torsdag, september 28, 2006

Varför varierar den mänskliga naturen?

"Människan har ingen natur utöver att vara oändligt formbar" har forskarna hittills trott överlag. Alla variationer är resultatet av uppfostran. Men denna romantiska uppfattning håller på att överges av den moderna evolutionsbiologin.

Att den mänskliga naturen varierar mellan olika individer framgår av att vissa är långa och andra korta, vissa ar intelligenta och andra tröga, vissa ar vänliga och andra arroganta osv. Detta har sedan romantiken ansett bero på uppfostran. Tanken finns redan hos Karl Marx och utvecklades sedermera av sociologen Emile Durkheim (1858 - 1917).

I USA togs tankegången upp av Franz Boas som menade att kulturella och sociala fenomen alltid kunde förklaras med andra sådana fenomen utan att några biologiska aspekter behövde beaktas. Boas' lärjungar - t ex Ruth Benedict och Margaret Mead - utförde övertydliga demonstrationer av hur traditionerna kunde variera i närbelagna samhallen. På Nya Guinea kunde könsrollerna t o m vara omkastade.

Även senare forskare på det biologiska området hänvisar till Marx som de citerar med instämmande:
"Den materialistiska doktrinen att människan ar en produkt av yttre omständigheter och uppfostran, och att, som en följd härav, människor med andra tankar är en produkt av andra omständigheter och annan uppfostran, glömmer att det är människorna själva som förändrar dessa omständigheter och att uppfostraren själv behöver uppfostran." (Lewontin, Rose & Kamin 1984).

Dessa forskares slutsats ar att "det enda rimliga ar att säga att det ligger i människans natur att forma sin egen historia". Men de gor en eftergift mot biologin: om generna gjorde att manniskorna bara var ett par decimeter langa skulle kroppskrafterna och hjarnkapaciteten vara otillrackliga for materiella och sociala framsteg (ex sprakformagan). Evolutionsteoretikern Stephen J Gould havdade 1981 att manniskan i grund och botten inte har nagon natur, dvs "en rad specifika karaktarer" som upprepas gang pa gang. Aven den marxistiske socialantropologen Marshall Sahlins framforde liknande synpunkter.

Men ar det sa i verkligheten eller ar forskarnas syn att den manskliga naturen ar som ett "oskrivet blad" (som redan John Locke havdade) bara en politiskt och ideologiskt grundad onskedrom? Paradoxalt nog gor samma typ av forskare ett ytterligare undantag fran genernas oformaga att styra manskliga egenskaper. De havdar namligen att manniskorna av naturen ar fredsälsakande och icke-aggressiva. "Människans förhistoria präglades av allt att döma av fred och samförstånd, att människor dödade varandra var förmodligen en sällsynthet". (Leslie Sponsel 1996) Det ar ocksa en tes som gar igen i Lasse Bergs bok om Kalahari-folket liksom i uttalanden av Gould sa sent som 2001. Men denna tes om "den ädle vilden" bekraftas inte av de studier som finns av naturfolkens aggressivitet.

Inte heller doktrinen om manniskans natur som "ett oskrivet blad" kan bekräftas av den moderna neurologiska och beteendegenetiska forskningen. Evolutionspsykologena har konstaterat att människan har en gemensam natur. Men vi ar inte några kloner (samma gener). Det finns en genetisk variation som ger en benägenhet till skiljaktiga beteenden och förmågor. Ett känt exempel är att intelligenskvoten har en tydlig (men långtifran fullständig) koppling till hjärnans beskaffenhet såsom dess storlek, mängden grå substans i pannloberna, överledningshastigheten i de neurala kretsarna, omsattningen av glukos mm.

De senaste artiondenas evolutionsbiologiska forskning haller nu pa att tranga in i samhallsvetenskaperna. Det kommer att medfora patagliga forandringar pa manga omraden - alltifran samhallsfilosofin och nationalekonomin till statsvetenskap och politisk teori.

(Skrivet med engelskt tangentbord pa ett bloggcafé i F - skall kompletteras med prickar)

Socialism och altruism

Andra bloggar om: , , på intressant.se

5 Comments:

At 03 oktober, 2006 10:00, Anonymous Per Fredö said...

Människorna är olika i en rad olika avseenden.
Det gäller inte minst sånt som begåvning, intresse för studieroch val av studie-och yrkesval.
Vi har emellertid nu ett skolsystem,som inte beaktar detta. Detta har medfört en rad sociala problem,i skolan och utanför den.Vi kan också konstatera att alltfler ungdomar hamnar i arbetslöshet.
Ibland kan den bli långvarig och t o m permanent.

Om vi nu vbill öka nivån på den svenska utbildningen och även försöka lösa de välkända problemen med mobbning, skolk, brutalisering av språket, underkänt i skolans kärnämnen samt även en ökad kriminalitet,där alkohol-och narkotikamissbruk som blir allt vanligare så måste skolan anpassas till de skillnader som finns oss individer emellan.

En del är naturligt som väl definerade kunskapskrav,där läxor och betyg är naturliga.
Men det allra viktigaste är att vi måste ha en skola som bygger på den nivågruppering,som tyvärr tagits bort,detta närmast på initiativ av Göran Persson,
Detta gäller både grundskola och
gymnasium samt även högskolor och universitet.
Om så inte sker så permanentar man en skolmodell,som inte tar hänsyn till de skillnader som finns människor emellan.

 
At 04 oktober, 2006 23:08, Anonymous Anonym said...

Av vad det står i grundkursboken i Socialantropologi så finns det samhällen där det inte förekommer agressivitet över huvud taget. Tror diskussionen är långt ifrån över.

 
At 05 oktober, 2006 15:38, Anonymous Björn said...

Människan är först och främst ett komplext system i den fysiska bemärkelsen. Som system har människan en viss förutsägbarhet, men det går inte helt att förutsäga hur en människa kommer att fungera.

Eller som de säger i artikeln jag länkar till (ursäkta engelskan): "Possibly the most unyielding example may be the human brain. At an individual level, we know quite a bit about neurons; however, we are nowhere close to comprehending consciousness. The individual elements in food webs or ecosystems are, in a few cases, relatively well understood. However, this may give no clue as to the robustness and adaptability of the entire system."

 
At 07 oktober, 2006 01:20, Blogger Danne Nordling said...

Till Anonymous:
Vilka samhällen har inte aggressivitet? Är det hos naturfolk? Vad heter boken?

Till Björn:
Visst är det så att man inte kan veta exakt hur människan som kollektiv eller som enskilda individer kommer att fungera. Men den forskning som nu har dykt upp uttalar sig om benägenheter och tendenser. Det verkar vara som med längden på olika människor.
/DNg

 
At 08 oktober, 2006 16:29, Anonymous Björn said...

Det vill säga den hederliga gamla sannolikhetsläran applicerat på sociologiska fenomen. :)

Det kan jag köpa, förstås, eftersom det ju innebär att man kan beskriva en normalfördelning för olika skeenden. Men samtidigt så innebär det också att det finns ett visst mått av kaos inblandat som kan ställa till det, och just kaosfaktorn är ju en relativt okänd faktor eftersom graden av kaos är beroende på en mängd olika faktorer.

Vad är sannolikehten för att en Fredrik Reinfeldt tar makten över ett parti som leds av en Bo Lundgren med starkt stöd?

Det finns ett starkt deterministiskt drag i mycket av den politiska diskussionen där man tänker: händer bara a så kommer b att hända. Höjer man bara förmögenhetsskatten så kommer maxtaxan i barnomsorgen att sänkar. Bygger man bara söder om Stockholm så kommer trängselproblemen åt Norrtäljehållet att minska.

Att söka svaren på samhällsvetenskapliga frågor i en evolutionsbiologi är att anamma determinismen, men istället för att formulera en determinism kring ödet så blir det genetiken som får ge svaren.

 

Skicka en kommentar

<< Home