måndag, juli 05, 2010

Ohly förklarade inte varför vinstintresset var fel

Med vinstintresse skulle det inte bli just någon produktion av välfärd menade vänsterledaren. Det verkar vara en förlegad retorik. Dessutom speglar det en avsevärd okunnighet om privatiseringsdebatten i Sverige.

Vänsterpartiets ordförande Lars Ohly framsträdde i Almedalen på måndagskvällen 5/7 (TT/Svt, AB). Ett bärande tema var att vinstintresset inte skulle få påverka välfärdsproduktionen. Det kanske är en indikation på väljarnas kunskaper i ekononomi att han inte brydde sig om att komma med någon närmare förklaring till varför det skulle vara förkastligt att ha vinstintressen i sjukvård och omsorg.

Vinstintresset har i en fri marknadsekonomi två viktiga funkrioner: 1) Produktion som ger vinst garanterar att produktionen är väsentlig för konsumenterna genom att de är villiga att betala priser som klart överstiger kostnaderna. 2) Produktion som ger vinst i konkurrens med andra garanterar en viss effektivitet och sparsamhet med resurserna.

Lars Ohly gjorde det enkelt för sig genom att enbart hänvisa till att funktion 1) inte skulle garantera att sjukvård och äldreomsorg skulle bli lönsam och därmed skulle den inte heller produceras. Privatisering och vinstintresse skulle alltså leda till att de flesta inte skulle få någon sådan välfärd. Man kan fråga sig om karn lever kvar på 1980-talet när denna förenklade retorik hade viss framgång mot idéerna att liberalisera den offentliga sektorn.

Om vi först gör antagandet att vård och omsorg privatiserades helt, skulle då produktionen upphöra utom för att tillgodose de allra rikaste? Om skatterna inte sänktes skulle det kanske bli så. Men varför skulle politikerna besluta att ta avgifter för välfärden utan att sänka skatterna? En privatisering förutsätter rimligtvis en motsvarande skattesänkning.

Frågan blir då huruvida denna skattesänkning räcker för alla att köpa vård och omsorg samt huruvida folk skulle använda pengarna för dessa ändamål. Det finns en risk att folk inte förstår sitt eget bästa och använder pengarna till ökad privat konsumtion. Den klassiska kritiken är att när någon får blindtarmsinflammation så har man inte pengar till operationen därför att man slösat bort dem på sprit och semesterresor.

Numera hörs inte denna kritik så ofta eftersom socialisterna kommit på att det finns hundratusentals villaägare och bilägare som inte ställs på bar backe därför att huset brinner ned eller bilen blir kvaddad. Likaväl som det finns försäkringar på olika sakområden så finns det i ett privatiserat samhälle välfärdsförsäkringar. Det problem som finns i ett sådant samhälle är risken att vissa grupper inte tar nödvändiga försäkringar av oförstånd eller för att de inte anser sig ha råd.

Så långt har dock privatiseringsidéerna ännu inte kommit i Sverige. Fortfarande anser politikerna att det allmänna ska finansiera vård och omsorg med skattepengar. Den som får åtnjuta privatiserade välfärdstjänster kommer inte att själv behöva tänka på finansieringen. Vilka tjänster som tillhandahålls bestäms av politikerna. Vinstintressets funktion 1) har ingen relevans i dagens Sverige. Ohly är helt fel ute.

Det är funktion 2) som har att göra med effektivitet och sparsamhet som är vitsen med privatiseringarna i Sverige. Effekterna av dessa kan förvisso diskuteras. Det gäller ju att sparsamheten inte blir kontraproduktiv. Här kan både konkurrens och inspektionsmyndigheter hålla uppe kvaliteten. Men detta vill Ohly inte diskutera. Vinstintresset är för en socialist tydligen a priori och principiellt förkastligt. Det behöver inte närmare förklaras. Därför vänder sig Ohly enbart till redan frälsta med sitt tal i Almedalen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , intressant.se
3 comments

Etiketter:

5 Comments:

At 06 juli, 2010 14:38, Anonymous Anonym said...

Vad säger du om det här?
http://noliesradio.org/archives/18985

The Collapse of Europe — Webster Tarpley
Comparison of the three waves of the depression of the 1930s with the progression of the current depression: the October 1929 New York Stock Market crash; the summer 1931 banking panic and collapse of Europe, including the destruction of the world monetary system which depended on the British pound; and the subsequent banking panic and closure of the banks in the United States.

Lite stort! Vad säger du? Och...
http://josefsson.net/dokumentaerer/78-novemberrevolutionen-2004.html

Novemberrevolutionen (2004)
Den här filmen handlar om Sveriges okända statskupp. Den genomfördes den 21 november 1985 av en liten grupp sammansvurna...

Vad säger du om det här?
Du verkar ju lite kunnig!!!


Riksbanken stuvar om i guld- och valutareserven.

Upp till 15 ton av guldreserven ska säljas under de närmaste tolv månaderna. Försäljningen sker inom ramen för det guldavtal som tecknats mellan 15 europeiska centralbanker.

Enligt Handelsbankens uppskattning
har Riksbanken gått miste om cirka 600 miljoner kronor på sin försäljning av guldreserven.

Vad säger du om det här?
Du verkar ju lite kunnig!!!
Fattar du????
från 200 Till 1200 på 10 år!!!

 
At 06 juli, 2010 21:17, Blogger Nils Lindholm said...

Jag skulle vilja se två sjukhus i Sundsvall son kornkurerar med varandra !!
Privatiseringen handlar om att Landstinget ska betala till den ende utföraren som kan då debitera 'o-härrarns'.
Vi ser ju 'monopolet på elströmmen o ledningarna.
Stockholm Energi är Fortums 'mjölkko' genom abnorm prisökning.
Tidigare var det ett argument att ha billig energi för företagen o kommunmedborgarna.
Vinster ska privatiseras mens skulder ska socialiseras!

Men kokurans då den funkar är utvecklande.

 
At 07 juli, 2010 00:02, Blogger Danne Nordling said...

Anonym, en analys av depressionen på 30-talet visar att det stora misstaget då var att en allvarlig lågkonjunktur fick utvecklas vidare till en finanskris med tusentals banker som gick under. Följden blev att kreditgivningen till helt sunda företag ströps med påföljd att arbetslösheten snabbt ökade (se blogggartikel mars 2009: http://danne-nordling.blogspot.com/2009/03/finanskrisen-gjorde-1930-ars-nedgang.html ).

Avregleringen i Sverige var nödvändig men gjordes inte på bästa sätt. Josefsson menar att det mycket var mitt fel. Men Feldts "valutalånenorm" var nog ett missgrepp. Sannolikt hade det varit nödvändigt att frångå den fasta växelkursen långt tidigare. Men ett kraftfullt motverkande av bubblan på kontorsfastighetsmarknaden hade kanske räckt. I sista hand hade ett snabbt ingripande på finansmarknaderna efter Nyckelns konkurs i september 1990 kunnat lindra den efterföljande finanskrisen.

Guldet har stigit kraftigt i pris och när man sålde guld utan att veta något om den kommande finanskrisen gjorde centralbankerna en mindre god affär. Men detta har mindre relevans. Guldpriset är psykologiskt betingat av att folk tror att budgetunderskotten ska leda till inflation. Istället kommer det att ske en flykt till dollarn som kommer att stärkas och trycka ned exporten. Importen blir billigare i USA och det är deflation som hotar. Effekten kan bli riktigt stark om det är många som lånat dollar för att köpa guld. När dessa lån förfaller vid en högre dollarkurs istället för lägre sätts guldpriset under press och dollarn stiger ytterligare. Om det blir panik på guldmarknaden kan priset sjunka ordentligt samtidigt som en del guldspekulanter gör konkurs.

Nils Lindholm, vid en privatisering av välfärden kan man uppnå effektiviseringar. Faran är att det kan uppstå lokala monopol som istället tar ut monopolvinster. Detta måste politikerna hantera genom prismätningar för olika välfärdsproducenter som via inspektionsmyndigheter och konkurrensverket hålls på mattan. Jag tror inte att detta blir ett stort problem.

Elmarknaden är helt annorlunda. Om elproduktionen hade utsatts för konkurrens på så sätt att producenterna konkurrerade med flerårigt bundna avtal skulle det ha skett en effektivisering och det hade funnits incitament att hålla en optimal struktur av vatten- kärnkraft och kompletterande produktion som gav ganska lågt elpris. Men genom att låta spotmarknaden bli prisledande genom ett rörligt elpris som sedan blir riktgivande för de "fasta" elpriserna spelar producenternas struktur inte någon roll för priserna.

Annat hade det varit om skickligheten att använda spotmarknaden hade kunnat öka vinsterna. En producent hade då sett till att man köpt så litet el som möjligt från andra producenter när priset var högt - istället hade man sett till att ha egen reservkraft. Det hade visserligen lett till samhällsekonomiskt större produktionskapacitet till en högre kostnad. Men det hade skett på bekostnad av de alternativa höga vinsterna (som idag) som vi knappast har någon användning av eftersom de tycks investeras utomlands. På en fri marknad hade dessa vinster sannolikt gått till investeringar i kärnkraft.
/DNg

 
At 07 juli, 2010 20:42, Anonymous Anonym said...

Roligt att du svarade!!! Jag gillar dig efersom du verkar kunna formulera dig...
Du verkar ha svar på det mesta... Handlar det inte om att ha de bästa kulisserna... de bästa skådisarna???

Är de inte ändå på lite högre nivå?
Saban!!!
http://www.bollyn.com/index.php#article_12283
Saban (left) with Condoleezza Rice, Tony Blair, and Ehud Olmert. Saban is Mossad's bagman for the biggest war criminals of our time.

http://video.google.com/videoplay?docid=6244851259954264539#
anthony.c.Sutton
the real history of the last century is not what you have been fed! read his books! "wall street and the bolchevik revolution" "wall street and the rise of hitler" to begin with

Handlar det inte om att ha de bästa kulisserna... de bästa skådisarna???
För svårt att fatta???

 
At 07 juli, 2010 21:20, Anonymous Anonym said...

Hoppas att du fortsätter att svara!
Vad säger du om det här?
http://video.google.com/videoplay?docid=-7644857907453201814#
-
http://video.google.com/videoplay?docid=-7644857907453201814#docid=-3185062173505156201

Det är för stort? kulisser! Skådisar! Vem - vilka är pjäsförfattarna?

http://www.google.se/search?hl=sv&source=hp&q=shlomo+sand&meta=&aq=0&aqi=g10&aql=&oq=shlo&gs_rfai=
-
http://home.swipnet.se/~w-14723/birka/birka010.html

Lite stort är det! De är för stort? kulisserna! Skådisarna! Pjäsförfattarna? Publiken?

Lite för enkelt att fatta! eller hur!

Vad säger du om det här?
Hoppas att du fortsätter att svara!

 

Skicka en kommentar

<< Home