Faller USA ihop i februari 2013?
Budgetstupet avvärjdes delvis. Automatiska nedskärningar i februari motsvarar 0,7 procent av BNP. Men förhandlingarna om höjning av lånetaket, som måste ske samtidigt, kan ställa till svårigheter med försening av uppgången som följd.
USA lyckades undvika budgetstupet vid årsskiftet genom att skjuta upp problemet med de automatiska nedskärningarna till slutet av februari. Samtidigt har det s k lånetaket på 16,4 biljoner USD passerats men genom extraordinära åtgärder kan den federala staten fullfölja sina betalningar till någon gång mot slutet av februari. Då måste taket höjas för att staten lånevägen ska kunna undvika att ställa in en del betalningar. Tidigare har lånetaket höjts 79 gånger sedan 1960.
I princip är situationen densamma som i augusti 2011 när Republikanerna ville pressa fram stora nedskärningar med snabbt genomslag för att gå med på en höjning av lånetaket. Någon uppgörelse kom då inte till stånd utan problemet sköts som bekant upp till årsskiftet 2012/13. Den intressanta frågan är idag huruvida Republikanerna kommer att driva frågan lika hårt. Kanske det blir ytterligare en nedgradering av USA:s kreditbetyg som följd?
En bedömare som tycks övertygad om att det går åt skogen är Dr Doom Nouriel Roubini som förutspår en ny kris i slutet av februari i en artikel på Financial Times webbsajt (SvD). Men kan vi lita på att han gör en kylig bedömning och inte bara vill väcka uppmärksamhet? Han har haft fel förut när han förutskickat nya kriser efter finanskrisen. Dessutom menar han:
"Redan i slutet av februari kommer ett beslut krävas om en höjning av skuldtaket, annars väntar besparingar på 110 miljarder dollar, över 660 miljarder kronor."Visst kan det bli stökigt men någon kris behöver det inte bli. En enkel kalkyl visar att 110 mdr $ motsvarar 0,7 procent av BNP. Det fordras alltså en enastående klantighet om en automatisk utlösning av detta skulle ge en verklig kris för USA. Det kan dock bli mer än dubbelt så allvarligt om också posten "övrigt" i KI:s sammanställning (bart) utlöses. Om så kan bli fallet är oklart i den knapphändiga rapportering som ges.
Även en annan svartmålare, Marc Faber, uttalar sig pessimistiskt och menar att det med 100 procents säkerhet blir en global recession 2013. Han och ekonomkollegan Peter Schiff , som förutser ett massivt dollarfall i år (genom QE3) är dock samtidigt guldhandlare och har därför ett egenintresse av att förutskicka kraftig inflation som skrämmer folk att investera i guld.
En seriös bedömning borde börja med en analys av vad Republikanerna har för motiv att ställa till ohägn för Barack Obama nu efter presidentvalet. Man måste ta i beaktande att de 2011 med berått mod ville att det skulle gå dåligt för USA så att presidenten hade en dålig ekonomi att visa upp före presidentvalet i november 2012. Nu är detta motiv rimligen svagare. Dessutom har Republikanernas nedskärningsfalang försvagats i det senaste valet.
Sålunda har de två prominenta företrädarna för Tea Party-rörelsen, Allen West (Florida) och Joe Walsh (Illinois) förlorat sina platser i representanthuset. Ställningen är där 235-199 till Republikanernas favör mot 45-55 i senaten till Demokraternas favör. Men det är teoretiskt möjligt att Republikanerna kräver ännu större nedskärningar än vad som finns med i den uppskjutna delen av "fiscal cliff" för att gå med på en höjning av lånetaket. Det förefaller kanske mindre troligt.
Min bedömning så här på avstånd slutar i att domedagsprofeterna nog har fel. USA kommer inte att falla ihop i februari. Osäkerheten och några oansvariga turer i förhandlingsspelet kommer att ställa till en del ekonomisk skada och försena uppgången något. Kanske får USA och världen också draghjälp från Tyskland där Angela Merkel måste se till att hon blir omvald.
Läs även andra bloggares åsikter om USA, fiscal cliff, budgetstupet, lånetaket, kris, stabiliseringspolitik, Obama, republikanerna, konjunkturen, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
6 Comments:
Ni Keynesianer har ju utlovat en uppgång länge nu. Låt mig gissa på att den är lika trolig som den uppgång som har utlovats i Japan de senaste 20 åren.
Danne, vi känner till teorin om att "en ökning av den aggregerade efterfrågan ökar det aggregerade utbudet". Men enligt mikroekonomisk teori kommer köpkraft som motsvarar 110 miljarder dollar att överföras till amerikanska staten ifrån "någon annan" just i det ögonblick som staten får pengarna.
Det kvittar om pengarna kommer ifrån en skattehöjning eller om banksystemet vid sin utlåning skapar helt nya pengar utav ingenting. Syftet med åtgärden är att staten ska öka sin köpkraft med 110 miljarder dollar.
Om pengar är neutrala, som påstås enligt neoklassisk teori, skulle skapandet av nya pengar inte kunna ge någon ny köpkraft åt staten. Statens kostnader skulle i samma ögonblick de fick de nya pengarna höjas med 110 miljarder dollar eftersom pengarna har en omedelbar prishöjande effekt på alla priser i ekonomin.
Enligt teorin kan ingen tjäna på att nya pengar skapas. Men vi vet att "någon annan" måste sänka sin köpkraft med 110 miljarder dollar eftersom pengar är icke-neutrala. Pengarna höjer priserna när de används och på de ställen där de används och denna effekt är mångårig.
Vi vet också att teorin om multiplikatoreffekten är felaktig (ex om sparandet är 10% så är multiplikatoreffekten 10). Viss effekt finns på kort sikt men den är under 1, och på lång sikt är den negativ för USA, minus 2,3.
Effekten på lång sikt är att USA:s BNP sjunker med 2,3 X 110 miljarder dollar = 253 miljarder dollar. Pengarna tas ifrån "någon annan" - näringslivet och privatpersoner.
Sedelpressen räddade bankerna 2008, någon inflation blev det inte.
Sedelpressen kan lösa ut det lilla underskottet som dom bråkar om utan någon inflation.
Per-Olof Vad händer om vi fryser lönerna och ökar penningmängden?
Tänk före du svarar, vad skulle hända.
ekvis
Peter,
Det blir litet missvisande om du kallar alla vanliga ekonomer "keynesianer". För mig är en keynesian mera en ekonom som anser att ekonomin fungerar på det enkla sätt som man trodde på 30-talet - t ex att en exportminskning kunde mötas med en ökning av de offentligt anställda.
Det pågår en viss uppgång i USA som riskerar att brytas om man höjer skatterna och avskedar tiotusentals federalt anställda. Så fungerar normala länder. Frågan är om det finns faktorer i Japan som avviker. I varje fall har det inte blivit inflation av de enorma budgetunderskott som Japan haft de senaste decennierna - snarare deflation.
Per-Olof,
Varför skulle det kvitta om pengarna som staten ger ut kommer från en skattehöjning eller finansieras av banksystemet? Höjda skatter minskar konsumtionen, höjd upplåning som inte tränger ut andra investeringsprojekt leder till att exempelvis fler vägar och broar kan byggas om det finns överkapacitet i byggbranschen. Så länge inte privata byggen trängs bort blir det inte inflation.
Det skulle vara intressant att få se en teori om multiplikatoreffekten och hur den kan bli mindre än ett eller negativ. Vilka faktorer skulle spela in?
/DNg
Det är sant att Peter Schiff rekommenderar guld men det är ju för han ser det som en bra investering (efter hur han tror framtiden ska utveckla sig). Jag tror iofs. att det kommer ta längre tid än vad han förutspår
Nu är jag ingen Keynsian, men det kommer aldrig bli ett bättre tillfälle för USA att strama åt budgeten. Obama ska inte återväljas, man är maximalt långt i från ett kongressval och ekonomin i USA går hyfsat, det är iaf. inte som 2008-2009 då den krympte med flera procent
Fixar man inte budgetunderskottet nu så kommer man aldrig göra det. Jag skulle aldrig köpa amerikanska tioåriga statspapper och bara få tillbaka drygt 1.5% i ränta. Sämre investering får man leta efter.
Neolib Ag, visst kan Schiff tro på guld som en investering. Men om man själv handlar med guld minskar det ju trovärdigheten att tala i egen sak. Och hur bemöter han argumentet att om det går som för Japan i USA så är det dollar som är det goda investeringsobjektet som ger dina 1,5% utöver guldet och kanske deflation.
Är inte tyska obligationer ännu sämre? Låg ränta och en fallande valuta. Varför skulle t ex kineserna vilja köpa sådana papper?
Det börjar bli läge för USA att strama åt budgeten. Men det måste göras med en viss försiktighet så att åtstramningen inte knäcker den pågående uppgången och försenar processen. Om alla förstår att det kommer att ta tid kan en lugn lösning av underskottsproblemet genomföras. Men om man tror att det måste ske på några år framtvingas just det problem man vill undvika. Det är bara "reningsfundamentalister" (likvidationister)som kan tro på så destruktiva recept.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home