta oberoende av konjunkturutvecklingen. Risken är att det blir en spiral nedåt. Vi kan ha hamnat i en situation där det inte går att att göra något bättre. Sverige kunde på 90-talet sätta fart på exporten. Men det är inte möjligt för det stora antalet länder.

Jobbskatteavdraget kostar en mkr per jobb på lång sikt. Calmfors ville ändå försvara detta men menade [delvis felaktigt] att kostnaderna skulle gå ner. [Kostnaderna består ju av skattebortfall. Dessa uppvägs bara till en liten del av att skatterna från dem som lyft bidrag ökar. De bortfallande bidragen uppgår till ca en femtedel av skattebortfallet per jobb.]

Hur ger avdraget fler jobb? Det blir mer lönsamt att arbeta eftersom man får ut mera. Det leder till lägre löneökningar på sikt. Calmfors menade att regeringen var rädd för en debatt om att man ville hålla tillbaka lönerna. Men då skiljer man inte mellan lön före och efter skatt. Man borde dock vara öppen med alla mekanismer.

Den åldrande befolkningen är det också tyst om. Man borde tala om att det blir finansieringsproblem. Avgiftsfinansiering och höjd pensionsålder borde diskuteras, men det är inga populära saker. Man vill skjuta upp att tala om det som är otrevligt. Varför ska vi ha ett överskott på 1 procent i offentliga sektorn? Svaret var att det behövdes för framtida generationer [oklart hur]. Pensionsåldern diskuterades mer ingående.

Även äldrevårdsförsäkring diskuterades - ett exempel på avgiftsfinansiering. Det behövs debatt om detta menade Calmfors.

Euro-samarbetet diskuterades avslutningsvis. Calmfors såg fördelar för handeln. Att inte kunna ha egen räntepolitik drabbade Spanien och Irland. Grekland är annorlunda. Inte någon dagsaktuell fråga. Vi kan avvakta och se vartåt det utvecklas.

Är ekonomisk vetenskap värderingsfri? Vi utgår från regeringens intentioner och därför är det en vetenskap. Vi tar inte ställning till värderingarna framhöll Calmfors.

Det framkom inte så mycket som inte var känt tidigare om finanspolitiken. I en ganska invecklad diskussion om läget med skuldkris i världen hördes frågan huruvida Calmfors var "alarmist". Han svarade inte riktigt på den frågan. Det är betecknande för hela detta avsnitt. Professorn har inte någon bättre överblick över de motstridiga utvecklingstendenserna än olika mediala kommentatorer. Detta beror enligt min mening på att den vetenskapligt analyserbara utvecklingen skiljer sig från faktiska som påverkas av psykologi som förmedlas bl a av massmedia.

Den ekonomiska vetenskapen har inte kunnat komma fram till en teori som beskriver hur den finansiella ekonomin hänger ihop med den reala. Nästa steg är att denna (hypotetiska) teori måste få sådant genomslag att aktörer och kommentatorer agerar utifrån denna institutionella ram. Först därefter kan man med större säkerhet uttala sig om vilka olika konsekvenser störningar och stabiliseringsåtgärder sannolikt kommer att ha.

Nationalekonomins makroteori och den stabiliseringspolitiska teoribildningen står inför en mödosam uppbyggnadsprocess. Den kommer att ta många år.

Andra bloggar om: Finanspolitiska rådet, finanspolitik, stabiliseringspolitik, finanskrisen, skuldkrisen, Grekland, finanskris, underskott, jobbskatteavdrag, skuldsättning, skuldavskrivning, budgetunderskott, nationalekonomi, politik på intressant.se