Massakern i Srebrenica möjliggjordes av 450 fega FN-soldater från Holland
Varför försvarade inte de holländska FN-soldaterna sig mot de folkmordsbenägna serberna under befäl av Ratko Mladic? Deras feghet bidrog till massakern i Srebrenica 1995. Det är tydligen livsfarligt att lita på andra människors vilja till självuppoffring.
Slaktaren från Srebrenica, generalen Ratko Mladic (f 1942), greps igår av den serbiska säkerhetstjänsten (DN). Det finns därför anledning att komma ihåg hur det gick till när han medverkade till att närmare 8 000 bosnienmuslimska män och pojkar massakrerades i juli 1995. Staden Srebrenica skyddades ju av FN (UNPROFOR). Det var 450 holländska FN-soldater som hade till uppgift att säkra den skyddade zonen dit många bosnier tagit sin tillflykt. Men detta skyddande utförde de inte, som beskrivits av professor Abram de Swan vid univeristetet i Amsterdam (källa: Time 21/4-02).
Orsaken till att det internationella samfundet inte bjöd tillräckligt motstånd mot Ratko Mladic borde också sökas högre upp. Vilken roll hade Wim Kok som var premiärminister i Holland? Och vilken roll hade den franske befälhavaren för FN-styrkorna i det förra Jugoslavien, general Bernard Janvier, som förde hemliga förhandlingar med Mladic den 4 juli 1995 om frigivandet av några franska flygare? Den serbiska offensiven mot Srebrenica påbörjades den 6 juli 1995.
De holländska FN-soldaterna hade ett antal observationsposter som gav sig fångna till serberna när de närmade sig. Holländarna hade också ett antal pansarbandvagnar av modell YPR 765A1 som så fort de fick serbisk eld på sig drog sig tillbaka. Desperata bosnienmuslimska milismän uppfordrade holländarna att försvara dem istället för att retirera. En av bosniakerna blev så frustrerad att han kastade en handgranat på den fega besättningen och dödade en av dem.
Holländk pansarbandvagn YPR 765De holländska soldaternas uppträdande därefter var ännu mer oheroiskt. Kerremans själv har filmats när han skålade med Mladic. Serbernas massakrer började den 12 juli. Enligt vittnesmål från Zumra Šehomerovic beordrade en serbisk soldat en moder att få sitt spädbarn att sluta skrika. När så ej skedde skar han halsen av det. En holländsk soldat stod intill utan att reagera. Även en rad våldtäkter skedde inför ögonen på holländska FN-soldater. Hon nämner en våldtäkt där en holländsk soldat stod intill och lyssnade på sin Walkman till synes oberörd (Wp).
Varför lät sig holländarna förödmjukas på detta sätt? Deras feghet har efteråt lett till ett nationellt trauma som nu verkar bortglömt i världen i övrigt. En holländsk bedömare i ett kristet fredsråd, Jan Faber, menar att utgången skulle blivit annorlunda om FN-soldaterna kommit från ett annat land. Han skräder inte orden:
"The Dutch are still seeking reasons to excuse those involved for what happened," says Faber. "But the Dutch government, the Dutch army commanders and individual Dutch soldiers are to blame for the massacre. They were there to protect those people ... even if it meant losing their own lives." (Time -02)
[Peter Wolodarski lägger idag 29/5 i en ledare i DN delvis skulden på holländarna men anklagar dem inte för feghet.]
Läs även andra bloggares åsikter om Ratko Mladic, Srebrenica, FN, Holland, FN-soldater, feghet, självuppoffring, mod, människans natur, altruism, filosofi, politik på intressant.se
Etiketter: altruism
posted by Danne Nordling @ 15:35
14 comments
14 Comments:
Wim Kok var en av de ytterst få politiker som hade moralisk resning att "ta ansvaret" och avgå trots att han personligen knappast kan ha haft något med händelsen att göra. Därmed stäcktes en utomordentlig europeisk politiker i sin bana.
Normalt sett säger man ju politiker bara "visst, jag tar ansvaret" och sedan blir det inget mer.
Den holländska bataljonen under Ton Karremans hade ett svagt mandat. FN s regler tillät endast militärt våld i självförsvar. Uppgiften att skydda den muslimska enklaven skulle i stället ske genom NATOS s flyg.
Karremans begärde flera gånger flygbekämpning mot Ratko Mladics förband men förvägrades. Då krisen kulminerade 11 juli vägrade den franske generalen Bertrand Janvier flyginsats, därför att fel blankett använts.
Ratko Mladic var en mycket effektiv och hänsynslös befälhavare. Bland annat hade han låtit ta 50 holländare som gisslan och hotade döda gisslan, om FN satte in flyg.
Hans uppgift från politikerna var att rensa nordöstra Bosnien och göra området till serbiskt.
Mot en sådan som Ratko Mladic väger FN med sina urvattnade kompromisser lätt.
I samband med rättegången mot Mladic kommer detta trauma för FN och holländarna att rivas upp.
Olaus
Olaus, du framför implicit en helt annan teori om orsaken till holländarnas till synes fega uppträdande. Den går ut på att någon inom FN och kanske i samråd med Wim Kok gav underhandsdirektiv till Karremans att inte försvara Srebrenica mer än symboliskt. Syftet skulle varit att rädda livet på tillfångatagna holländare och franska flygare som hölls som "gisslan".
Varken de Swan eller Faber nämner något sådant. Att passiviteten hade en ett gott syfte skulle ju ha kunnat frita soldaterna från anklagelsen om feghet.
Janviers handlande borde granskas närmare. Han kanske äventyrade hela operationen genom att trilskas om flygunderstöd för att han trodde att Mladic skulle mörda de franska krigsfångarna?
Det fritar dock inte holländarna från ansvar. De borde ha kämpat till "sista man" och klargjort detta för Mladic. Enbart ett stenhårt uppträdande mot Mladic hade kunnat hindra honom. En sådan man förstår bara våldsspråk. Redan förhandlingar med en sådan är bevis på svaghet och luktar feghet.
Mladic hade sannolikt inte gått till offensiv om holländarna först hade visat mod och fasthet. En nedkämpning av FN-soldater med våld hade dessutom provocerat till krav på massiva flygattacker från NATO oavsett vad den sannolikt fege Janvier hade tyckt.
Men holländarna ville inte riskera att stupa och dö. De var fega och det anade Mladic som visste hur fega människor skulle skrämmas. Han var bättre psykolog än holländarna. Genom sin känsla för den mänskliga naturen och (den bristande) viljan att offra livet för främlingar vann han en lätt seger. Kanske hans mordinstinkt rentav fick sig en kick av föraktet för holländarnas feghet så att han lät mörda bosniakerna istället för att internera dem?
Vi får hoppas att inte bara Mladic utan också holländarna (och Janvier) får vad de förtjänar.
/DNg
Historikerna bråkar fortfarande om första världskrigets uppkomst.
Men den version jag stödde mig på är Henry Porters i Guardian.
Och han stödjer sig främst på den officiella FN-rapporten av David Harland.
http://www.guardian.co.uk/theguardian/1999/nov/17/features11
Olaus
Den blev möjlig tack vare att att personer valde att ta livet av andra människor, svårare är det inte!
Och vilken roll och vilket ansvar hade Carl Bildt? Mannen som till det yttersta avstyrde flygunderstöd och militärt understöd till de holländska trupperna i Srebrenica och sedan Gorazde som höll på att gå samma öde till möte. Bildt tyckte det räckte med att skriva ett brev (!) till Milosevic för att förhindra den kommande massakern och som ett par dagar senare åt lunch med Milosevic och Mladic utan att beröra Srebrenica. Läs Carls egen bok, allt finns att läsa där. Finns en anledning till varför Bildt inte ses med blida ögon av bosnier, kroater och stora delar av omvärlden, liksom varför Plavsic fick närmast symboliskt straff och fängelseplats i Sverige. / Boban
Olaus, Porters artikel är skriven på en ganska allmän och litet abstrakt nivå. Det är därför svårt att bedöma holländarnas uppträdande ur moralisk synvinkel. Han sitter dock tydligen på viss information som han inte beskriver konkret. Holländarnas undergivna uppträdande beskrivs vänligt: "mostly because they lacked equipment, support and - to put it generously - military resolve."
Är man soldat måste man uppträda med bestämdhet och ge sken av att man är beredd att dö för sin uppgift Skulle serberna ha skjutit ihjäl ett antal FN-soldater skulle flygunderstöd sannolikt snabbt ha kommit till stånd. Men holländarna var för fega för att ta ens initiala förluster. Det krävs hårdare drill för att övervinna den dödsskräck som finns i krig på främmande orter. Annars tar den mänskliga naturen över.
Anonym 11:36, man kan fråga sig hur den "goda" mänskliga naturen kan medverka till att lugnt ta livet av 8 000 människor utan strid. Det är mindre förvånande att FN-soldater från ett främmande land vägrar att offra livet för att rädda helt andra personer. Men man behöver åtminstone inte dricka kaffe med krigsförbrytarna medan de våldtar kvinnor på gatan.
Boban, vad gäller Bildts roll i bakgrundsutvecklingen är den intressant och dåligt belyst. Om han själv beskriver sitt handlande så legärt som du relaterar är det naturligtvis graverande. Frågan är vilka bevekelsegrunder han hade. Det var dock knappast feghet.
/DNg
@Danne
Här finns mer att läsa, inklusive kommentarer om Bildts historieförvanskning om händelserna i Srebrenica, bl.a. har civila fångar omvandlats till "krigsfångar" i Bildts bok. Nu har Mladic även begärt att Bildts ska vittna till hans förmån. Å andra sidan kan det mycket väl bara vara ett strategiskt och pr-mässigt drag från Mladic. http://greatersurbiton.wordpress.com/2009/07/21/swedish-foreign-minister-carl-bildt-denies-over-half-the-srebrenica-massacre/
//Boban
Ja du, Danne...!
Och vad gjorde du under hela balkan-konflikten...???
Jag gjorde själv militär tjänst i Bosnien under sommaren -95 och var bland de första på plats på TAB när Srebrenica-flyktingarna började anlända. FN-mandatet var tämligen tamt. Ett exempel på det var den svenska insatsen i Stupni Do... Jag kommer också ihåg Tuzlamassakern, då svenska sjukvårdsambulanser stoppades av bosniska vägposteringar...
Vad jag lärde mig att förakta då, det var skrivbordsnissar med babylena fingrar som bräker om hur man ska kriga, men som alltid har en förklaring till att de själva måste fylla i blanketter istället.
SÅ, vad gjorde du sommaren -95? Fyllde i blanketter...
Ursäkta. Jag ser att det blev ett anonymt inlägg 30 maj, 2011 14:21.
Så ska det inte vara.
/Patrik Lundqvist
Boban, jag och Bildt har nog litet för olika intresseområden för att jag ska sätta igång en granskning av hans agerande.
Patrik Lundqvist, för att kunna ha synpunkter på ett krig måste man inte själv ha deltagit i det. Min analys av Srebrenica syftar till att illustrera debatten om den mänskliga naturen och i det här fallet hur den fungerar i krig. Det är alltså ytterst en allmängiltig problematik som jag behandlar men som blev konkret aktuell genom gripandet av Mladic.
Hur anser du att holländarna skulle ha uppträtt? Varför framstår deras handlande som fegt i deras eget hemland? Här några förslag:
1. Människan är av naturen feg när det gäller att offra sig för främlingar.
2. Holländarna hade bristande utbildning när det gäller att visa mod även om det gäller främlingar.
3. Holländarna var i själva verket bundna av order som i ett skarpt läge riskerade att tolkas som feghet, men av blygsamhet eller andra skäl har ingen försvarat sig med hänvisningar till detta.
4. Holländarna "förråddes" av den franske befälhavaren som inte beviljade bombningar eller av andra FN-tjänstemän som dessutom kan ha återförsäkrat sig hos Wim Kok. Kofi Annan hade ett stort ansvar och Boutros Boutros Gali var ytterst ansvarig. När holländarna kände sig övergivna gav de upp och kapitulerade. (Detta brukar dock lätt leda till anklagelser för feghet.)
5. FN-soldater får redan från början lära sig att inte riskera livet. Blir det skottlossning ska man retirera och bara skjuta skarpt i konkret och nära självförsvar. Tanken att skydda Srebrenica var tom demonstrationspolitik och anklagelsen för feghet bygger därför på ett missförstånd.
Du som var med borde kunna ge svar...
/DNg
Självklart Danne kan man ha synpunkter på något man själv inte deltagit i. Rubriken och artikeln ger dock ett klart intryck av att du har synpunkter på och värderar just holländarnas agerande. Din artikel ger intrycket av kritik och påhopp istället för analys av ett skeende. Jag försöker läsa den flera gånger för att uppfatta den allmängiltiga problematiken, men tyvärr...
Jag tror att holländarna uppträdde så bra de kunde efter förutsättningarna. De hade mycket riktigt pansarbandvagnar med tunga kulsprutor. Serberna hade stridsvagnar, vilket är en stor skillnad i fråga om verkan och skydd. Holländarna, liksom även vi svenskar hade inte drösvis med ammunition. Holländarna gjorde ett visst motstånd inledningsvis, för att sedan retirera in mot Srebrenica. Alternativet vore att stupa utan möjlighet till att göra skillnad... Tunga kulsprutor och kanske något pansarskott (motsv) eller enstaka pansarvärnsrobot gör tyvärr ingen skillnad mot ett anfallande stridsvagnsförband. Jag själv åkte omkring i en svensk pansarbandvagn, liknande den holländska, och skulle också ha dragit mig undan om jag utsattes för stridsvagnseld. Faktum är att alla pansarbandvagnsbesättningar i hela världen tränas i det förfarandet, i alla fall de som överlever. Inga FN-förband hade haubitsar eller artilleri (enkligt mandatet). Holländarna hade granatkastare (mortars) liknande våra svenska. Dessa har mycket begränsad (ingen) effekt mot bepansrade förband. Om man inte har den svenska STRIX-granaten, som inte fanns hos holländarna!
Att dö när man gör skillnad är mod, men som i detta fall dö förgäves är dumdristigt. I detta fall hade det mest troligen lett till totala holländska förluster utan att massakern hindrades. Som sagt var: Holländarna var på plats och tog beslutet, ingen annan!
Att deras agerande framstår som fegt är mycket till stor del just sådana skriverier av sådana som inte var där men ändå tycker sig kunna värdera agerandet. Som i ditt fall klart ange det som fegt.
Min värdering av holländarnas agerande utgår från att jag själv befann mig i samma konflikt med vapen i hand, vilket jag inte värderar som fegt, även om jag i vissa situationer var rädd. Jag var medveten om riskerna, och jag genomförde verksamhet trots det, men hade ingen tanke på att offra mig i onödan.
Du, å andra sidan var inte där, och jag toro iunte heller att du har modet att sätta dig i den situatuionen där man löser uppgifter i en riskfylld miljö. Det är skillnaden på om man kan ta sig rätten att värdera agerandet, som du gjorde med din artikel.
/forts följer...
...forts/
1. Varför ska det vara självklarhet att offra sig för främlingar...? Den enda som kallar det för mod är den som är just feg själv. Att risker sitt liv för att försöka hjälpa främlingar är en annan sak...
2. Ja, vem har utbildning på att offra sig för främlingar...? Ge gärna ett exempel!
3. Liksom alla FN-förband i den konflikten, även vi svenskar.
4. Hela FN-ingripandet var ett fiasko som inte reddes upp förrän NATO tog över initiativet och inledde bombningar. Att tala om förräderi är väl lite felaktigt. FN-insatsen var ju tvungen att godkännas av inblandade stridande parter. Just därför blir det fiasko. Under hela FN-insatsen visade inget FN-förband närvaro på den serbiska sidan... Dåligt, JA, men så var det och är än idag. Om inte insatsen har ett tvingande mandat, så blir det precis som på Balkan, och hur mandatet blir, det röstar medlemsländerna om...
5. Känner inte igen mig i beskrivningen. Att som FN-soldat riskera livet är självklart i och med tjänstgöringens natur, däremot att offra sig är i mitt tycke en annan sak... En ivrig diskussion bland soldater och befäl är just om ROE (rules of engagement) och frågan som ställs är: När får jag skjuta?
Jag har aldrig hör frågan ställas som: När måste jag skjuta?
Sista meningen: Tanken med skyddet var väl vad det var, utifrån mandatets realitet. Hade du belyst den sista meningen redan i artikeln så hade det kanske framgått tydligare att det var just en belysning av problematiken...
Det kanske är så att jag missuppfattat din intention med artikeln som analyserande... eller att vi hakat upp oss på betydelsen av offra och riskera.
Jag, liksom holländarna, har tjänstgjort med att hjälpa andra med risk för våra egna liv och hälsor. Jag var rädd många gånger, men var ändå på plats och gjorde så gott jag kunde, även om det kanske i något fall inte ens gjorde skillnad...
Min reflektion är just den att personer som inte har erfarenheten av väpnad tjänstgöring ofta pratar om feghet och offra sig. Du är just en sådan i mina ögon, en person som sitter i sin bekväma stol bakom skrivbordet, långt från slagfältet, och bräker ur sig synpunkter om feghet och att andra ska offra sig. Jag anser inte att du har den rättigheten!
Däremot kan du gärna ha synpunkter på konflikten i sig.
/Patrik Lundqvist
Detta är en medveten handling från FNs sida att låta så många muslimer som möjligt dödas. Handlar inte om ngn jävla feghet.
Skicka en kommentar
<< Home