Borde bankerna femdubbla sitt aktiekapital?

Om man vill strypa kreditgivningen är väl inte en ökning av bankernas egna kapital särskilt motiverat? Det går ju att höja styrräntan.

I en söndagskrönika igår 10/2 skriver Andreas Cervenka att bankerna borde förbjudas att dela ut pengar till aktieägarna tills deras egna kapital uppgår till mellan 20 och 30 procent av utlåningen. Idén lanseras av professorerna Anat Admani och Martin Hellwig på Stanford resp Max Planck med stöd från bland andra Kenneth Rogoff.

Den alltid lika bankfientlige krönikören i SvD ondgör sig nu över att Swedbank ska dela ut 10 mdr kronor till aktieägarna med motiveringen att kärnkapitalrelationen hamnar på 15,4 procent. De nya reglerna kräver 13-15 procent. Hur dessa s k Baselregler fungerar skrev jag om i nov-09. Cervenka tar dock till det förenklade greppet där han ställer allt eget kapital i relation till utlåningen. För Swedbank är det 6 procent.

Tar man Cervenka på orden kan det alltså bli fråga om ett krav på femdubbling av det egna kapitalet - från 6 till 30 procent av utlåningen. Motiveringen för detta är att förhindra nästa finanskris. Inte ens den populistiskt bankkritiske Anders Borg är beredd att gå längre i denna riktning. Det har ju kommit kritik från andra länder när Sverige skulle ställa högre krav på sina banker än i övriga EU.

Vad som inte framkommer av Cervenkas artikel är huruvida ett kraftigt högre kapitaltäckningskrav är motiverat för att begränsa utlåningen eller om det är till för att öka bufferten vid kreditförluster. Det är svårt att se att risken för kreditförluster i framtiden, med nya regleringar och övervakning, skulle bli så stor att det behövs flera tiotal procentenheter som säkerhetsmarginal. I USA skulle finanskrisen knappast ha kunnat undvikas eftersom det var skuggbanksektorn som hade för litet buffertkapital. Där sker förhoppningsvis en uppstramning som ökar stabiliteten. Men risken finns alltid att man så småningom kringgår regleringarna om den reguljära verksamheten blir ointressant.

Om det istället är en tillfällig kreditåtstramning man är ute efter framstår propåerna som ännu mer svårbegripliga. Det är idag inte särskilt lätt för småföretag och bostadsköpare att få låna pengar av bankerna i USA och stora delar av Europa. Varför skulle det nu finnas motiv att ytterligare strypa kreditgivningen? Och om det funnes sådana motiv, skulle det inte vara enklare att höja styrräntan?

Läs även andra bloggares åsikter om banker, utlåning, primärkapital, buffert, ränta, aktiekapital, Cervenka, finanskris, Baselregler, ekonomi, politik på intressant.se