Risk för ekonomisk kris 2008

Det finns säkra tecken på en begynnande konjunkturnedgång. Om detta omslag, som så ofta, blir mycket kraftigare än förutsett kommer den lägre förväntade exportökningen 2007 och 08 kanske att utebli. Riksbankens räntehöjningar om fastighetsskatten slopas kan också bidra liksom Alliansens ökning av arbetsutbudet.

Så har vi fått en av de skandaler som jag förväntade i min bloggartikel om valrörelsen den 18 augusti. Folkpartiets ungdomar har gjort dataintrång hos SAP. Det måste vara en skänk från ovan för socialdemokratin som nu slipper diskutera arbetslösheten. Valrörelsen kommer nu inte längre att i första hand handla om ens små sakfrågor. Men det finns ändå intressanta frågor att uppmärksamma.

Den senaste veckan har flera signaler om försämrade tider kommit både från utlandet och Sverige. Nedgången har börjat i USA och frågan är huruvida USA kan "mjuklanda" eller inte. Inköpschefsindex där sjönk påtagligt redan före sommaren. En lika kraftig sänkning noterade Sverige i augusti.

En kritisk punkt är den amerikanska fastighetsmarknaden. Så länge huspriserna stiger eller åtminstone är höga känner sig de skuldsatta amerikanerna trygga och ökar sin konsumtion. Men om det skulle bli oväntade prisfall kommer konsumenterna att börja spara med påföljd att konsumtionen kan minska och arbetslösheten stiga. Då minskar importen och andra länder får svårigheter i sin exportindustri. USA:s bytesbalansunderskott förutses av Nordea (rapport idag, pdf) bli 6,2 procent av BNP 2006. (Jfr Sveriges +7,0 %.) Detta måste rättas till och i samband med detta skulle man kunna befara ett dollarfall på 20-25 procent. Det skulle ytterligare späda på svårigheterna för andra länders exportnäringar och sysselsättning.

De prognoser som nu görs är försiktiga. Men karaktäristiskt för de flesta prognoser är att man så gott som alltid underskattar omsvängningarnas storlek. När det vänder så gör det det med besked. Mjuklandningar är inte alltid det mest sannolika. Det har betydelse för prognoserna för Sverige.

Nordea tror på en påtaglig minskning av exportökningstakten 2007 och 2008. Den har legat uppåt 10 procent de senaste åren och förutses bli 5 procent från nästa år. Om vi ovanpå detta antar en amerikansk "hårdlandning" kanske det inte ens blir så mycket. Då måste exportindustrin göra sig av med folk och arbetslösheten tenderar att öka. Samtidigt kommer Riksbankens halsstarriga inflationsskräck (via fastighetspriserna) att leda till ytterligare fyra räntehöjningar till mitten av 2007. Eftersom det tar 1-2 år innan räntepolitiken får full effekt kommer vi inte att se de nedtryckande verkningarna av räntepolitiken förrän hösten 2008.

Det finns också risk för fortsatta räntehöjningar från Riksbanken om fastighetsskatten slopas. Inför 2008 kommer priserna att stiga avsevärt om ett avskaffande förväntas. Då kan Riksbanken fortsätta räntehöjningarna utöver de 3,50 procent som Nordea räknar med. Ett förenklat räkneexempel visar vad det är fråga om:

Antag att en fastighet är taxerad till 3 miljoner. Då betyder avskaffad fastighetsskatt 30 000 kr/år. Den ersätts med en kommunal avgift på säg 4 000 kr/år. Lättnaden på 26 000 kr kan alltså användas av en köpare för att betala ytterligare ränta på ett högre försäljningspris. Om vi antar att räntan är 4 procent blir det högre priset 26 000/0,04=650 000 kr. Och 650' i relation till det tidigare marknadsvärdet 4 miljoner blir 16 procent. Om räntan är 5 procent blir prisstegringen 13 procent istället.

Det är uppenbart att det krävs formidabla räntehöjningar för att stävja den teoretiska effekten på uppgången i huspriserna vid ett avskaffande av fastighetsskatten. Skulle Riksbanken ens försöka skulle ekonomin störtas ner i en rejäl recession. Det beror på att fastighetsskattens slopande i sig inte ger någon ökad köpkraft till samhällsekonomin genom att den finansieras med andra höjningar. Den enda direkta stimulanseffekten kommer från dem som sålt sina hus utan att köpa nya. Eftersom de inte är särskilt konsumtionsbenägna på grund av sin ålder blir det inte mycket av denna effekt.

Härtill kommer en indirekt effekt. De som inte säljer sina hus kan känna sig "rikare" av prisstegringarna och ta mer lån för att konsumera. Det är enbart denna svårbedömda effekt som Riksbanken har anledning att försöka dämpa. Kontentan är ändå att det blir dyrare att bo för alla som grupp om fastighetsskatten avskaffas så länge den är finansierad på boendeområdet. Räntan kommer att stiga extra vid ett slopande.

Det betyder också att hyresgäster och bostadsrättsägare kommer att få fördyrade boendekostnader, i synnerhet eftersom den föreslagna sänkningen av fastighetsskatten på detta område är begränsad.

Som grund för en konjunkturbedömning tror jag dock att fastighetsskattens slopande ändå har en liten stimulerande effekt. Riksbanken kommer helt enkelt inte att våga höja räntan så mycket att den lånefinansierade konsumtionsökningen helt uteblir.

Om vi samtidigt får en konjunkturnedgång kommer naturligtvis huspriserna att stiga mindre. Faran är att Riksbanken bundit sig för en räntehöjningspolitik som drivs in absurdum pga fastighetsskattens slopande när egentligen en räntesänkning skulle vara nödvändig (pga den långa eftersläpningen för effekterna). Det är vad Nordea antyder.

Till detta kommer effekterna av ett ökat arbetsutbud från de reformer som Alliansen föreslår. Detta har samma effekt på arbetsmarknaden som höjd ränta. Men med Riksbankens fokusering på huspriserna kanske detta inte påverkar räntepolitiken. Följden kan bli att konjunkturnedgången i kombination med utbudsökningen kommer att öka arbetslösheten mycket kraftigt 2008 och åren efter. Det kan bli tal om "ekonomisk kris".

Tänk om det blir regimskifte och sedan ekonomisk kris precis som 1976 och 1991? Det finns en betydande risk.

Andra bloggar om detta, se: intressant.se Andra bloggar om: politik, ekonomi