Styr biologin människan?
Om biologiska egenskper styr människan kan det användas som argument för ett altruistiskt samhälle. Men om de inte gör det kan skillnader mellan män och kvinnor förklaras vara onaturliga. Feminismen ligger i ohjälplig konflikt med den altruistiska modernismen.
Idag skriver vetenskapsjuornalisten Susanna Baltscheffsky i SvD om kvinnors och mäns biologiska egenskaper (ej på websiten). Det sker med utgångspunkt från Elise Claesons tes att kvinnor av biologiska skäl vill vara hemma och ta hand om sina barn. (Brännpunkt förra veckan.) Tonen är kritisk och rubriken "Vi är inte slavar under biologin" har en air av ifrågasättande. Kolumnen avslutas med: "Det är skillnad på att vara biolog och biologist".
För den ouppmärksamme skulle Baltscheffsys artikel kunna framstå som politiskt korrekt. Det är den inte. Hon ställer sig i allt väsentligt på Claesons sida vad gäller beskrivning av människans biologiska natur. För att understryka sin opartiskhet har Baltscheffsky konsulterat professor Staffan Ulfstrand (em) som har som sin specialitet evolutionsbiologi och beteendeekologi bland djur. Han konstaterar vissa genetiskt betingade likheter mellan människor och de närbesläktade schimpanserna.
Ulfstrand pekar på att det inte finns mänskliga samhällen där männen tar hand om barnen medan kvinnorna är ute i fält. Så är det även hos schimanserna. Hannarna bevakar reviret och kommer hem med kött. För detta får de sex i utbyte från honorna. "Se där, även prostitution har en biologisk förklaring" skriver Baltscheffsky. Hennes tes är dock att det naturliga inte alltid är det acceptabla.
Detta kan inte vara politiskt korrekt. Det naturliga har länge varit det önskvärda hos modernismens företrädare. Redan J J Rouessau gjorde ju gällande att människans verkliga natur kunde studeras hos "den ädle vilden" som inte hade fördärvats av civilisationens förkonstling och ondska. I liknande syfte reste socialantropollogen Margaret Mead runt bland naturfolken på Nya Guinea och menade sig ha funnit stammar där männen hade kvinnliga egenskaper och tvärtom på grund av en slump i rollfördelningen. Synd bara att hennes forskningsresultat visade sig vara tillrättalagda...
Det kan tyckas att det är viktigt att alltfler börjar ifrågasätta att det naturliga skulle vara det önskvärda. Men slutsaterna blir helt diametrala om vi bedömer altruism respektive feminism. Man kan inte generalisera denna frågeställning till en dikotomi som handlar om "det naturalistiska misstaget". 'Naturalism' är en term från moralfilosofin som vill göra gällande att moraliska kriterier kan översättas till naturliga egenskaper. Och då ligger inte tesen att det som är naturligt också är moraliskt gott långt borta. Att vända på detta leder dock fel.
Om det naturliga inte ger stöd åt våra konstruktivistiska reformsträvanden kan resultatet bli att dessa måste genomdrivas med tvång och våld. Det är det som en del feminister förväntar sig. Även om det visar sig att skillnaderna mellan könen inte har onaturliga (kulturella) orsaker vill de tvinga fram ett nytt samhälle. Tidigare var det socialisterna som kunde tänka sig att ta till tvångsmedel om människans natur inte visade sig så altruistisk som man trott.
Trots den skiljaktiga synen på människans natur mellan feminister och altruister kan resultatet ändå bli konstruktivistiskt tvång i båda fallen.
Samhällsreformatorer vill helst inte ha fel om människans natur. Men om man har tagit miste finns det fortfarande ett alternativ till tvångsvägen och det är att ge upp de stora konstruktivistiska planerna.
Varför varierar den mänskliga naturen? 28/9-06
2 Comments:
Som Tino_g påpekar används likhetsaxiomet (Zero Mean Group Differences) som grund för intervention mot individer och grupper som beter sig "fel". Dvs. om kvinnor är hemma mer än män eftersom de (i snitt) tycker mer om det och mindre om alternativen är det ett felbeteende som måste stävjas.
Sedan hur man ska hantera beteenden som det finns naturliga tendenser för människor att gravitera mot är sedan som all annan politik en preferenssak. Ibland kan det faktum att det finns en naturlig tendens för vissa beteendemönster att uppstå vara ett argument för att bekämpa dem aggressivt (t.ex. brottslighet bland tonåriga pojkar och unga män), ibland ett argument för att inte vidta åtgärder (det är kostsamt att bekämpa "problem" som aldrig kan "lösas" på grund av starka preferenser... Här är "problemet" med kvinnor som tycker om barn ett exempel.)
Pesonligen tror jag att det är bra både för föräldrarna och deras barn om de blir omtyckna poch väl omhändertagna.
Det ligger inget tvång i det. Däremot kan det faktiskt vara ett tvång att barnen redan från tidig ålder blir försummade oavsett om man klassificerar det som något biologisk,något rent pedagogiskt eller har att göra med en konflikt mellan yrkesliv och det nödvändiga föräldraskapet.
Alla politiska partier söker av jämlikhetsskäl lösa detta på skilda sätt. Alliansen har nu enats om hur den vill ha det med familjepolitiken,men visst ligger det ett visst tvång i och även införa en begränsning av valfriheten när den inte vill låta kommunerna införa det kommunala vårdnadsbidraget mer än upp till 3 års ålder.
Att vänstern prioriterar en helt överdriven jämlikhetssträvan, satsar alla tillgängliga offentliga medel på daghemmen, inför även inom detta område en rad stopplagar innebär ofta att barnen i tidig ålder även försummas rent pedagogiskt.
Konsekvenserna i skolan talar för sig själva. Att komma tillrätta med det kräver en helt ny skolpolitik.
Skicka en kommentar
<< Home