Måste Alliansen överväga koalition med mp?

Folkpartiets schabbel med intrångsskandalen leder sannolikt till röd majoritet i valet. Men om det går att förhandla om en fempartikoalition med miljöpartiet, som förra gången, är Alliansen inte slutgiltigt besegrad. Det tänkte inte intervjuarna i TV på igår.

Det av de borgerliga partierna omsorgsfullt förberedda regimskiftet hotas nu av folkpartiets oacceptabla beteende både vad gäller dataintrånget hos SAP och i hanteringen av avslöjandet. Har fp-ledningen ingen erfarenhet av "affärer" från tidigare? Det gäller att inte göra ont värre genom att förneka något i tro att man kan "mörka" och begränsa skadorna. All erfarenhet visar att detta gör att skadan bara blir större genom att högt uppsatta personer kan beslås med lögn eller tvivelaktiga påståenden.

Det verkar som om partisekreteraren Johan Jakobsson ljugit och försöken till bortförklaringar från tf Helena Dyrssen låter enbart krystade. Att Lars Leijonborg inte gav en objektiv bild av turerna kommer också att kunna utnyttjas. Har fp-koryféerna alldrig hört talas om att "göra en pudel"? Nu riskerar samtliga att bli utrensade. Ett självmål?

Det tråkiga är att folkpartiet verkar vara influerat av en kultur som går ut på att "ändamålet helgar medlen". I den politiska filosofin förknippar vi detta med utilitarismen. Och det är mycket riktigt J S Mills nyttomoral som är den politiska filosofi som folkpartiet har som ideologiskt idéarv. Man gjorde bara en felaktig riskbedömning när nytta och skada vägdes ihop.

Inga valexperter hittills har med emfas hävdat att skandalen skulle påverka röstfördelningen mellan blocken. Mikael Gilljam hävdar tvärtom att socialdemokraterna inte gynnas så mycket. Men blockfördelningen påverkas också av att sakfrågorna inte kan komma fram i debatten. Det borde gynna (s) som då slipper diskutera sin avsaknad av en politik för jobb och sysselsättning. Dessutom gynnas (s) av att mobiliseringen ökar när det kan hävdas att de drabbats av underläge för att (fp) hela tiden kunnat ha försteg pga spioneriet. (Att detta inte är sant saknar betydelse.) Det är bara Marita Ulvskogs jämförelse av Leijonborg med en våltäktsman som kan motverka detta. Ett sådant övertramp borde alliansbröderna kunna utnyttja.

Även om de flesta av folkpartiets besvikna sympatisörer går till andra allianspartier finns det sannolikt en mindre andel som byter block. Det tyder dagens Sifo på som ger de röda 48,1 % mot 47,4 % för de blåa. Och då har bara en liten del av skandalens effekter påverkat. Det blir knappast något regimskifte om inte skandalen leder till följdverkningar som kan bli negativa för de röda - typ Ulvskogs förlöpningar.

Eftersom miljöpartiet har garanterat att de inte stöder en regering där de själva inte ingår återstår en teoretisk möjlighet: enfempartikoalition med Alliansen. Vad de politiska journalisterna nu borde utröna är huruvida de "nya moderaterna" är acceptabla för miljöpartiet eller inte. Efter förra valet kunde det inte bli en icke socialistisk majoritetsregering pga att moderaterna inte fick vara med. Nu fick inte Peter Eriksson (mp) någon sådan fråga i intervjun i TV igår - det blir bakläxa.

Dessutom borde journalisterna utröna huruvida moderaterna är beredda att uppge en hel del av sin politik för att tillgodose miljöpartiet i en uppgörelse. Det blir fråga om grön skatteväxling och kanske stängning av flera kärnkraftsreaktorer. Skyhöga elpriser är en påtaglig risk.

Alliansen bör slutligen förbereda sig för hårda koalitionsförhandlingar. Läget är dock bättre eftersom mp:s krav på ministerposter kan spelas ut mot dem, vilket var svårare efter förra valet. Men Göran Persson kanske har blivit mer medgörlig i ministerfrågan?

Andra bloggar om: politik, val2006, folkpartiet, miljöpartiet, utilitarism, dataintrång på intressant.se

---

Här kan man rösta på min blogg i TV:s tävling