måndag, februari 11, 2013

Borde bankerna femdubbla sitt aktiekapital?

Om man vill strypa kreditgivningen är väl inte en ökning av bankernas egna kapital särskilt motiverat? Det går ju att höja styrräntan.

I en söndagskrönika igår 10/2 skriver Andreas Cervenka att bankerna borde förbjudas att dela ut pengar till aktieägarna tills deras egna kapital uppgår till mellan 20 och 30 procent av utlåningen. Idén lanseras av professorerna Anat Admani och Martin Hellwig på Stanford resp Max Planck med stöd från bland andra Kenneth Rogoff.

Den alltid lika bankfientlige krönikören i SvD ondgör sig nu över att Swedbank ska dela ut 10 mdr kronor till aktieägarna med motiveringen att kärnkapitalrelationen hamnar på 15,4 procent. De nya reglerna kräver 13-15 procent. Hur dessa s k Baselregler fungerar skrev jag om i nov-09. Cervenka tar dock till det förenklade greppet där han ställer allt eget kapital i relation till utlåningen. För Swedbank är det 6 procent.

Tar man Cervenka på orden kan det alltså bli fråga om ett krav på femdubbling av det egna kapitalet - från 6 till 30 procent av utlåningen. Motiveringen för detta är att förhindra nästa finanskris. Inte ens den populistiskt bankkritiske Anders Borg är beredd att gå längre i denna riktning. Det har ju kommit kritik från andra länder när Sverige skulle ställa högre krav på sina banker än i övriga EU.

Vad som inte framkommer av Cervenkas artikel är huruvida ett kraftigt högre kapitaltäckningskrav är motiverat för att begränsa utlåningen eller om det är till för att öka bufferten vid kreditförluster. Det är svårt att se att risken för kreditförluster i framtiden, med nya regleringar och övervakning, skulle bli så stor att det behövs flera tiotal procentenheter som säkerhetsmarginal. I USA skulle finanskrisen knappast ha kunnat undvikas eftersom det var skuggbanksektorn som hade för litet buffertkapital. Där sker förhoppningsvis en uppstramning som ökar stabiliteten. Men risken finns alltid att man så småningom kringgår regleringarna om den reguljära verksamheten blir ointressant.

Om det istället är en tillfällig kreditåtstramning man är ute efter framstår propåerna som ännu mer svårbegripliga. Det är idag inte särskilt lätt för småföretag och bostadsköpare att få låna pengar av bankerna i USA och stora delar av Europa. Varför skulle det nu finnas motiv att ytterligare strypa kreditgivningen? Och om det funnes sådana motiv, skulle det inte vara enklare att höja styrräntan?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

3 Comments:

At 12 februari, 2013 14:10, Blogger Per-Olof said...

"Det är idag inte särskilt lätt för småföretag och bostadsköpare att få låna pengar av bankerna i USA och stora delar av Europa."

- Huvudproblemet idag är att småföretag och bostadsköpare inte vill låna mer pengar trots den låga räntan. Detta beror på att konjunkturuppgången 2002-2008 skapades genom att företag och människor överbelånade kraftigt.

Enligt de keynesianska sagoberättarna ska problemen lösas genom att människor lånar ännu mer pengar. Men människor är helt klara över att de har lånat för mycket pengar under högkonjunkturen.

Det människor nu vill är att minska sin skuldbörda ner till en mer normal nivå i förhållande till sina tillgångar och sina inkomster.

Människor anser att priserna på investeringsvaror och bostäder måste sjunka innan dessa varor är värda sitt rätta pris. Det är först när priserna har sjunkit till en viss nivå som dessa varor åter är köpvärda, enligt enskilda människors värderingar.

Eftersom konjunkturuppgången drevs med låg ränta och kreditexpansion blev priserna på dessa varor för höga. Det var dessa faktorer som lockade människor till överbelåning under uppgången.

 
At 13 februari, 2013 16:59, Blogger Danne Nordling said...

Per-Olof, vi måste skilja mellan dem som råkade illa ut under krisen och dem som nu vill gå framåt.

Många småföretag och bostadsägare som lånade för mycket före krisen har i viss mening "gått under". Det är inte de som nu skulle vilja investera och köpa bostäder.

Befolkningsökningen viss ekonomisk tillväxt kräver inom dagens institutionella ramar att bostadsköpare kan låna vilket också gäller småföretagare som vill investera. Om bankerna är obenägna att låna ut hämmas återhämtningen i onödan.

Det är inte väntan på ytterligare prissänkningar som gör att folk inte köper bostäder. Maskiner till småföretagen har knappast sjunkit i pris och kommer inte heller att göra detta. Maskinproducenterna måste täcka sina kostnader.

Till svårigheterna att få låna kommer den osäkerhet som politikerna har bidragit till. Om bostadsköpare och småföretag tror att landet plötsligt kan kastas in i en ny lågkonjunktur avvaktar man.
/DNg

 
At 13 februari, 2013 20:55, Blogger ekvationsteorin said...

Perolof
Du har helt fel.
Det finns för lite pengar i ekonomin.
Avdragsrätten för bostadslånen är orsaken till bubblan inte kreditgivningen.

Orealistiska löneökningar är orsaken till inflationen inte kreditgivningen.

Varför kan du inte svara på en enkel fråga, vad händer om vi stoppar orealistiska löneökningar och ökar penningmängden?

Svaret är att den österrikiska teorin går under.

 

Skicka en kommentar

<< Home