Klasskamp eller klassresor?

Varken klasskamp eller möjligheten till klassresor - som i viss mening är samma sak - kan råda bot på att en betydande andel av skoleleverna inte går vidare och klarar gymnasiet. Det är skolans teoretiska inriktning för alla som borde förändras.

I den vänsterinriktade (ej extrema) publikationen Dagens Arena skriver ledrskribenten Vesna Prekopic om utanförskapet i termer av klasskamp. Utgångspunkten är ett reportage i SvD om yngre personers långvariga arbetslöshet i Tensta. Skribenten vänder sig mot att Maria Ludvigsson (SvD) skrivit en ledarartikel med rubriken: "Klassresa, inte klasskamp". Den handlar om Ohlininstitutets nyligen utgivna antologi Klassresan.

Prekopicc håller fram klasskampen som ett alternativ. Den "handlar inte om individens vilja eller personliga motivation att skaffa sig ett bra liv. Möjligheten till, och förutsättningarna för, ett liv som grundats i en kvalitativ utbildning som kan leda till försörjning måste ges alla medborgare", menar hon. Tolkat i dessa termer skulle man i klartext kunna beskriva denna del av klasskampen som att skatten på höginkomsttagarna ska höjas för att få pengar till massiva skolsatsningar för alla som inte uppnår gymnasiebehörighet (50% i vissa områden) och för dem som nu inte fullföljer sin gymnasieutbildning.

Är detta ett tecken i tiden? För att elda vänsteraktivisterna beskrivs skolsatsningarna - Ylva Johnssons 515 miljoner - som klasskamp. Pengarna kommer från de höjda arbetsgivaravgifterna för ungdomar och inte ens från höginkomsttagarna. Och de borgerliga har länge drivit en liknande skolpolitik där särskilda satsningar på elever från socioekonomiskt svaga familjer står i centrum. Detta är tänkt att göra det möjligt för personer från socialt stigmatiserade uppväxtmiljöer att få hyggligt betalda jobb i en strävsam medelklassmiljö. Det är det som är inkarnationen av begreppet klassresa.

Någon riktigt klassisk klasskamp förordar inte Dagens Arena. Då skulle underklassen skaffa sig fördelar på överklassens bekostnad och i slutändan ta över de rikas förmögenheter och göra höginkomsttagarna till medelavlönade tjänstemän. Klasskamp är vägen till kommunism.

Vad vi ser här är istället en föreställning hos både borgerliga och socialdemokrater att satsningar på specialundervisning för barn med lågutbildade föräldrar ska leda till att alla blir studenter och får välbetalda jobb. Det är en föreställning om att det skulle finnas en stor outnyttjad begåvningsreserv överallt i landet inklusive i de beramade utanförskapsområdena. Som bevis för detta anförs av de borgerliga en lågstadieskola i ett socialt belastat område i London. Men det är inte bara anekdotisk information som ligger bakom. Den svenska skolinspektionens dåvarande GD Anne-Marie Begler påstod 2011:

"Men begåvningsmässigt är det nog inga stora skillnader i olika socialgrupper. Det här är ju det som är skolans stora utmaning och det är det som är enskilda lärares jättelika utmaning. Att skapa en undervisning så att alla barn kan lära sig oavsett vilka förutsättningar och ge den extra hjälpen, att kompensera för det som vissa barn får hemma." (Bart nov11)

Denna föreställning går igen hos finansminister Magdalena Andersson i ett uttalande i SvD 21/4-15:

"Om vi nu tror att kompetens och talang är genomsnittligt spridda över befolkningen bland kvinnor och män så finns det mycket outnyttjad talang som vi inte tar tillvara i Sverige – och det gäller för alla länder i världen."

Det är sannolikt förklaringen till att Andersson vill ingripa med ganska långtgående tvångsåtgärder mot dem som inte  före 25 års ålder skaffat sig en gymnasieexamen - t ex indragning av a-kassa och socialbidrag (bart maj-12). Finansministern verkar dock ha blivit mer osäker sedan dess och tonat ner tvångsinslagen. Det kan bero på att hennes och Beglers uppfattningar helt enkelt är felaktiga. En tungt vägande invändning mot filosofin "du kan bara du vill" framfördes 2011 av fem barnmedicinska experter som menade att skolans inriktning redan nu leder till långtidsarbetslöshet, förtidspensioneringar, ohälsa och självmord för främst den teoretiskt svagpresterande gruppen (bart jan-11).

En god del av den borgerliga uppfattningen att det finns en stor begåvningsreserv som kan tas tillvara genom klassresor verkar vara felaktig. Det är skolans teoretiska inriktning för alla som istället borde förändras.

Uppföljning i SvD 23/4-15 och Dagens Arena 23/4-15

Läs även andra bloggares åsikter om skola, utbildning, IQ, politik på  intressant.se