Konservatismens drömsamhälle enligt SVT

Mer makt åt kungahuset och mindre socialbidrag. Så skulle det konservativa drömsamhället skilja sig från dagens enligt UR. Den kompletta bilden saknades i ett TV-program som mest handlade om amatörernas definition av konservatism. Läs rekonstruktionen!

I det tredje programmet i UR:s serie om politiska ideologier behandlades igår (13/2-06) konservatismen. Prgramledaren Emil Nikkhah åkte runt till olika ställen med början på moderaternas partistämma. Där fick han beskedet att moderatledaren Fredrik Reinfeldt nog hade vissa sympatier för konservatismen. Han menade att den innebar att politikerna inte skulle förändra samhället snabbare än att människorna "förstår och hänger med".

Historikern Torbjörn Nilsson fick uttala sig och framhöll att konservatismen vill bevara det som är bra. Idén är mycket av en försvarsideologi mot revolutionära förändringar och för det bestående samhället. Detta illustrerades med giljotinen i flitigt bruk under den franska revolutionen och hur de konservativa bromsade rösträtten och sociala reformer under 1900-talets början i Sverige. Här föreligger något av ett sakfel. Den franska revolutionen består som alla vet av två revolutioner, där Bastiljens stormning 14 juli 1789 och pariskommunens fängslande av kungen 10 augusti 1792 utgör riktmärken. Den senare var ingen riktig revolution utan en sorts statskupp som senare övergick till skräckväldet då giljotinen kom till användning (kungen avrättades i januari 1793).

Konservatismens ideolog, engelsmannen Edmund Burke, skrev sin bok Reflexioner om den franska revolutionen redan 1790 och har därför inte vänt sig mot skräckväldets giljotineringar i explicit mening även om han varnade för att revolutionen skulle komma att urarta.

TV-programmet dominerades av ganska perifera inslag om vad olika personer lade in i begreppet konservatism. Här debatterade den konservative Johan Tralau med den liberala Birgitta Ohlsson (fp) om fri abort, homoäktenskap och föräldraförsäkringens delning mellan män och kvinnor. Historikern fick sammanfatta att konservatismen handlar om bevarandet av familjen, kyrkan, försvaret, det privata ägandet och att man är för det gemensamma bästa. Inget parti är idag konservativt men kristdemokraterna är kanske det som ligger närmast.

Detta förnekade emellertid kd:s partiledare Göran Hägglund, som istället drog fram en variant av den "gyllene regeln" som kd:s ledstjärna - vi skall behandla andra som vi vill att de skall behandla oss. För att bevisa motsatsen drog programmet fram pingströrelsen och religionens betydelse vid kd:s bildande 1964.

Hur ser då drömsamhället ut?

Ett kort inslag föreöll att återföra programmet till huvudfrågan: hur ser det konservativa drömsamhället ut? Men svaret var mycket rumphugget: detta samhälle skulle ha inneburit större hyllningar av kungahuset och mindre utbetalningar av socialbidrag! Därför finns det anledning att fundera litet mera på denna fråga för en rekonstruktion. Jag skall ge en snabbskiss på hur jag bedömer att ett konservativt drömsamhälle skulle kunna se ut idag om förändringarna efter ståndsriksdagens avskaffande hade gått i konservativ anda.

Statsstyrelsen hade naturligtvis haft ett antal bromsande mekanismer: viss makt åt kungen, tvåkammarsystem med begränsad rösträtt och konstitutionella begränsningar av beskattningen. Detta hade lett till fortsatta spannmålstullar och andra handelshinder med en långsammare industrialisering och urbanisering som följd. Välståndet hade varit lägre men motargumentet hade varit att "andliga värden är så mycket viktigare än snöd materialism".

Sverige hade varit ett klassamhälle där överheten både hade ett ledande inflytande och en god levnadsstandard. Man föds in i sin klass utom några få läsbegåvningar från undersåtarna, som skulle få studera vidare med stipendier. Många fortsätter med faderns yrke. Den personliga friheten är begränsad för undersåterna genom regleringar av bosättning, yrkesval, giftermål, kort fritid, krav på åhörandet av uppbyggliga föreläsningar och ev gudstjänster. Men inte heller översåtarna har så mycket individuell frihet - den goda levnadsstandarden räknas inte som frihet - eftersom de är bundna av regler, plikter och konventioner för att kunna vara socialt accepterade. Formellt skulle likhet inför lagen kunna tillämpas.

Alla skulle ha sin plats i det konservativa samhället. De som inte kunde hitta ett arbete för att trygga sin utkomst skulle tas omhand i statliga arbetsinrättningar. Några lösdrivare eller tiggare skulle inte finnas och därför inte heller några socialbidrag. Några stora fackföreningar skulle inte tillåtas, samordnade strejker skulle sannolikt vara förbjudna. Å andra sidan skulle också företagens "profitlystnad" hållas tillbaka av staten. Alla skulle få sjukvård och pension men överheten skulle kunna betala för bättre behandling och bättre förmåner.

Det konservativa drömsamhället skulle mycket väl kunna tillåta aborter i de fall inte social kontroll av sedeslöst leverne och preventivmedel skulle hjälpa. Likaså skulle homoäktenskap kunna tillåtas. Konservatismen skulle också kunna tillåta skiljandet av kyrkan från staten. Allt detta skulle ta sin tid men det finns inte något specifikt kristet eller samlevnadsmässigt i dess ideologiska idé förutom att familjen är den primära enheten i samhället. Skilsmässor skulle vara svåra och den sociala kontrollen av sex före äktenskapet hård.

Om vi frångår förleden "dröm-" i analysen kan vi sannolikt konstatera att detta samhälle inte är stabilt utan att det kompletteras med starkare repressiva inslag. Censur, förföljelse av oliktänkande och förvisningar riskerar att bli det praktiska resultatet. Dessutom öppnar det för hänsynslösa lycksökare att ta sig upp inom systemet med det enda syftet att gynna sig själva på bekostnad av alla andra.

Förra programmet om socialismen 7/2. Nästa program om feminismen 21/2 (bloggen)