Jämlikhet som utjämning kan kanske inte motiveras?

Vid Timbros seminarium om jämlikhet framkom ingen grundläggande motivering för det önskvärda i lika utfall. Avgörandet överlämnades till intuitionen eller rent tyckande trots exemplifierandet med sofistikerade livbåtar.

Timbro presenterade en rapport om jämlikhetsfrågan vid ett seminarium 4/6 2015 (YT), författad av professorn i praktisk filosofi Per Bauhn vid Linnéuniversitetet. Den har titeln Bortom missunsamhetens etik: argument för ett rättighetsbaserat jämlikhetstänkande och kommenterades av Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid SU. Bauhn går igenom olika synsätt på jämlikhet - likabehandling, lika rättigheter och lika utfall. Därutöver kretsar Bauhns argumentation en hel del kring det konkreta exemplet där föräldrarna erbjöd sig att bekosta ett hörselimplantat på barnets andra öra som landstinget inte ansåg sig ha råd till. Detta sade dock SMER (Statens medicin-etiska råd) nej till med motiveringen att alla behövande inte kunde få en sådan operation från den offentliga vården.

Exemplet är dock inte renodlat sådant att det illustrerar vad Bauhn kallar "missunsamhetens etik". Debatten blev något oklar eftersom Tännsjö inte riktigt heller kunde explicit uttrycka exemplets brister. Men han fick fram att den offentliga vården inte ska låta externa betalare utnyttja vårdkapaciteten även om det inte skulle betyda att någon annans vård blev lidande. Då fick man gå till Sophiahemmet eller åka utomlands, menade han.

Missunnsamhetens etik är ett utflöde från den radikala jämlikhetstanken som utgår från att alla helst ska få exakt lika utfall. Bauhn hänvisade till de Röda Khmererna som faktiskt hävdade att alla skulle äga lika mycket (eller just ingenting). Det var verklig kommunism enligt dem. Och den hade i praktiken fruktansvärda konsekvenser.

Det hade varit intressant om de två filosofiprofessorerna hade kunnat formulera hur jämlikhetsförespråkarna moralfilosofiskt egentligen rättfärdigar en radikal utjämning. Hur ser den etiska teori ut som motiverar att det är rättvist eller gott att alla människor i ett samhälle lever på samma levnadsstandard och välfärdsnivå? Jag har länge efterlyst en redogörelse för denna teori X, som jag inte sett beskriven någonstans i den filosofiska diskursen. Inte heller nu fick vi någon redogörelse.

Per Bauhn ger i inledningen i sin rapport (pdf) en närmast naturalistisk beskrivning av människors krav på jämlikhet i meningen utjämning. Experiment gjorda av forskare med hjälp av det kända "ultimatumspelet" visar att spelare B inte finner sig i alltför ojämlika utfall. Om A föreslår en delning av den till buds stående penningsumman så att B får mindre än 40 procent tenderar B att säga nej så att varken A eller B får något alls. Missunnsamheten hos B är på grund av uppfostran eller medfödda egenskaper så stark att om B endast får 25 procent kommer B med säkerhet alltid att avstå från sina 25 mot att få nöjet att beröva A de 75 som denne hade tänkt sig.

Man behöver emellertid inte konstruera fördelningsspel för att förstå hur denna barnsliga missunnsamhetsmekanism fungerar. Förmånen att få dela på en tårta kan helt förgiftas om en av kontrahenterna känner sig föfördelad genom att få en något mindre bit än andra. Föräldrar brukar därför tillämpa "millimeterrättvisa" för att få lugn. Och barnen växer upp med denna likadelning i bakhuvudet. Som vuxna blir de avundsjuka på andra som lyckas bättre och kräver på politisk väg löneutjämning och progressiva skatter. Som tur är, skulle jag säga, finns det några som förstår att skillnader i "förtjänst" också måste räknas in. Det som ska fördelas måste ju produceras i det verkliga livet och utgörs inte av tårtor eller manna från himlen.

Med vilken rätt fordrar då de radikala jämlikhetsivrarna att få ta hand om de resurser som de mer än genomsnittligt produktiva kan frambringa? Är inte detta ett krav på ett slags slaveri? Bauhn, som företräder en viss omfördelning i enlighet med Alan Gewirths filosofi (bloggart aug-06), hänvisar till att de fattigaste, som t ex Kant förespråkade, måste få ekonomisk hjälp. Någon fullgod etisk teori är det dock inte fråga om. Gewirhs teori förefaller också vara ganska dunkel.

Torbjörn Tännsjö, som är utilitarist (blserie-05), nämnde att han inte är för jämlikhet. Men han tyckte ändå att det bästa vore om Sverige sänkte sin levnadsstandard till genomsnittlig världsnivå. Någon motivering gav han inte. Han ville däremot med hjälp av ett annat konkret exempel rättfärdiga SMER:s ställningstagande och gendriva Bauhns missunnsamhetstes: Vi har en lyxkryssare som håller på att sjunka. Passagerarna hänvisas till livräddningsflottar. Då visar det sig att vissa passagerare betalat extra för att få gå ombord på en specialbyggd livbåt med goda faciliteter. Denna ojämlikhet hävdade Tännsjö är oacceptabel och stötande. I praktiken hänvisade Tännsjö alltså till en moralisk intuition - inte till en etisk teori,

Något riktigt medhåll fick Tännsjö inte från publiken. Så redan där uppstod problem. Men även om man accepterar moralisk intuition i något fall har Tännsjö inte bevisat att kravet på utjämning i mera allmän betydelse skulle ha någon moralfilosofisk evidens. Tvärtom har den epokgörande granskning av fördelningsproblemen, som gjordes av John Rawls 1971, avvisat att likafördelning skulle vara det rättvisa och önskvärda. Med Rawls' metoder (inte hans teori) menar jag att man kan komma fram till att de sämst ställda bör garanteras ett trygghetsgolv (se t ex blart mar-12). Det implicerar att ganska stora inkomstskillnader kan betraktas som rättvisa.

Slutligen finns det en aspekt i Rawls' huvudteori, som jag skulle kalla 'srtukturell missunnsamhet', som inte diskuterades av de två professorerna. Inkomstskillnader bör tillåtas enligt Rawls om de förbättrar för de sämst ställda. Men det är tänkbart att det finns inkomstskillnader som t ex enbart förbättrar för medelklassen, Ska de då inte tillåtas? Menade Rawls verkligen att samhället skulle vila på lagfäst missunnsamhet? Strävan efter Pareto-optimum borde väl vara tillåten i Rawls' samhälle?

Läs även andra bloggares åsikter om missunnsamhet, Bauhn, Tännsjö, jämlikhet, utjämning, Rawls, fördelningspolitik, rättvisa, moral, etik, moralfilosofi, ekonomi, politik på intressant.se