Inflationen bara 0,2 procent exkl elström
Priserna stiger inte alls som Riksbanken väntat. Inflationstakten sjunker och den rest som återstår efter Riksbankens egna räntehöjningar beror mest på elbolagens monopolpriser. Motiven för fortsatta räntehöjningar försvagas.
Nu går inflationsutvecklingen käpprätt åt skogen sett ur räntehökarnas pespektiv. Riksbanken förutses höja räntan om två veckor med 0,25 procent till 2,75 procent. Men SCB:s prismätning som offentliggjordes idag visar att det blir svårt att motivera en räntehöjning med hänvisning till inflationstrycket.
Det som vi normalt förstår med inflationstakten är förändringen av prisnivån mätt med konsumentprisindex (KPI) under 12 månader. För september rapporterar SCB en ökning av prisnivån med 1,5 procent. Det är visserligen en starkare inflation än för ett år sedan då takten var 0,6 procent. Men det betyder ändå inte att inflationstrycket är ökande. Det borde också dogmatikerna i Riksbanken inse.
För det första mäter inte Riksbanken inflationstrycket med KPI utan med ett för den verkliga inflationen mera rättvisande UND1X. Detta index exkluderar effekterna av skatter och subventioner samt effekterna av Riksbankens egen räntepolitik. Och i september hade detta index bara ökat med 1 procent på 12 månader. Dessutom var ökningen mindre än i augusti då den på 12 månader var 1,2 procent. Målet för Riksbanken är att UND1X skall öka 2 procent (plus/minus 1 procent).
Tittar vi närmare på orsakerna till att KPI ökade med 1,5 procent ser vi att räntehöjningar svarade för o,5 procentenheter och elpriserna stegring 0,8 procent. Kvar blir 0,2 procents inflation. Detta blir även resultatet om vi drar av 0,8 proceneheter för elströmmen från UND1X som ökade med 1,0 procent. Kvar blir 0,2 procent!
Skall de monopolistiska elbolagens smarta prispolitik, som lett till elpriser långt över de faktiska produktionskostnaderna i genomsnitt, också få leda till höjda räntor. Det är att lägga sten på börda för eluppvärmda hus med belåning. Småhusägarna har viss anledning att göra uppror...
posted by Danne Nordling @ 17:01
7 comments
7 Comments:
Vad tänker Riksbanken på?
Kanske detta:
- Storbankerna ökade sin utlåning med 500 miljarder kronor första halvåret. Men den kraftiga låneexpansionen kan leda till problem.
- Det finns tecken på att fastighetsmarknaden är överhettad. Priserna stiger kraftigt på kommersiella fastigheter utan att hyrorna följt med uppåt. Riskerna i placeringarna ökar och samtidigt har räntekänsligheten ökat. Det kan bli kännbart för bankerna - 40 procent av lånen i företagssektorn går till fastighetsbolag.
- De lånefinansierade företagsköpen har närapå trefaldigats under 2005. Affärerna är högre belånade och priserna är betydligt högre än tidigare.
- En annan faktor som kan skaka om bankerna är hedgefondernas höga belåning. Enligt Affärsvärlden finns tecken på att bankerna accepterar högre belåningsgrader hos fonderna, som även är mycket viktiga intäktskällor. Börjar hedgefonderna få problem smittar det snabbt av sig på bankerna.
Elen har fördubblat sitt pris de båda senaste åren.
Mer lär komma-om inmte den nya regeringen radikalt lägger om energipolitiken,vilket man ändå aviserat.
Vi får i dag också bekräftat att vårt land inte bara har världens högsta skatter utan de har ökat under det senaste budgetåret.
Skälet är att högkonjunkturen i sig drar in mer pengar till sttskassan och till kommunerna,varav momsen utgör en inte föraktig del.
Och nu kommer det som inte kan undvikas, rätt måttliga räntehöjningar, men ändå höjningar.
Till Per-Olof:
Utlåningen är det övergripande problemet. Klarar inte sveriges ekonomi detta eller är det låntagarna som riskerar att fallera eller är det bankerna som inte förstår sitt eget bästa? Kommersiella fastigheter är ett specifikt problem som naturligtvis kan leda till samma typ av bubbla som vid slutet av 1980-talet. Vad gör Finansinspektionen?
Till Disen:
Ja, det var verkligen en börda på löntagarna. Men de som bor i hyresrätter (eller lågbelånade bostadsrätter) utan bil kommer att få en rejäl löneökning och en skattesänkning som är betydande även om de höjda kostnaderna för a-kassan medräknas.
Till Per:
Varför hörs inga protester från villaägarna? Och hur mycket kommer skattetrycket att minska med regeringens politik 2007 och 2008?
/DNg
Till Danne
Min bedömning är att en borgerlig regering under en mandatperiod kan minska skattetrycket ned mot 47-48 procent.
Att moderaterna skulle ha talat om 40 procent är mig helt obekant.
Skattekvoten däremot kan vid en framgångsrik politik mycket väl öka.
Så är t ex fallet i Irlaand där tillväxt och sysselsättning utvecklats kanske bättre än i något annat land.
Med ökad skattekvot får man högre skattinkomster från enskilda och från företag och det leder också till lägre statsutgifter.
Irland har en proportionell skatt som ligger på 30 procent och där ett högt grundavdrag är ett viktigt inslag.
Irland är inte det enda landet bland OECD-länderna som fått högre skattekvot vilket alltså inte ska förväxlas med skattetrycket. I det fallet står Sverige i en klass för sig.
Hjälper inte att höja räntan för att pressa ner elpriserna. När de stiger tar de med sig en försvarlig tugga av hushållens spenderutrymme, vilket borde vara återhållande på konsumtionen och övriga prisökningar. Risk för oönskade effekter med en kombination av prishöjningar och minskande privat konsumtion.
Vem katten menar att höjd ränta är sättet att pressa ned elpriserna-annat än elprisguiden?
Däremot tar givetvis en höjd ränta en del av hushållens spenderutrymme, men samtidigt kan den hålla tillbaks inflationen.
Räntan måste fluktuera i en marknadsekonomi och påverkar också folks och företags beteenden vid skilda tidpunkter.
Nu t ex när räntar varit låg har vi haft hög bostadsproduktion, stigande priser på bostäder, allt större lån och därmed också högre kostnader för boendet så allt är inte så värst bar med en låg ränta.
You actuаlly make it seem sο easy with your
preѕentation but I find thіѕ matter to be actuallу ѕomething that I think I would
never understаnԁ. It seems too сomplеx and veгy broad for me.
I am looking forωаrd for yοur next post, I'll try to get the hang of it!
Here is my website - 2applyforcash.com
My page :: payday loans online
Skicka en kommentar
<< Home