Finanspolitiska rådet varnar för överhettning

Både stora skattesänkningar och kraftiga offentliga utgiftsökningar av ej specificerat slag kan medföra att reformutrymmet på ca 50 mdr kr överskrids med nästan det dubbla 2014. Det framgår av rådets överslagsberäkningar. Därför borde utgiftstaken sänkas.

Idag lade Finanspolitiska rådet fram sin fjärde rapport (hemsida). Den är på 352 sidor (pdf). Där tar man upp en rad intressanta frågor. Rapporten inleds med slutsatserna i punktform som upptar två sidor. Den första slår fast att de starka offentliga finanserna beror på en "anmärkningsvärt liten försvagning under krisen" - dvs ett underkännande av oppositionens kritik mot regeringen för att man skulle ha fört en ansvarslös finanspolitik.

En annan slutsats är att det behövs ett finansiellt stabilitetsråd i Sverige, i likhet med vad som inrättas i andra länder. Man vill införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring och är skeptisk till avgiftsdifferentieringen mellan olika kassor. En total översyn av skatterna bör göras med enhetlig moms och slopad värnskatt. Mer bör göras för att uppnå de utbildningspolitiska målen och stoppa betygsinflationen.

Det centrala resonemanget handlar om utgiftstaken i statens budget och överskottsmålet i de offentliga finanserna på en procent av BNP. Här menar man att statens finansiella nettoförmögenhet är 20 procent av BNP. Med en tillväxt på 3 procent och 2 procents inflation behövs ett överskott på 1 procent för att upprätthålla nettoförmögenhetens andel på 20 procent. Onekligen ett elegant sätt att argumentera för en evig överbeskattning på 1 procent av BNP.

Varningen för överhettning består i att skattesänkningarna och utgiftsökningarna kan bli för stora. Därför borde statens utgiftstak sänkas. Avgörande är hur stort budgetutrymmet eller något oegentligt reformutrymmet är. Detta definieras sålunda:

"Summan av permanenta skattesänkningar och offentliga utgiftsökningar som riksdagen aktivt kan besluta om och som är förenlig med målet att den offentliga sektorn ska ha ett överskott på en procent av BNP över en konjunkturcykel."

Rådet pekar på att regeringen inte tydligt förklarar hur ett reformutrymme kan uppkomma. Det har samband med att offentliga utgifter inte håller jämna steg med utvecklingen av nominell BNP. Reformutrymmet var enligt Bp 2011 48 mdr kr (för 2014) och enligt Vp 2011 ännu något större, skriver man. Regeringen har aviserat ett femte jobbskatteavdrag, sänkt skatt för pensionärer, höjd skiktgräns och vissa höjningar av punktsktter - totalt netto 16 mdr kr. Till detta kommer sänkt resturangmoms - totalt 20 mdr kr. Rådet kan därefter tänka sig att regeringen ytterligare vill sänka skatterna 10-20 mdr kr. Då är vi uppe i 30-40 mdr kr totalt.

På utgiftssidan finns det under det fastställda utgiftstaket för 2014 en budgeteringsmarginal på nästan 60 mdr kr. Utnyttjas denna för ökade utgifter innebär detta tillsammans med skattesänkningarna budgetförsvagningar på 90-100 mdr kr. Det är avsevärt mer än de drygt 48 mdr kr som angavs som reformutrymme. Om inte utgiftstaken sänks kan det bli överhettning, varnar rådet. Egentligen vill man införa en särskild konjunkturmarginal som enbart skulle få tas i anspråk om konjunkturen väsentligt försämrades. Den skulle inte kunna användas till planerade reformer som nuvarande system medger.

Finanspolitiska rådet för ett långt resonemang kring regeringens prognoser om sänkt jämviktsarbetslöshet (Nairu). Olika definierade beveridgekurvor för matchningen på arbetsmarknaden studeras. Rådet reserverar sig för avsevärda osäkerheter men kommer ändå fram till att regeringens prognos om en jämviktsarbetslöshet på ca 5 procent vid mitten av 10-talet inte framstår som orimlig.

Mitt intryck är dock att rådet inte gjort en tillräckligt kritisk granskning Man förlitar sig för mycket på alltför teoretiska studier som dessutom i första hand mäter arbetsutbudet. Huruvida detta också ger ökad sysselsättning anses främst vara en fråga för hur starkt lönereducerande detta är. Rådet välkomnar regeringens nya öppenhet på denna punkt, men jag ser inte att man tillfredsställande kunnat göra troligt att det blir nya jobb och lägre Nairu i den omfattning som finansdepartementets specialrapport utvisar.

Att det skulle kunna bli tal om utgiftsökningar på 60 miljarder kronor under en normal konjunkturutveckling har jag svårt att tro. Rådet har dessutom dragit till med ospecificerade skattesänkningar på 10-20 miljarder. Varningarna för överhettning framstår som överdrivna.

Läs även andra bloggares åsikter om finanspolitiska rådet, regeringen, överhettning, utgiftstak, skattesänkning, skatter, konjunkturer, finanspolitik, nairu, arbetslöshet, stabiliseringspolitik, nationalekonomi, politik på intressant.se