Ingen strid mot dogmatisk feminism
Spendrup gör avbön efter att ha ifrågasatt den heliga uppfattningen att män och kvinnor är psykologiskt lika och därför lika lämpade att bli hänsynslösa företagsledare. Men åtminstone psykopaterna är nästan enbart män.
På DN Debatt 12/2 skriver några styrelseleamöter i en stiftelse kallad "AllBright" en artikel som utgör ett hårt angrepp på Svenskt Näringslivs ordförande Jens Spendrup med anledning av hans uttalanden i Ekots lördagsintervju 8/2. Ingressen lyder:
"Pinsamma kunskapsluckor. Det är skandal att högsta företrädaren för näringslivet menar att det är brist på kompetenta styrelsekvinnor."Man kunde ha väntat att Spendrup skulle stå på sig. Men i DN på nätet 13/2 viker han ner sig och skriver att han ångrar sig att han inte varit tydligare. Nu menar han:
"För mig är det helt främmande att säga att kvinnor saknar kompetens och det är inte vad jag har sagt."Det framgår inte huruvida han blivit missförstådd om sin inställning till feminismen men han vidhåller att det inte får införas kvotering till börsföretagens styrelser. Idag deklarerade Stefan Löfven (S) i Sollentuna att Socialdemokraterna kommer att införa kvotering om de vinner valet om inte andelen kvinnor snabbt ökar (SvD nätuppl). Idag rapporterar SvD att jämställdhetsministern Maria Arnholm (FP) och Peter Norman (M) redan i december 2013 höll ett hemligt möte med stora institutionella aktieägare där man hotade med lagstiftning om inte tillräckligt stor andel kvinnor nominerades till företagens styrelser nu i vår.
Om man har uppfattningen att det finns tillräckligt med kompetenta och erfarna kvinnor för styrelseposter och ställer detta mot siffran 23,7 procents faktisk andel 2013 (SIS Ägarservice) öppnar detta för argumenteringen till förmån för tvångsåtgärder. Detta skulle innebära en betydelsefull seger för likhetsfeminismen och sannolikt betyda avsevärda löneökningar för något hundratal karriärkvinnor.
Man kan förstå Spendrups ovilja att i Ekots lördagsintervju diskutera vad feminism egentligen betyder. Det finns flera varianter att välja på. Den stora skiljelinjen går mellan särartsfeminism och likhetsfeminism. Feminism innebär inte bara jämställdhet mellan män och kvinnor (vilket Spendrup understödde) utan också att man ansluter sig till en teori om hur verkligheten är beskaffad samt ofta en ideologisk syn på hur samhället fungerar och borde förändras.
Särartsfeminismen erkänner att det finns medfödda psykologiska skillnader mellan könen men att dessa är lika mycket värda. Likhetsfeminismen förnekar däremot att sådana skillnader finns och förklarar de skillnader som ändå kan observeras med teorin om könsroller. Denna teori säger att skillnaderna beror på att pojkar och flickor uppfostras på olika sätt vilket blir bestämmande för deras skilda livsvariga "könsroller". Likhetsfeminismen har sedan ett antal olika ideologiska underavdelningar. Det kan handla om anarkafeminism, queerfeminism, radikalfeminism, socialistisk feminism eller socialliberal feminism för att nu nämna några.
Eftersom likhetsfeminismen är helt dominerande utanför vissa religiösa kretsar blir uppfattningen att kvinnors och mäns lika duglighet för poster i börsföretagens styrelser förutbestämd. Det behövs inga empiriska undersökningar för att fastställa detta eftersom det ingår i konceptet att vara feminist att anse detta. En uppfattning om hur verkligheten är beskaffad har upphöjts till en dogm som inte får ifrågasättas, vilket Spendrup dock gjorde. Han blev då en kättare som måste hånas och begabbas istället för att bemötas med sakliga argument. Därför har han nu gjort avbön.
Svenskt Näringsliv tar inte strid mot den dogmatiska feminismen. Det är om inte annat en indikation på hur svag organisationen nu har blivit. Sannolikt finns det i de egna leden en hel del företagare som litet oreflekterat instämmer i de feministiska dogmerna. Men följden lär bli att den lätt paranoida uppfattningen att det är männen på de högsta nivåerna i näringslivet som vill visa avoghet mot kvinnorna för att de är kvinnor kommer att spridas. Det underlättar tvångslagstiftning om kvotering.
En mindre paranoid förklaring till att det exempelvis i EU bara finns 17 procent kvinnor i börsnoterade företags styrelser skulle kunna vara att det finns ganska få kvinnliga VD:ar i stora företag. Det är sådana personer som sedan ingår i styrelserna. Och bristen på kvinnliga företagschefer kan vara att de traditionellt "hårda" ledaregenskaperna är sällsynta både bland män och kvinnor. Det är därför sådana personer kan betinga sig så höga löner. De som kan komma ifråga för en VD-post verkar i första hand vara män.
I de större företagen är kvinnorna i högre utsträckning chefer på mjukare områden. De är HR-chefer, informationsdirektörer, marknadschefer och liknande. Männen är däremot chefer inom produktion, försäljning, utveckling osv. Det är personer med ledarerfarenheter av verkställande arbete som främst eftersöks vid en VD-tillsättning. Traditionellt har detta visat sig vara en framgångsväg för företag som arbetar i hård konkurrens med andra företag. Men om alla sådana företag övergick till en mjukare stil skulle näringslivet sannolikt klara sina uppgifter ganska väl ändå.
Fortfarande kan dock feministerna invända att skillnaden i mäns och kvinnors karriärinriktning är ett resultat av uppfostran. Därför skulle på längre sikt fler hårda kvinnliga ledare kunna komma fram och bli lämpliga för verkställande företagsledning. Mot detta talar forskningen som finner att det faktiskt finns medfödda skillnader mellan män och kvinnor. Ett flagrant empiriskt exempel är den lille pojken Bruce Reimer som efter en misslyckad omskärelse opererades om till flicka och fick hormonbehandling utan att någonsin känna sig som flicka.
En annan tänkvärd skillnad är förekomsten av psykopater. Dessa är nästan enbart män. I huvudsak är denna egenskap nedärvd även om hjärnskador kan förekomma i några fall. Pikant i sammanhanget är att de välanpassade psykopaterna (icke-våldsbenägna och enbart lätt kriminella) ofta blir framgångsrika men hänsynslösa företagsledare i en hård och konkurrensutsatt miljö.
SvD3 idag, SvD:s första och andra kampanjartiklar mot Spendrup
Läs även andra bloggares åsikter om feminism, kvinnor i bolagsstyrelser, Spendrup, kvotering, könsskillnader, företagsstyrning, ledaregenskaper, näringsliv, samhälle, politik på intressant.se
Etiketter: feminism
7 Comments:
Ett märkligt fenomen med likhetsfeminismen är att den endast gäller vår egen art. För andra djur har jag aldrig hört den omtalas. Men det kanske beror på att den som inte tror att det är någon skillnad i beteende på en ko och en tjur blir inte långlivad i kontakten med den senare.
Rätt frustrerande att inga politiker eller "proffstyckare" kan stå emot när feminism och jämställdhet kommer på tal. Inget kritiskt tänkande, alla rättar in sig i ledet. Tur att du finns Danne! :)
Vi väljer män-om vi får välja!
LOs medlemmar visar vägen?
84% män i LOs styrelse.
Det handlar väl mest om andelen aktiva som visar att de vill göra karriär!
99 % av alla män sitter inte i styrelsen på samma sätt som 99% av kvinnorna sitter utanför.
Klart att det finns kvinnliga psykopater...
Det gäller bara att identifiera dem.
Men det får man inte göra då det skulle visa att vi faktiskt är ganska så jämlika..
Tack Per. Synd att SN inte förstått att stämma i bäcken med hjälp av fakta - t ex egna undersökningar, forskningsuppdrag och litteraturöversikter - som hade ifrågasatt feministernas hegemoni. Nu är det nog för sent. MP vill nu ha lagstiftning om könskvotering till 2016...
Thomas Gunnarsson, vi kan vara jämlika utan att vara lika. Forskningen (t ex Jessica Sprague et al) visar att de bakomliggande faktorerna till "psykopati" tar sig olika uttryck hos män och kvinnor. Det är rimligtvis inte följden av uppfostran. Det behövs ingen konspirationsteori om att detta har undertryckts för att visa att könen är olika.
Psykopater kan ofta identifieras med hjälp av tre benchmarks: sängvätning som barn, djurplågeri som barn och registrerad kriminalitet före 15 års ålder. Förekommer detta lika ofta hos flickor som pojkar?
/DNg
De tre är MacDonald triaden men det gäller de kriminella som inte kan hantera sin personlighetsstörning. Personer som inte har fullt utvecklad psykopatisk störning kan istället lida av narcissistisk personlighetsstörning, vilket många offentliga personer har till viss grad. Jag har råkat ut för några kvinnliga också men jag har blivit bättre förberedd att hantera dessa manipulativa människor.
De tre kriterierna är de mest flagranta av åtta litet mer detaljerade kriterier som brukar anföras för att känna igen tidiga tendenser till psykopati. Vuxna kan naturligtvis också lida av narcissism. Egenskapskomplexen flyter in i varandra när man konsulterar ett antal standardverk.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home