onsdag, februari 22, 2006

Även Europa kan skapa flera jobb

Det är inte så att hela Europa står stilla vad gäller jobben. Tyskland går dåligt och sätter bilden. Men de fem länder som har störst frihet och lägst skatter har ökat sysselsättningen med 19 procent på åtta år. Kan det vara lösningen?

Nu kommer till slut en del empiriska belägg för att en liberalisering och avreglering av arbetsmarknaden och skatterna kan ge en bättre sysselsättningsutveckling. Det är Johnny Munkhammar på Timbro som i ett 'Briefing paper' #2/06 (pdf) har analyserat 15 västeuropeiska länders sysselsättningsstatistik sammanställd av EU-stat.

Sysselsättningen har faktiskt ökat i Europa (EU-15). Mellan 1995 och 2003 ökade den med nästan 10 procent. De fem bästa länderna ökade den med 18,5 procent och Sverige ökade sin sysselsättning med drygt 5 procent (se diagram 2 nedan).
Sverige kommer fyra från slutet när det gäller att skapa fler jobb. En del av dessa jobb är inte bemannade eftersom de sjukskrivna räknas som sysselsatta. Där ligger Sverige illa till under denna period, men Timbro redovisar ingen statistik. Däremot kan vissa effekter av Sveriges satsningar på förtidspensioneringar och "kunskapslyftet" samt annan studieverksamhet studeras i nedanstående diagram 1. Det visar arbetskraftens utveckling för en längre periopd, 1990 till 2004, och består av sysselsatta plus arbetslösa.


Vi ser att först att Sverige hade den sämsta utvecklingen under 90-talskrisen 1990-95 (den nedersta kurvan). Det gick sämre för Sverige än för Finland som förlorade en stor del av östblockshandeln under denna period. Men även efter krisens övervinnande har det gått dåligt för Sverige. Alla andra länder har kunnat öka arbetskraften 1995-2004, men inte Sverige. Det beror delvis på att Sverige praktiserat en politik att avföra folk ur arbetskraften för att den öppna arbetslösheten inte skall förbli oroväckande stor.

Det som är riktigt intressant i Timbros statistiksammanställning är att de fem länder som ökat sin sysselsättning med i snitt 18,5 procent samtidigt har klart friare arbetsmarknad än de fem länder som haft den sämsta utvecklingen (3,5 procent 95-03). Frihetsgraden mäts då med hjälp av det index (ett av 38) som Fraser Institute årligen beräknar för arbetsmarknaden.

Även den genomsnittliga skatten på arbete (inkomstskatt + löneskatter) skiljer sig åt mellan de två grupperna. Den bästa har ett uttag på 30,5 procent av "hela lönen" och den sämsta med 41 procent (enligt OECD).

Detta indikerar att det kan finnas mekanismer som generar fler jobb som är kopplade till större frihet och lägre skatter. Om detta också är kopplat till en bättre efterfrågeutveckling förtäljer inte historien. Vi vet att de som lyckas bäst inte har åstadkommit detta genom en ökning av lågkvalificerade jobb. Och i andra ändan beror dålig utveckling delvis på en minskning av lågkvalificerade arbeten. Det är förenligt med hypotesen att ökad sysselsättning först kan åstadkommas när både ökad efterfrågan och avreglering/låga skatter föreligger.

Den kritiska korspunkten är huruvida EU-stats siffror kan anföras för att det skulle räcka med att enbart vidta liberaliseringar och smala skattesänkningar för få fart på sysselsättningsökningen? Vilken typ av jobb skulle då kunna tänkas uppkomma? Skulle den redan goda exportutvecklingen kunna bli ännu bättre? Är det små eller stora företag som skulle exportera mera? Eller är det mindre kvalificerade tjänstejobb som kan svara för expansionen? Hur ser mekanismerna ut i teorin?

9 Comments:

At 22 februari, 2006 23:50, Anonymous Anonym said...

Hm, Nederländerna, ett land med som påstås ha "frihet" [ett skattetryck på nästan 40 procent av BNP] låg visst bra till.

 
At 23 februari, 2006 02:18, Anonymous Anonym said...

Det är stor skillnad på Nederländernas 40 procent och Sveriges över 50 procent av BNP.

Och på den tiden när Sverige tog ut 30,5 procent av "hela lönen" i skatter (precis som man än idag tar ut 30,0 procent på arbetsfria kapitalinkomster) så gick arbetsmarknaden som tåget. Fram till 1968. Sen var det strypkoppel på.

Idag verkar det dock fortfarande inte finnas någon broms vad gäller kapitalinkomster. Platt skatt på 30 procent ska det vara på miljardärsinkomsterna.

Men inkomstslaget "arbete" stryps tidigt.

Orsaken är enkel, tror jag. De mäktigaste intressena vill helt sonika inte ha några nya jobb som de inte själva har kontroll över.

 
At 23 februari, 2006 02:27, Blogger Per-Olof Persson said...

Du tänker på monetär efterfrågan?

Om man använder sig av den vetenskapliga metodiken - logisk deduktion - så kommer man fram till att pengar enbart är ett bytesmedel. Pengar kan inte skapa efterfrågan i en ekonomi.

Kortsiktigt kan man försöka öka efterfrågan genom att skapa nya pengar utav ingenting. De som tjänar på detta är de som först får tag på de nya pengarna. Dessa människor kan nämligen konsumera utan att först ha producerat något.

I slutändan kommer någon att förlora på detta. Förlorarna är de som har producerat men vill spara sin produktion för att konsumera vid ett senare tillfälle. Men då har någon annan redan konsumerat deras andel i den framtida produktionen. De sparade pengarna har helt enkelt mist en del av sin köpkraft.

I stället blir slutsatsen att det är den reala efterfrågan som skapar en högre sysselsättning. En människa skapar en real efterfråga genom att producera varor och tjänster. Denna produktion bytas sedan till varor och tjänster som individen konsumerar. Produktionen kan även bytas till realkapital och till allt som behövs för att producera färdiga varor och tjänster (om individen är ägare till ett företag).

Detta enda som krävs för att vi ska öka efterfrågan i ekonomin är att öka produktionen. Om vi gör det mer lönsamt att producera genom lägre skatter och färre regler, så ökar efterfrågan i ekonomin. Om fler kommer i arbete genom marknadsanpassade löner, så ökar produktionen och därmed efterfrågan.

Ska vi fira 70-åringen?

I förra veckan så var det 70 år sedan Keynes bok "The General Theory" kom ut. Tyvärr så går det inte fastställa vilken vetenskaplig metodik Lord Keynes har använt sig av. Inom nationalekonomin används antingen logisk positivism eller logisk deduktion som vetenskaplig metodik.

Keynes redovisar inte hur han kommit fram till sina teorier. Han redovisar inte i heller på ett klart och logiskt sätt hur delarna hänger ihop med helheten i sina teorier. Därför har det kommit fram självutnämnda "teologer" som har försökt tolka hans teorier.

Riktiga ekonomer och forskare som använder sig av vetenskaplig metodik säger - "det som är sant i hans bok är inte nytt och det som är nytt är inte sant". Att boken blev en succé beror helt enkelt på den anti-kapitalistiska stämningen vid denna tid och på att inte ens ekonomer visste hur en marknadsekonomi fungerar.

 
At 23 februari, 2006 12:43, Anonymous Anonym said...

Den totala sysselsättningsgraden är dock fortsatt mycket god i Sverige
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____75359.asp

 
At 24 februari, 2006 13:32, Blogger Danne Nordling said...

Internationella jämförelser är svåra eftersom man bör korrigera för arbetstid och kvinnornas arbetskraftsdeltagande. Det som är fullt klart är att Sverige borde öka sysselsättningen jämfört med den nivå som etablerades efter nedgången under början av 90-talet.

Monetär efterfrågan?

Man skall inte blanda ihop ett balanserat läge med "full sysselsättning" och ett läge med lediga resurser. Att ta i anspråk dessa innebär inte att någon förlorar för att andra konsumerar deras andel. Pengarna borde inte minska i köpkraft för att produktionen blir större. Det är bara om arbetslösheten går under NAIRU som vi får ökad inflation. Och det är det som Riksbanken nu tror men som jag är skeptisk till.
/DNg

 
At 05 mars, 2006 17:27, Anonymous Anonym said...

Man skall inte blanda ihop ett balanserat läge med "full sysselsättning" och ett läge med lediga resurser
Varför är resurserna lediga? Ägarna spekulerar i högre priser i framtiden. Med nytryckta pengar i omlopp kommer resurserna säljas till högre priser än vad de annars skulle ha gjort. Förlorarna är de som blir överbjudna av dem med nytryckta pengar. Så visst finns det förlorare.
Om du, Danne, skulle bjuda på ett hus, så kommer jag och toppar ditt bud med hjälp av en påse nytryckta pengar från Riksbanken, skulle inte du tycka att det vore lite orättvist?

 
At 08 mars, 2006 19:03, Blogger Danne Nordling said...

Varför är resurserna lediga?

Med lediga resurser kan den monetära efterfrågan öka utan att priserna stiger och då behöver inte någon bli missnöjd för att "gamla pengar" blivit mindre värda.

Är då bakgrunden till de lediga resurserna relevant? Ägarna kräver ett pris som inte tillräckligt många vill betala i hopp om att de skall bli flera i framtiden. Om Riksbanken billigt lånar ut pengar som motsvarar den bristande efterfrågan kommer nästan alla ägare att kunna sälja sina resurser utan att priserna stiger!

Om jag bjuder på ett hus och räntan sänks kan både jag och andra höja budet utan att förlora på detta. Men detta är inte relevant för huvudfrågan.
/DNg

 
At 11 mars, 2006 18:15, Anonymous Anonym said...

I frågor om prisutveckling bör man väl inta ett kontrafaktiskt perspektiv? Att priserna ligger still säger ju inte att t.ex. nya pengar från Riksbanken inte påverkat priserna. Det intressanta är väl hur de aktuella priserna förhåller sig till de orealiserade priserna? (lägre i detta fallet).

Om jag bjuder på ett hus och räntan sänks kan både jag och andra höja budet utan att förlora på detta. Men detta är inte relevant för huvudfrågan.
Räntesänkningen gynnar de som behöver låna mer på bekostnad av dem som behöver låna mindre.
Att skapa nya pengar innebär en omfördelning med vinnare och förlorare. Om det är bra eller dåligt kan diskuteras men det centrala är att det aldrig är en neutral process även om alla prisindex ligger still.

Enligt ditt resonemang skulle det inte vara nåt problem om Riksbanken eller någon privat bank med nytryckta pengar börjat stödköpa DVD-spelare för 5 år sedan så att de idag fortfarande kostade 3000 kr.
Är det verkligen rimligt o säga att ingen hade förlorat på en sån utveckling?

 
At 11 mars, 2006 18:20, Anonymous Anonym said...

litet boktips, "The theory of idle resources", W.H. Hutt.

 

Skicka en kommentar

<< Home