onsdag, mars 05, 2014

Mårten Palme likviderar jobbfrågan i valrörelsen

Det blev inget paradprogram för nya jobb av Socialdemokraternas forskningskommission. Istället visar man att sysselsättningsgraden nu är lika hög som under förra S-regeringens sista år. Och man dristar sig att ta fram diagram som visar att den ökade arbetslösheten beror på de utlandsfödda.

Idag 5/3-14 lade professor Mårten Palme fram slutrapporten om arbetslösheten från Socialdemokraternas forskningskommission. Den är framtagen med hjälp av Bertil Holmlund, Eva Mörk och Robert Östling. I en debattartikel i DN presenteras rapporten kort under rubriken "Gör det billigare för företag att anställa personal". Ingressen lyder:
"För att minska arbetslösheten måste arbetskraften rustas och företagens vilja att anställa öka. Vi föreslår bland annat ett nytt kunskapslyft, höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen och differentierad arbetsgivaravgift, skriver nationalekonomerna i S forskningskommission."
Förslagen har till största delen redan sågats av Mikael Damberg enligt SR P1. Det gäller t ex höjd fastighetsskatt, uppluckrad hyresreglering och höjda arbetslöshetsersättningar. Förslagen förefaller ganska begränsade och konventionella och i Studio 1 var det enbart utbildningssatsningarna som  diskuterades. Den viktiga delen av rapporten (pdf) är den bakgrundsanalys som görs med hjälp av ett antal tankeväckande diagram. Av dessa framgår att Socialdemokraternas hittillsvarande ansats om att regeringen klantat sig genom att driva fram "massarbetslöshet" inte stämmer.

Sysselsättningsgraden är nu högre än 2006
Av den översta kurvan framgår att arbetskraftsdeltagandet började öka påtagligt efter 2009. Sysselsättningsgraden sjönk i samband med finanskrisen med början 2008 och arbetslösheten steg brant. Det berodde på utlandet. Ganska snart började sysselsättningen att stiga och låg 2013 högre än under 2006. Men arbetslösheten sjönk inte tillbaka lika mycket, vilket berodde på att arbetskraften ökade genom att fler i aktiv ålder började söka jobb. (Observera att skalan för arbetslösheten förstorar svängningarna jämfört med de två övre kurvorna.)

Andelen arbetslösa som inte studerar har inte ökat sedan 2006
En bidragande orsak till till att arbetsutbudet ökade (som andel av befolkningen) är att studerande började söka arbete. Formellt skulle hela ökningen av arbetslösheten 2006-13 kunna förklaras med denna effekt. I praktiken räknas dock personer i arbetsmarknadsutbildning som studerande och bidrar till arbetslösheten om de söker jobb samtidigt. Palmes rapport nämner också att personer som tidigare skulle ha varit långtidssjukskrivna nu bidrar till arbetslösheten eftersom de har svårt att få jobb. Mer kontroversiellt är att visa nedanstående diagram:

Arbetslösheten bland inrikesfödda har inte ökat 2006-13

Forskningskommissionen analyserar ganska ingående skillnaden mellan utrikesfödda och inrikesfödda. Av diagrammet ovan framgår att arbetslöshetens ökning 2006-13 beror på en negativ utveckling bland utrikesfödda. De inrikesfödda har inte märkbart bidragit till den ökade arbetsförheten mellan -06 och -13. Enligt rapporten har antalet utlandsfödda ökat med ca 240 000 personer i aktiv ålder (16-64 år) medan de inrikesfödda minskade med ca 100 000 personer 2007-13. Det tycks inte vara så att en naturlig befolkningsökning är förklaringen till att sysselsättningen totalt ökade 2006-13 i absoluta tal

Inte heller den större långtidsarbetslösheten (27 veckor eller mer) tycks  i någon större utsträckning bero på ökade svårigheter för de inrikesfödda. Kommissionen visar nedanstående diagram:

Långtidsarbetslösheten för inrikesfödda har sjunkit sedan 2010
Långtidsarbetslösheten är 40 procent bland utrikesfödda men "bara" 25 procent bland inrikesfödda. Den var 2006 ca 22 procent men ca 30 procent bland utrikesfödda. Eftersom antalet utrikesfödda ökat med mer än 240 000 personer är orsaken sannolikt inte att de utlandsfödda haft svårare att komma tillbaka till jobb efter finanskrisen.

Huvudansatsen i rapporten är att det behövs mer utbildning för att fler ska få jobb. Det viktigaste är tydligen att fler ska förmås att få minst gymnasieexamen. Det förefaller bevisas av nedanstående diagram:

Sedan 90-talskrisen har förgymnasial sysselsättningsgrad sjunkit från 84 till 67 %
Kommissionen skriver att ca 20 procent av en årskull inte klarar att skaffa sig gymnasieexamen. Utvärderingen av grundskolereformen 1947-1962 visar vidare att den obligatoriska förlängningen av utbildningstiden ledde till ökade inkomster för barn vars fäder hade kort utbildning. Alltså finns det fog för att tro att ökad obligatorisk utbildning även nu leder till ökad sysselsättningsgrad - från 67 till 87 procent i diagrammet. Mårten Palmes grupp avstår dock från att ha någon uppfattning om hur stor del av detta gap som skulle kunna elimineras med en mera obligatorisk gymnasieutbildning.

I Studio 1 diskuterade Palme och professor Oskar Nordström Skans från UU utbildningsfrågan. Nordström Skans var skeptisk till att problemen kunde lösas så enkelt med mera utbildning. Den försämrade sysselsättningsgraden för lågutbildade skulle kunna bero på något annat än den låga utbildningen menade han med emfas utan att vilja nämna någon konkret orsak.

Är det inte så att begåvningsreserven återigen spökar? Vid utvärderingen av grundskolans implementering var det sannolikt att begåvade barn till fäder med låg utbildning kunde dra stor nytta av ökad utbildning. Men när en god del av begåvningsreserven idag uttömts är det inte lika självklart att ökad utbildning hjälper. Temporärt har de svagpresterande 20 procenten kunnat få de enkla jobben. Men tendensen att dessa ersätts av maskiner eller försvinner genom utflyttning till låglöneländer har medfört att de minskat i antal. Följden har blivit en allt sämre sysselsättningsgrad för de lågpresterande. Att tvinga dem att fullfölja en gymnasieutbildning med avsevärda teoretiska inslag kommer knappast att leda till godkända betyg (enligt dagens krav). Istället kan det bli ett ökat antal frustrerade unga med psykiska problem och utslagning som följd.

Det är istället ökad praktisk utbildning som behövs. Tendensen idag är dock den motsatta. Trots att det finns brist på arbetskraft i många hantverksyrken väljer eleverna (och deras föräldrar) teoretiska utbildningsvägar som ger möjlighet till universitetssaudier. Följden blir studieavbrott och övergång till gruppen NEET som består av personer som varken har jobb, går i utbildning eller i praktik. Palme et al diskuterar lärlingssystemen främst i Tyskland och Österrike men presenterar ingen konkret plan hur Sverige skulle kunna efterlikna dessa länders framgångsrika system.

Mårten Palmes rapport kommer knappast att hjälpa Stefan Löfven att övertyga väljarna att han sitter inne med lösningen av sysselsättningsproblemen. Rapporten har istället gett argument för att problemen inte är regeringens fel. De beror istället på att Sverige drabbats av de internationella finans- och eurokriserna samt på den ökade invandringen och en orealistisk tro att teoretisk utbildning alltid hjälper mot arbetslöshet.

Bloggat: Carl B Hamilton Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

5 Comments:

At 06 mars, 2014 10:15, Blogger ekvationsteorin said...

Det går att skapa jobb men varken sossar eller moderater kan det.
Två saker behövs inför en hård arbetslinje så lönerna inte ökar.
Riksbanken trycker upp ex 70 miljarder (LO:s föreslagna stimulans)och lånar ut till staten 1% ränta återbetalas när jobben har skapats.

Lösningen är enkel tryck pengar och stoppa löneökningarna.

Det kan inte existera en kris om det sprids ut pengar i ekonomin och om man ser till att lönerna blir relativt oförändrade.


Fri lönebildning är totalt vansinne och det måste stoppas, reallönerna kan däremot öka hur mycket som helst.

Bankernas rätt att att förinta pengar med en credit crunch måste begränsas.
Inte en krona ska dom få sätta in på ett riksbanks konto i en kris.

Kvantitetsteorin är ren dårskap, plattjordskunskap.
Det blir ingen inflation av sedelpressen när det är en depression.
Inflation skapas endast långsiktigt av löneökningar.

Med dagens felkonstruerade ekonomimodell där vi har fri lönebildning så kan man inte lösa krisen för mer pengar ökar lönerna då och enda resultatet blir inflation.
(Nu är krisen så djup att lönerna är begränsade av arbetslösheten och det går att trycka pengar utan att få inflation i dagens felkonstruerade modell)

 
At 06 mars, 2014 12:42, Blogger ekvationsteorin said...

"I en färsk analys från den tyska storbanken Deutsche bank lyfter chefsekonomen Mark Wall fram idén med mikroräntesänkningar på 5–10 punkter. Då skulle ECB för första gången testa att ta betalt av banker för att ta hand om deras pengar över natten. Ingen bank gillar att förlora pengar och förhoppningen är att bankerna ska låna ut mer i den verkliga ekonomin."
Från SVD
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/i-dag-kan-draghi-overraska-igen_3332216.svd

Krisen kunde varit löst för länge sen men ren inkompetens har förhindrat en lösning, Bankerna fick nödlån och det var bra men dom skulle tvingats att låna ut pengar till företag som behöver investera, stoppar man inlåning i ECB så tvingar man bankerna att investera pengarna i företag.

Bankernas återhållsamma kreditgivning till företagen har skapat en del av krisen, det är inte enskilda bankers fel det är fel på krispolitiken.

När företagen inte kan få tag i kapital så kan dom inte investera och skapa jobb.

 
At 07 mars, 2014 17:54, Blogger Danne Nordling said...

Vi har en kris i Europa i genomsnitt. Men den är främst koncentrerad till länder i södra och östra Europa. Sverige har ingen kris utan vi befinner oss i en lågkonjunktur. Dessutom har Sverige ett strukturellt arbetslöshetsproblem som inte i första hand går att komma åt med finanspolitisk stimulans.

Arbetslösheten förutses av KI bli 7,7 procent 2014. Om vi bedömer att Nairu ligger vid 6,5 procent finns inte mycket utrymme för finan- eller penningpolitik.

Jag trodde att professor Mårten Palme skulle ha kommit med ett program för att sänka Nairu till ca 4 procent. Tillsammans med ekonomisk-politiska stimulansåtgärder och en väntad exportökning skulle arbetslösheten framemot 2020 då kunna sänkas till 4 procent. Det var väl detta som var uppdraget?

Om man inte kan sänka Nairu väsentligt hjälper det inte att staten får möjlighet att låna i Riksbanken ("trycka pengar").

Det första som måste göras är att sätta in åtgärder som gör dem som står längst bort från arbetsmarknaden mera anställningsbara. Därefte gäller det att skapa en vilja hos arbetsgivarna att anställa dessa kategorier.

Här finns tre möjligheter: beordra den offentliga sektorn att anställa, (2) stimulera den offenliga sektorn med en kombination av lättnader och ökade anslag samt (3) stimulera den privata sektorn med en kombination av lättnader för företagen och subventionering av viss arbetskraft med en generell ökning av efterfrågan på den privata sektorns tjänster.

Att enbart göra de svåranställda mera attraktiva med hjälp av formell utbildning kommer att genomskådas av arbetsgivarna. Det är därför plakatpolitik. Det är när det finns många fler anställningsbara personer (sänkt Nairu) som det finns anledning att också se till att det finns efterfrågan på detta ökade arbetsutbud.
/DNg

 
At 08 mars, 2014 00:17, Anonymous Anonym said...

Danne
"Arbetslösheten förutses av KI bli 7,7 procent 2014. Om vi bedömer att Nairu ligger vid 6,5 procent finns inte mycket utrymme för finan- eller penningpolitik."
Du kan ha en del rätt i det men jag sa att vi måste driva arbetslinjen hårdare, då stämmer inte det du sa längre.

Ingen ska hamna på gatan man ska bara sätta press på lönebildningen, målet ska vara att lönerna ökar lagom mycket då slipper vi inflationen av sedelpressen.
Mer pengar kan efterfråga mer varor med samma löner.

Med mer pengar i ekonomin så kommer fler svåranställda att efterfrågas,industrin måste helt enkelt ta dom för att kunna producera mer varor.

Vi har prövat att trycka pengar med fri lönebildning, det fungerar bara i rena kriser, för det är bara då vi har en begränsad lönebildning.

Vi har aldrig prövat att medvetet trycka pengar och medvetet begränsa lönebildningen, där har vi lösningen.

Fri lönebildning är en omöjlighet i en ekonomi det går helt enkelt inte att ha en fri lönebildning, där har vi ett fel i våra ekonomimodeller.

Mårten Palme kan inte skapa jobb, Borg kan inte heller.
Jobb kan bara skapas när penningmängden ökar betydligt mer än lönerna.

Lönerna ska bara öka så mycket att vi får 2% inflation resten ska tas ut som reallöneökningar.
Lönerna kan förenklat öka med 2% Produktivitetsökningen kan adderas till det och det och det ger oss ett maxtak för löneökningarna.
Större löneökningar kommer att leda till inflation eller utslagen arbetskraft.

 
At 24 januari, 2015 02:06, Blogger Unknown said...

LÅN ERBJUDANDE FÖR ALLA (ANSÖK NU)

Är du en affärsman eller kvinna? Är du i någon finansiell stress? behöver du pengar för att starta ett eget företag? Har du en låg inkomst och har svårt att få lån från lokala banker och andra finansiella institutioner? Svaret är här, Christiana Anderson Loan Firm är svaret. Vi erbjuder;

a) personliga lån, expansion.
b) Business Start-up och utbildning.
c) skuldkonsolidering.
d) Hard Money lån.

Men erbjuder vår metod möjlighet att ange det belopp av lånet som behövs och även hur länge du har råd att slutföra återbetalning av lån med en ränta på 2%. Detta ger dig en verklig chans att samla in pengar som du behöver. Intresserade kandidater bör kontakta oss via: christianadersonsloans@gmail.com

Information behövs inkluderar;

1) namn:
2) Land:
3) adress:
4) tillstånd:
5) Språk som talas:
6) Ålder:
7) Civilstånd:
8) Yrke:
9) Telefonnummer:
10) för närvarande placerad på arbetsplatsen:
11) Månadsinkomst:
12) Nära anhöriga:
13) mängd lån krävs:
14) Löptiden för lånet:
15) Syftet med lånet:

OBS: Ansökan är 18år och uppåt

 

Skicka en kommentar

<< Home