Regeringen tror på exporten

Det är främst bedömningarna av exporten och investeringarna som medför att regeringen ser ett betydande reformutrymme inom ramen för överskottsmålet i de offentliga finanserna. Svenskt Näringsliv tror istället på exportminskning.

Diskussionen i media om stabiliseringspolitiken har delvis fastnat i anklagelsen mot regeringen att "slösa med offentliga utgifter och skattesänkningar" eftersom utrymmet inte är så stort som exempelvis 23 mdr kr 2013. Denna kritik bottnar i att andra prognosmakare har gjort en mera pessimistisk bedömning för ekonomins utveckling de närmaste åren. Detta var också Socialdemokraternas och Miljöpartiets kritik mot den nyligen framlagda budgetpropositionen (bart 20/9-12).

Kritikerna har alltså ifrågasatt regeringens prognoser men undvikit att diskutera varför prognoserna skulle vara felaktiga. Går man till budgetpropositionen (pdf, s 154) framgår det att det främst är tre poster som bedöms öka avsevärt både 2013 och 2014. Dessa framgår nedan:

• Privat konsumtion ökar de två åren med 2,9 resp 3,8 procent
• Investeringarna ökar med 4,6 resp 7,9 procent
• Exporten ökar med 5,0 resp 5,9 procent (1,5% -12)

Konjunkturinstitutet har en mycket lägre bedömning av utrymmet 2013 och ifrågasätter att det finns något utrymme 2014 (pdf, s 24). Institutets prognoser för de tre posterna framgår nedan:

• Privat konsumtion ökar  2,9 resp 3,7 procent
• Investeringarna ökar 3,3 resp 6,7 procent
• Exporten ökar 3,7 resp 5,0 procent (2,2% -12)

Idag kom Svenskt Näringsliv och Stefan Fölster med en konjunkturprognos som verkligen är pessimistisk (tabell). Utvecklingen för de tre posterna framgår nedan:

• Privat konsumtion ökar 2,0 resp 2,5 procent
• Investeringarna ökar 3,0 resp 5,0 procent
• Exporten förändras med -0,4 resp 3,7 procent (-0,2% -12)

Bakom dessa stora skillnader, särskilt för exporten, ligger olika synsätt på utvecklingen i eurokrisens Europa. Det förefaller som om finansdepartementet trots alla reservationer kring Europas svårigheter ändå skulle bedöma att det blir konsolidering av Spaniens banker, lägre räntor för Italien och Spanien och att Grekland, om det blir aktuellt, kan lämna euron utan några svårare återverkningar på övriga Europa. Dessutom kan det tänkas att man räknat in penningpolitiska lättnader i USA (som också beslutades) samt att det inte blir budgetkaos efter årsskiftet utan en höjning av lånetaket.

Flera års erfarenheter av den brist på kraftfull stabiliseringspolitik, som Angela Merkel och övriga EMU-ledare manifesterat, talar för att allting blir värre. Det tycks vara något sådant SN räknar med. Men sannolikheten verkar dock ha minskat den senaste månaden.

Debatten om den ekonomiska politiken borde dock inte låsa sig kring olika prognoser och uppfattningar om EMU-politikernas handlingskraft. Om det är så att exporten går dåligt för Sverige finns det anledning att diskutera huruvida detta borde leda till skattehöjningar och offentliga utgiftsminskningar så som Socialdemokraterna och Miljöpartiet verkar vilja. Ett alternativ är att gå på regeringens linje med stimulanser i en lågkonjunktur som rentav borde göras ännu större om SN:s prognoser slår in. I dagens debattartikel i DN (24/9) där Socialdemokraternas partiledning linjerar upp en politik för lägre arbetslöshet finns intressant nog denna tanke inte med.

Läs även andra bloggares åsikter om prognoser, regeringen, exportökning, Svenskt Näringsliv, Anders Borg, åtstramning, stimulans, ekonomi, stabiliseringspolitik, arbetslöshet, nationalekonomi, politik på intressant.se