torsdag, augusti 17, 2006

Varför har vi ränteavdrag?

Ränteavdragen är en kvarleva från det gamla skattesystemet som inte kunde skilja mellan olika typer av inkomster. Det naturliga hade varit att endast ha ränteavdrag mot kapitalinkomster. Men de höga marginalskatterna på 70-talet medförde ett allt större beroende av avdragen för vanliga småhusägare.

Ränteavdragen innebär idag två olika saker: 1) Nettobeskattning av kapitalinkomster och 2) En kvarleva från det gamla skattesystemet som vuxit okontrollerat.

1. Många tror att försämrade eller avskaffade ränteavdrag skulle innebära att man inte längre kan låna för att göra kapitalplaceringar. Ett exempel: Jag lånar 10 000 kr och köper obligationer som jag tror kommer att ha högre ränta än min låneränta. Investeringen visar sig gå jämt upp. Då skulle jag ändå få betala 30 procents skatt på obligationsräntan och göra en kraftig förlust. Som var och en förstår är detta orimligt. Ett avskaffande av ränteavdragen betyder att avdraget mot arbetsinkomster skall tas bort - inte det mot kapitalinkomster.

2. I det gamla skattesystemet, som inte var "dualt", slogs alla olika inkomster ihop i slutändan och beskattades med den vanliga marginalskatten. Vi hade inte två olika skatteskalor, en för kapitalinkomster och en för arbetsinkomster mm. Det betydde att man kunde få ett avdrag för en ränteutgift även om man inte hade en motsvarande explicit eller implicit kapitalinkomst. En implicit kapitalinkomst var t ex den schablonintäkt på fastigheter som då tillämpades.

Det var knappast skattesystemets konstrukrörers mening för länge sedan att ränteutgifter i största allmänhet skulle vara avdragsgilla. Men problemet var då inte uppenbart eftersom det var mycket svårt att få låna pengar förr i tiden. Man måste ha kontakter i bankerna för att få låna. Även hus borde köpas kontant men kunde man låna så fick man naturligtvis dra av den lilla räntan som gärna inte var större än schablonintäkten.

Men det fanns ingen spärr som begränsade avdragsmöjligheterna utöver "inkomsten från annan fastighet" (vanliga småhus). När så marginalskatterna steg kraftigt i syfte att utjämna svenska folkets inkomster efter skatt upptäckte alltfler att låntagning och stora ränteavdrag var ett utmärkt sätt att slippa marginalskatten på 75-87 procent på den vanliga arbetsinkomsten. Detta sattes i system och blev enda möjligheten för obemedlade barnfamiljer att skaffa sig ett radhus och så småningom kanske en villa. Därför var det med en viss vånda politikerna införde avdragsbegränsningar, först under början av 1980-talet (max 50% "den underbara natten") och sedan i samband med "den stora skattereformen" 1991 (30%).

Genom att många anpassat sig till det rådande systemet och tagit så höga lån de någonsin kunnat (mot att äta "radhusbiff" i några år) är det inte lätt för politikerna att försämra villkoren. Sett som isolerad åtgärd är försämrade ränteavdrag för några en fråga om att inte kunna bo kvar i det nyligen inköpta huset. Därför är det oförlåtligt att umgås med sådana tankar utan att visa helhetsbilden (se min bloggartikel igår).

Det gamla skattesystemet kunde också utnyttjas för att få avdrag för räntorna på konsumtionslån. Och denna anomali övertogs i det nya systemet. Den som lånar 500 000 kr mot 5 procents ränta för att köpa en båt får också dra av de 25 000 kronorna från sin arbetsinkomst. Visserligen får avdraget inte göras mot den aktuella marginalskatten som kan vara 58 procent, utan mot kapitalinkomstskattens 30 procent. Men det betyder i alla fall att båtköparen subventioneras av oss andra skattebetalare med 7 500 kronor varje år. Borde inte åtminstone dessa ränteavdrag avskaffas, Reinfeldt?

Varför skulle inte ränteavdragen för småhus också kunna reduceras när fastighetsskatten avskaffas? Idag rapporteras att Fredrik Reinfeldt backat från sin lösa tanke att ränteavdtragen skulle ses över. Det är helt fantastiskt. Politiken styrs av ett känslomässigt reaktionsmönster hos Göran Persson, Göran Hägglund och Lars Leijonborg. Ingen gör några beräkningar och när dessa sent omsider kommer (från s) visar inte fakta att det är någon fara på färde. Men Persson kan gotta sig. Snart kommer socialdemokraterna att presentera räkneexempel i stil med nedanstående:

Vi har en tvåbarnsfamilj i Täby som har belånat sitt hus till 100 procent av taxeringsvärdet 2,5 miljoner. Han tjänar 350 000 kr och hon 275 000 kr per år. De betalar en fastighetsskatt på 25 000 kr/år. Den tas bort med Alliansens förslag och ersätts av en kommunal avgift på 2 800 kronor per år. Vinsten blir alltså 22 200 kr/år eller 1 850 kr per månad. Varför skall skattebetalarna skänka bort nästan 2 000 kr i månaden till denna familj? kan socialdemokraterna fråga. De har nyss köpt huset och anser att de kan klara det med dagens regler.

Det årliga ränteavdraget för täbyfamiljen är värt 30 000 kr eller 2 500 kr/mån. Även en halvering av ränteavdragen skulle innebära att en del av vinsten kavarstår: 1 850 -1 250 = 600 kr/m. Men eftersom Persson gick i spetsen för kritikerna av begränsningar av ränteavdragen lär det väl dröja innan han anför detta argument.

Frågan är om inte debaclet kring ränteavdragen har medfört att det blir svårare att kritisera de stora vinster som de välbställda kommer att göra med kd:s förslag till avskaffande av fastighetsskatten. Det var annars ett ytterligare argument som Pär Nuder använde vid sidan om den otillräckliga finansieringen i debatten med Mats Odell. Det kan nu bemötas med att socialdemokraterna verkligen inte vill försämra ränteavdragen, vilket skulle ha kunnat användas för att rätta till den sneda fördelningen av vinsterna fån slopandet av fastighetsskatten.

3 Comments:

At 17 augusti, 2006 20:38, Anonymous Anonym said...

Sossarna har höjt fastighetssktten från 21,2 miljarder till 28 miljarder mellan 2001 och 2006.
Med fortsatt styre för vänstern så kommer detta att fortsätta.
Var och en borde förstå att ett borttagande av fastighetsskatten knappast kan klaras av på ett par år.
Tyvärr är det inte så.

Finansieringen är dessutom så komplex att rader av olika alternativ måste ställas mot varandra och det är väl inte uteslutet att reducerat ränteavdrag då dyker upp igen även om det nu inför ett val ger Pär och Göran möjlighet att sno väljare bland höginkomsttagarna.
En grupp som de för övrigt gynnnar rent skattepolitiskt.

Men som Danne skriver så lånar flertalet fastighetsägare på sina hus för att köpa kapitalvarot t ex bilar och även för att rusta sina bostäder så att de sedan kan tjäna mer på dem vid en försäljning.
Detta är väl en slags subvention?

 
At 21 augusti, 2006 13:20, Anonymous Anonym said...

Jag håller i stort med dig, men ett problem som du tycks förbise är att ett bekstande av slopad fastighetsskatt med sänkta ränteavdrag missgynnar en redan missgynnar generation och gynnar en redan gynnad generation.

De flesta småhusägare är idag 40- och 50 talister som köpte sina hus för mer än 20 år sedan. Dessa har i princip inga lån och en försämring av ränteavdraget skulle inte påverka dem alls. Däremot skulle det drabba 70- och 80talister som vill köpa villor i en snar framtid. Vi får redan betala skyhöga priser, som antagligen kommer att drivas upp ytterligare av alliansens förslag, särskilt om den delvis bekostas av ökad reavinstskatt.

Effekten kommer att bli att en hel generation kommer att utestängas från den förmögenhetsmaskin som det innebär att äga sin bostad.

 
At 22 augusti, 2006 16:46, Blogger Danne Nordling said...

En sänkning av fastighetsskatten kombinerat med otillräckligt nybyggande kommer naturligtvis att höja priserna. Om ränteavdragen försämras samtidigt kommer denna prishöjning att bli mindre. Är det givet att de som vill in på småhusmarknaden får en dyrare boendekalkyl?

Teoretiskt går skattekalkylen jämnt upp. I praktiken tror jag dock att prisökningen och den ökade räntebörda som behövs för att köpa de dyrare husen blir mindre än den sänkta fastighetsskatten.

Sämre ränteavdrag pressar också huspriserna. Här är effekten mera oklar. Därför ligger det naturligt för svensk politisk ingenjörskonst att göra försämringen mindre för barnfamiljer och större för mera etablerade utan försörjningsbörda.

En höjd reavinstskatt har knappast någon prishöjande effekt på småhusen. Det skulle möjligen kunna bli en effekt från den irrationella motviljan att sälja en sista gång så att den högre skatten utlöses.
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home