Fakta om fastighetsskatten
Småhusen bidrar med knappt 15 mdr i skatteintäkter. En avgift på 5 000 kr skulle ge 10 mdr kr. En halvering av ränteavdragen skulle ge 8,5 mdr kr. Höjd reavinstskatt skulle inte ge just någonting på kort sikt.
Det har blivit sämre med redovisningen av fastighetsskattens olika delar från finansdepartementets sida. I budgetpropositionen för 2006 finns i huvudsak endast några grova siffror för hela fastighetsskatten. Den förutsågs bli 25,2 mdr kr 2005 och 28,1 mdr kr 2006. Siffran för 2005 redovisas uppdelad i procent på olika typer av fastigheter. Här nedan har dessa kompletterats med en beräkning i mdr kr.
Småhus 57 % (14,4 mdr)
Hyreshus 15 % (3,8 mdr)
Lokaler 20 % (5,0 mdr)
Industrier 7 % (1,8 mdr) (Källa: Bp 2006, sept 2005)
Ökningen av fastighetsskatten 2005-06 på 2,9 mdr kr orsakas dels av en höjning av skatten på vattenkraftverk med 1,4 mdr kr och dels av de nya taxeringsvärdena för 2006 på småhus. Dessa skall dock inte orsaka en höjning av själva skatten med mer än en tredjedel för varje år 2006-08. Därtill kommer en skatteökning från nyare hus som börjar betala full eller halv fastighetsskatt efter 10 resp 5 år. En tredjedel av taxeringsvärdeshöjningen (23%) genererar 1,15 mdr kr. Eftersom hela höjningen för småhus var ca 1,5 mdr kr återstår 0,35 mdr kr i effekter från nyare hus.
Finansdepartementet uppger att småhusens andel av fastighetsskatten kommer att stiga till 61 procent 2008. Eftersom hela skatten beräknas till 31,8 mdr kr detta år skulle fastighetsskatten för småhus ha blivit 19, 4 mdr kr 2008. Frysningen av fastighetsskatten som finansministern aviserat i augusti 2006 kommer alltså att leda till en utebliven skattehöjning med 5 mdr kr i förhållande till 2005.
Fastighetsskatten har stigit med 85 procent för hushållen
Eftersom fastighetsskatten följer taxeringsvärdena, som i princip är 75 procent av marknadsvärdet, har skatten stigit trots att skatteprocenten har sänkts. Hushållens fastighetsskatt, som är nästan detsamma som skatten på småhus, har stigit från 8,4 mdr kr 1992, (enl en bakåtexrapolering från 1993) till 15,5 mdr kr 2006 (enl Konjunkturinstitutets analysunderlag från mars 2006). Samtidigt utvecklades skattesatsen från 1,2 till 1,0 procent (med en höjning till 1,5 år 1993, till 1,7 år 1996, sänkning till 1,5 år 1998, till 1,0 år 2001). Dessutom har tillkommit en begränsningsregel och undantag för miljöförbättringar vilka något reducerar skattebeloppen.
På 14 år har fastighetsskatten stigit med 7 miljarder eller 85 procent trots att skattesatsen reducerats från 1,2 till 1,0 procent - eller med 17 procent. Eventuellt blir stegringen något mindre om en frysning införs på 2005 års nivå.
Hushållens fastighetsskatt
1992-2007, mdr kr
1992 8,4
1993 10,6
1994 10,7
1995 10,8
1996 15,1
1997 14,9
1998 13,3
1999 13,3
2000 13,3
2001 12,1
2002 13,4
2003 13,6
2004 14, 7
2005 14,9
2006 15,5
2007 16,8 (Källa: Konjunkturinstitutet, Analysundelag olika årgångar)
Övriga fakta
Grunddata är sällan förekommande i olika redovisningar och är också motsägelsefulla. I början av 2000-talet fanns mellan 4,4 och 4,8 miljoner hushåll. Antalet lägenheter inkl småhus för permanentboende uppgår till ca 3,9 miljoner vartill kommer knappt 0,5 miljoner fritidshus.
Det finns knappt 1,6 miljoner småhus för pemanentboende. Taxeringsvärdet för dessa var 2003 1,2 bilj kr eller 762 000 kr i genomsnitt.
Om man antar att det finns två miljoner småhus skulle en kommunal fastighetsavgift på 2 800 kr ge 5,6 mdr kr om inga reduktioner tillåts. En avgift på 5 000 kr skulle ge 10 miljarder kr. Då skulle drygt 5 mdr kr återstå att finansiera. Det förutsätter att fastighetsavgiften för övriga kategorier blir lika hög som den tidigare fastighetsskatten. En halvering av fastighetsskatten för hyreshus (inkl bostadsrätter) skulle kosta ytterligare knappt 2 mdr kr.
Hela skatten på kapital för hushållen beräknas till 30 mdr kr 2006. Om vi antar att en tredjedel kommer från aktier, en tredjedel från bankräntor och en tredjedel från kapitalvinster på fastigheter och lös egendom, skulle en höjning av reavinstskatten på fastigheter från 20 till 25 procent ge 2,5 mdr kr. Med uppskov skulle pengarna komma in långt fram i tiden. Höjd reavinstskatt skulle därför knappast kunna bidra till någon betydande del av den återstående finansieringen på 5-10 mdr kr.
Ränteavdragens skattereducerande effekt beräknas till 17 mdr kr 2006. En halvering av ränteavdragen skulle alltså grovt sett räcka för att finansiera resterande del av fastighetsskattebortfallet.
Andra bloggar om: fastighetsskatt på intressant.se
posted by Danne Nordling @ 17:51
7 comments
7 Comments:
http://www.jinge.se/index.php/allmnt/bloggvalet-2006-i-svt-medger-mojlighet-till-fusk.htm
Här kan man rösta på min blogg i TV-tävlingen:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=55825&a=647172&lid=puff_647186&lpos=lasMer
Jag har nu fått svar på de frågor jag ställde till moderaterna. Några beräkningar över vad som alliansen föreslagot redovisas dock inte sannolikt därför att fastighetsskatten ska avvecklas successivt fram till 2008 och också delvis ersättas med annan finansiering.
Denna består av införandet av en kommunal avgift samt en begränsad höjning av reavinstskatten.
Mot det står att taxeringsvärdena ska frysas 2007 och att skatten på markvärdet begränsas. Vidare avser man sänka fastighetsskatten för flerfamiljshus samt helt slopa schablonintäkten för bostadsrätter.
Vidare avskaffas förmögenhetssskatten, vilket sannolikt också något påverkar boendekostnaderna.
Allt detta kan i nuläget bara beräknas utifrån fastigheternas medelvärden och får också olika verkan beroende främst på taxeringsvärdenas storlek, där ju markvärdena kan variera högst avsevärt.
Alliansen gör också bedöminingen att mot slutet av kommande mandatperiod så kommer differansen mellan deras förslag samt socialdemokraternas vara ungefär 15 miljarder.
Men sen tillkommer ännu en kostnad som med vänsterns förslag kommer att innebära en högst avsevärd fördyring av de totala boendekostnaderna och det är förstås det som Göran Persson ihärdigt försvarade i samband med partiledarutfrågningen, alltså en fortsatt höjning av elskatten, det som kallas den gröna skatteväxlingen, något som rent politiskt främst är en eftergift till miljöpartiet.
Och som framgått av debatten om denna så kommer detta att leda till att vårt land som nu får sin energiförsörjning från billig kärn-och vattenkraft snart kommer att ha Europas högsta elpriser.
Det är inte så underligt att man att kritisk till detta från våra basindustrier.
Förnämlig presentation
Tack för den rediga uppställningen av relevanta data. Den kommer att vara till stor hjälp.
Tack Sture för de uppskattade orden.
Det värmer som vanligt i hjärtat att höra av dig.
Men inlägget har skrivits av din kumpan Per Fredö, vilket inte framgick genom att Anonymous valt att förlägga sin signatur där nere. Ska försöka lära mig hur det går att få bort denna anonyma person i samband med inpostningen.
När man ska "finansiera" fastighetskatten, varför utgå ifrån den förväntade intäkterna 2008? Det borde räcka att finansiera de ca 18 miljarder (Lokaler och dyl. kan de ju behålla) som hushållen idag betalar.
Javisst, det var så kd lade upp sin finansiering ursprungligen. Nu verkar det som om Alliansen inte ens klarar att få in pengarna från den kommersiella sidan, som inte har klagat särskilt mycket. Det tyder på att kd:s förslag hade större svagheter än vad som hittills framgått.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home