Nollränta bättre än att trycka pengar?
Riksbanken skulle kunna köpa nya statsobligationer direkt från staten istället för att alltmer desperat laborera med lågräntepolitik som kan leda till en bostadsbubbla.
Riksbanken offentliggjorde idag 28/10-14 att sryrräntan sänks med 0,25 procentenheter till noll procent.. Kronan sjönk som en mindre sten till 9,34 kr/€ (från 9,28 igår där en del av sänkningen var diskonterad). Centralbanken blir alltmer desperat i sina strävanden att leva upp till inflationsmålet om 2 procent.
Än så länge har Riksbanken konsekvent avvisat metoden med kvantitativa lättnader, QE. Detta kallas i allmänhet att "trycka pengar". Och det får man inte göra eftersom det då kan bli inflation. Det verkar vara bättre att undvika inflation än att undvika en bubbla på bostadsmarknaden som kan kasta Sverige in i en lågkonjunktur.
Men var inte målet för Riksbanken att få upp inflationen och undvika en konstlad prisstegring på villor och bostadsrätter? Alltför låg ränta bidrog i början på 00-talet till den amerikanska bostadsbubblan som när räntan höjdes utlöste den stora finanskrisen. Det verkar inte vara självklart att nollränta är bättre än att trycka pengar.
Den konventionella "pengatryckningen" (QE) består i att centralbanken köper statsobligationer och bostadspapper från innehavarna i finanssektorn. Dessa blir då mer benägna att låna ut pengarna igen och då till låg ränta. Skulle det lösa problemet med risk för en bostadsbubbla?
Om centralbanken ändå ska "trycka pengar" kunde det väl göras i form av direkta köp av statsobligationer från staten själv? Då skulle en del av utgifterna inte behöva bekostas med skatter (temporärt) vilket skulle öka efterfrågan och få fart på ekonomin bättre än genom sänkt ränta.
Problemet med direkta köp av statsobligationer är att den allmänna uppfattningen är att dett tämligen omedelbart skulle leda till hyperinflation. Eftersom politikerna och en del av aktörerna i finanssektorn faktiskt tycks tro detta kan man fråga sig var mera seriösa nationalekonomiska bedömare håller hus? De borde nu förklara att rädslan för mycket stark inflation är obefogad. Eller tror nationalekonomerna också på hyperinflationsspöket?
Läs även andra bloggares åsikter om styrräntan, riksbanken, hyperinflation, ränta, nationalekonomi, nollränta, QE, ekonomi, politik på intressant.se
[Kommentar av Olof Manner i Affärsvärlden]
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 18:36
17 comments
.
17 Comments:
Danne är tillbaka i debatten med en helt riktig slutsats.
Köp statspapper som är öronmärka till infrastrukturen, järnvägar vägar, med mera, det skapar riktiga jobb.
Köpen ska fortgå tills ekonomin är i balans.
Är det farligt med 2% inflation och tåg som går på vintern?
Det enda som saknades var hur mycket pengar som behövs skapas med statsobligationer.
Min personliga åsikt är att vi nu borde börja avveckla ränteavdraget, gör vi det så är nog nollräntan inte så farlig.
Pensionspengar kunde nu gå direkt till byggandet av hyresbostäder där pensionsfonden äger bostäderna, bostäder måste byggas nu.
USA har tryckt pengar och någon hyperinflation blev det inte, arbetslösheten är nästan borta och det pratas om en högkonjunktur runt hörnet.
Sparpolitiken är död.
Räntesänkning är uppskuten inflation.
Alvarligare är SVERIGES bostads-bubbla, som uppstått genom obefintligt byggande.
...
Bygg nu, och den exploderar/imploderar.
#ekvationsteorin
Riktiga jobb är sådana som bidrar till mer välstånd för människor (och andra levande organismer som vi kanske också bryr oss om (?)). Om ett järnvägsbygge bidrar till mer välstånd och livskvalité än det välstånd och livskvalité som förstörs av bygget så kan man kalla detta för riktiga jobb, annars inte.
Alla den mark, naturresurser och naturvärden som går till spillo när man tex drar fram en motorväg eller järnväg måste vägas in.
Eftersom naturvärden, ändliga naturresurser och bördig jordbruksmark blir alltmer sällsynt så är allt färre jobb med infrastruktur riktiga jobb - det är bara skövlande jobb.
Nej, det går inte att förhindra en bostadsbubbla genom att låta Riksbanken köpa stats- och bostadsobligationer. Denna åtgärd skulle sänka den allmänna räntenivån i ekonomin (räntan på stats- och bostadsobligationer sjunker och detta pressar ned räntan på andra typer av lån).
Samtidigt skulle inflationen öka och pressa ned realräntan (räntan i förhållande till inflationen). Detta skulle öka efterfrågan på att ta bostadslån.
Inflationstakten behöver inte stiga över 2 %. Men detta beror på att Riksbanken kan strama åt ekonomin. Nackdelen är att detta kan leda till en ekonomisk kris och en sprucken bostadsbubbla.
De stora förlorarna på en högre inflationstakt är arbetarna och pensionärerna. Prisstegringarna kommer att sänka dessa gruppers realinkomster. Prisstegringarna innebär således att efterfrågan på konsumentprodukter ifrån dessa grupper kommer att sjunka.
Kortsiktigt kan ändå näringslivet tjäna på denna åtgärd. Men detta beror endast på att de nyskapade pengarna först når (vissa) företag inom (vissa) branscher. Försäljningsintäkterna och vinsterna stiger därmed för de företag som först nås av de nya pengarna.
De företag som tjänar på penningpolitiken kan mycket väl komma att öka sin produktion, investeringar och anställningar. Men sysselsättningen ökar pga att reallönerna sjunker.
Det stora problemet är Riksbanken inte kan skapa nya resurser inom ekonomin. Riksbanken kan enbart omfördela resurserna ifrån vissa individer och företag, till andra individer och företag samt till den politiska sektorn.
Riksbanken skapar nämligen både konjunkturuppgångarna och nedgångarna. Det är helt meningslöst att skapa uppgångarna eftersom nedgångarna är kraftigt värdeförstörande. Det handlar enbart om att skapa fattigdom och att ersätta marknadsekonomin med en socialistiskt planekonomi.
Keynes var helt medveten om detta eftersom han var medlem i Fabian Society vars stadgar gick ut på att marknadsekonomin på lång sikt skulle förstöras och ersättas med en kommunistisk planekonomi.
Eller ... Ge nytryckta pengar till folket. Alla medborgare som förra året betalade 10 000 kr i skatt skulle kunna få exempelvis 30 000 kr. Skulle elda på inflationen och vara fördelningspolitiskt rimligt.
Hur kan folk tro på kvantitetsteorin MV = PT och på fantasier om hyperinflation?
Matte från grundskolan visar att teorin är fullständigt felaktig.
Löner är inte med och därför är teorin ett skämt.
1. Kvantitetsteorin ser ut att vara riktig när vi har full sysselsättning och fult kapacitetsutnyttjande i industrin tillsammans med en högkonjunktur och fri lönebildning.
Då ger mer pengar bara en ökning av lönerna och vi får inflation, pengar = löneökningar vilket orsakar inflation.
2. Nu är den fria lönebildningen borta när vi har en hög arbetslöshet, kapacitetsutnyttjandet är lågt och vi har en depression.
Mer pengar leder inte nu till löneökningar då kan vi inte få inflation för lönerna är på lång sikt den enskilt viktigaste orsaken till prisökningar.
punkt 1. mer pengar jagar bara samma varor till ett högre pris.
Punkt 2. mer pengar jagar fler varor till samma pris.
Uppköp av statsobligationer nu leder inte till löneökningar, och företagen kan inte öka priserna nu, då kan vi inte få inflation och framförallt inte hyperinflation.
Hur skulle pengar som direkt går till järnvägsreparationer leda till prisökningar på bostäder, om vi samtidigt höjer räntan?
Om pengar går till byggandet av bostäder så minskar bostadsbristen och priserna pressas ner.
Uppköpen måste bara stoppas när ekonomin är i balans.
Går det att med den ekonomiska politikens hjälp att få upp inflationen och därmed öka aktiviteten i ekonomin? Att enbart förlita sig som hittills på räntepolitiken har visat sig ha dålig verkan.
Om det vore så att kreditinstituten inte vill låna ut pengar till bostäder och näringslivsinvesteringar skulle vanlig QE kunna lätta upp situationen. Men om det går att låna betyder detta att det är hushållen som ska låna mera och använda lånepengarna till konsumtion. Tyvärr verkar det som att låga lånekostnader mest leder till att hushåll som ska köpa bostad lånar mera varvid två problem uppstår:
1) Pengarna hamnar hos bostadssäljarna som antingen sätter in det mesta på banken etc eller köper en ny bostad.
2) Bostadspriserna stiger till en på sikt samhällsfarlig nivå.
Låga räntor är alltså en ineffektiv och avsevärt destabiliserande metod för att öka efterfrågan i ekonomin. Vore det inte bättre att göra något i den stil som "Redaktionen" föreslår? Om riksbanken kan tänka sig att köpa upp statsobligationer (QE) kan väl dessa vara nya och inte tidigare utgivna? Vad är det för teknisk skillnad?
Om staten kan sänka skatterna utan att höja andra skatter eller skära ned utgifterna måste aktiviteten öka i ekonomin. Då ökar inflationen och riksbankens mål 2 procent borde gå att uppnå.
Blir det då inte en farlig ökning av statsskulden? På papperet ser det ut så. Men lånen i riksbanken belastar inte statsfinanserna så länge staten äger riksbanken. Räntorna som betalas in för statens skulder betalar ju banken därefter ut till staten igen som vinstutdelning. Denna rundgång borde kunna pågå tillsvidare.
/DNg
Vi har redan en bostadsbubbla sett i pe5rspektivet ab hushållen höga skuldsättning.
Den kommer att förvärras när inflationen närmar sig en mera normal nivå och räntenivåerna ökar i takt med det.
Vi kan inte heller lösa våra egna problem i ett läge när alltfler EU-länderna befinner sig i recession och har extremt hög arbetslöshet.
Vi ser också att konsumenterna visserligen vinner på låga oljepriser, men förlorarna är de länder som inte klarar sin ekonomi utan att priserna stiger till en nivå så att deras budgetar inte hamnar i så kraftiga underskott att de måste använda sig av den traditionella utvägen, att öka sina länders skuldsättning.
´Vårt land har också drabbats såtillvida att efterfrågan på järnmalm har minskat kraftigt.
Det har naturligtvis även medfört sjunkande priser.
Ändå tror de röd-gröna att det går att ta hem vinster ur de statliga bolagen.
Riksbanken borde trycka sedlar i verklig bemärkelse.
De kunde trycka 10 000 kr i sedlar och skicka hem dem med post till varje vuxen svensk.
Då skulle det bli sprutt på ekonomin och inflationen.
Bäst så klart är att avskaffa hela det monetära systemet och ha marknadsräntor.
Men givet de två alternativen. så är det bättre att trycka pengar, om inflation nu är målet. Speciellt om de tryckta pengarna används till att sänka skatter.
Lån måste betalas tillbaka. Det är bara att sparka burken framför sig.
"De kunde trycka 10 000 kr i sedlar och skicka hem dem med post till varje vuxen svensk."
Bättre att avskaffa bolagsskatten så framgångsrika företag får mer pengar till att expandera verksamheten.
När inflationen sen stiger så höjer Riksbanken räntan och zombieföretag (sådana utan vinst som lever vidare bara pga billiga krediter).slås ut. Folk blir arbetslösa, lokaler frigörs etc. som sen sugs sen upp av de framgångsrika företagen.
Vi får en strukturomvandling mot tillväxt.
-> Neoliberal Agenda, har du analyserat vad sänkt bolagsskatt ger för effekter på efterfrågan? Det kanske tar väldigt lång tid för investeringarna att öka och att det blir nyetableringar av utländska företag. De redan verksamma företagen kommer väl till att börja med att sätta in de extra vinsterna på banken eller investera i värdepapper på andrahandsmarknaden?
/DNg
Sven sa
"Då skulle det bli sprutt på ekonomin och inflationen."
Ekonomin skulle ta fart men inflationen ökar bara lite.
Inflationen kan inte få fart förrän vi ökar lönerna.
Företagen kan inte öka priserna för konkurrensen begränsar priserna.
Ökar lönerna så ökar företagens kostnad och alla företagen kommer att öka priserna.
Hur kan folk tro att vi får inflation av att trycka pengar?
Det är bara rena fantasier som motbevisas av första läroboken i företagsekonomi.
Pengar kan leda till löneökningar och då ökar inflationen, det är sant men mer pengar ökar inte företagens kostnader med ett enda öre.
Så länge arbetarna står med mössan i handen så kan vi inte få en skadlig inflation av att rycka lite pengar.
Så länge lönerna inte ökar så kommer vi att ha noll inflation oavsett reporäntan.
"har du analyserat vad sänkt bolagsskatt ger för effekter på efterfrågan? "
Det är mycket möjligt att cash i handen skulle ge en mer direkt effekt på BNP (för samma mängd tryckta pengar), men det vore i min menig en helt felaktig åtgärd. En ekonomi är mer än ett aggregat.
Pengarna i handen skulle skulle skicka helt fel signaler. BNP skulle stiga något kvartal, företagare skulle anpassa sig efter den nya efterfrågan, sen skulle efterfrågan ryckas bort.
Ekonomin måste ställas om till vad som är långsiktigt hållbart.
Det bästa sättet för staten att skapa inflation utan att driva upp vare sig skuld- eller fastighetsbubblan ytterligare vore att, som du skriver, låta staten sälja obligationer direkt till riksbanken och sedan använda pengarna till en höjning av a-kassa och diverse bidrag. Det ger pengarna till en grupp med en konsumtionsbenägenhet på närmare 100%, alla pengar kommer att gå oavkortat till konsumtion.
Att man inte gör det beror naturligtvis på att bankerna inte tjänar några pengar på det.
Japans riksbank trycker nu mer pengar, den monetära basen ska ökas mer.
Varför gör ECB så lite?
Beror det på att bankfolk sitter i ECB?
Banker gynnas inte av att stater får gratispengar av en riksbank, krisen kan lösas men särintressen förbjuder en lösning av krisen.
kommunistländer med en statlig riksbank kan köra om oss totalt.
Dom skapar pengarna som behövs i ekonomin vi kan inte för privata banker förbjuder våra riksbanker att skapa pengar på egen hand.
I kriser så måste man trycka pengar om det behövs men särintressen av olika slag förbjuder det och andra hittar på att sedelpressen ger hyperinflation för att få folk att köpa deras guldmynt.
USA slutar nu trycka pengar för deras ekonomi är nästan i balans och en högkonjunktur kan dom nu få, det blev ingen hyperinflation av lite sedelpressning.
Pengar = inflation, det är bara påhittat av särintressen för att dom ska gynnas.
Det är förvisso så att bankerna när de konsoliderat sig är intresserade att skapa pengar som de kan låna ut. Det är detta de tjänar pengar på. Det som begränsar deras utlåningsutbud är upplåningskostnaden i form av räntan på lån från centralbanken och andra kreditgivare. Men även om bankerna kan erbjuda "låga" räntor måste det finnas intresse att ta lån. En betydande del av denna efterfrågan kommer från företag som vill investera därför att de ser en lönsam efterfrågan på vad de kan producera. När den slutliga efterfrågan är för liten hjälper alltså inte ens nästan nollränta på banklånen.
Staten kan därför inte driva en finanspolitik som ger för liten efterfrågan om man inte förutser en nära förestående exportökning. Detta bestäms uppenbarligen inte av en kameral kalkyl. Tyvärr är allmänheten och de flesta politiker övertygade om den kamerala metodens förträfflighet. Härav beror ett antal ekonomisk-politiska anomalier i synsättet. En av dessa anomalier är att mera pengar alltid ger mera inflation. Jag ska se om jag kan belysa detta "samband" närmare.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home