Riksbanken borde inte höja räntan

Hög arbetslöshet och sjunkande inflation i januari borde medföra att Riksbankens aviserade räntehöjning nästa vecka skjuts på framtiden. Johan Schück i DN gör en liknande analys idag som jag framfört de senaste dagarna.

Riksbanken kommer att få kritik efter nästa veckas räntebeslut, hur det än blir, menar Johan Schück i Dagens nyheter idag 18/2. Han menar att det kanske fortfarande är mer sannolikt att det ändå blir en räntehöjning. Vice riksbankschef Irma Rosenberg gick ju ut i början av veckan med ett tydligt budskap om räntehöjning. Det kan ha visat sig vara förhastat och bygga på en verklighetsbild som redan är överspelad, menar Schück. Han anspelar på den nya information som sedan kommit från SCB som visar oväntat låg inflation och sjunkande priser med 0,8 procent mellan december och januari, samt den oväntat höga och stigande arbetslösheten i januari enligt AKU.

Kritiken mot en räntehöjning kommer att riktas mot Riksbanken från politiskt håll [läs regeringen], från fackliga organisationer och från Konjunkturinstitutet,enligt Schück. Från politiskt håll är det enligt min mening befogat att vara orolig av valtaktiska skäl. Även om de stora effekterna av en åtstramning av penningpolitiken inte kommer förrän om ca 18 månader kommer hushållen ändå att påverkas ganska omgående: tillgångspriserna trycks tillbaka och en större försiktighet att konsumera riskerar att bli följden. Det hämmar skapandet av nya jobb redan före valet. Även de fackliga organisationerna har anledning att vara oroliga av samma skäl.

Konjunkturinstitutet menar att det inte finns fog för räntehöjningar nu för att undvika mer än två procents inflation om två år. Det är därför motiverat att vänta med räntehöjningarna tills läget klarnar. Men om man är ute efter att sänka priserna på bostäder för att undvika en "bubbla" lyssnar Riksbanken inte på argument som enbart fokuserar på inflationsmålet.

Jag tycker att Riksbanken borde presentera en fullständig översikt över kreditinstitutens krav för att bevilja nya krediter. Det är ju redan så att ett antal av dem kräver att en låntagare skall klara 5-7 procents ränta i framtiden. Men om de andra som hittills vägrat att ange sina krav för beviljandet av nya lån ligger väsentligt lägre skulle det finnas skäl att höja räntan för att undvika destabiliserande höjningar av fastighetspriserna. Om detta får anses vara ett tillräckligt skäl är dock tveksamt - Riksbanken har enligt reglerna enbart att beakta hur stor inflationen skall bli om två år med och utan räntehöjningar.

Det borde därför finnas goda möjligheter för Riksbanken att utifrån en realistisk inflationsprognos som beaktar den låga januarisiffran hävda att det för närvarande inte finns någon fara för att inflationen skulle bli för hög om två år. Detta skulle dessutom kunna underbyggas med ett en politisk spekulation om valutgången. Om Alliansen vinner valet kommer dess jobbavdrag och reduceringar av sjukpenning och a-kassa att öka arbetsutbudet högst väsentligt. Då kommer den ökade arbetslösheten och benägenheten att söka jobb utan att vänta på det "högbetalda drömjobbet" att pressa ner löneökningstakten och inflationen. Ju mer sannolikt ett regimskifte blir desto mindre skäl finns det att höja räntan för Riksbanken.

Johan Shück menar att Riksbanken kommer att tona ner den låga inflationen och den höga arbetslösheten i januari med motiveringen att dessa värden kan bero på tillfälligheter. Förvisso kan Riksbanken försöka med detta men då är det argument som framförts av Konjunkturinstitutet mer relevant: om siffrorna för januari är svårtolkade finns det anledning att invänta siffrorna för februari innan något beslut fattas. Det är bara halsstarrig prestigebundenhet som skulle förhindra detta.

Vi får besked torsdag morgon. Därefter tas nästa beslut i slutet av april och sedan i veckan före midsommar. Det borde därför finnas anledning att få klarhet i om det skall komma fler stimulanspaket från regeringen under våren, vilket de optimistiska uttalandena från Hans Karlsson tyder på. Om dessa bygger på att regeringen planerar fler konstgjorda jobb för att få ner arbetslösheten till 4 procent i maj borde Riksbanken få reda på detta för att kunna bedöma arbetsmarknadens inverkan på inflationsmålet. Men av valtaktiska skäl kommer regeringen inte att säga något före Riksbankens räntebelut...

Riksbankens inflationsprognos 2006:1, bloggen 23/2-06