Nya politiken ger 42 000 nya jobb på tre år
Finansminister Anders Borg redovisar den nya regeringens politik i budgetpropositionen. Där visas en ökning av antalet nya jobb med 137 000 på tre år. Men redan före regeringsskiftet var KI:s prognos en ökning med 95 000 nya jobb. Det betyder att själva politikomläggningen ger 42 000 nya jobb på tre år.
Den nya regeringens politik för bättre sysselsättning redovisas av finansdepartementet utan någon referensram. Därför kan man i hastigheten få intrycket att sysselsättningen till följd av regimskiftet ökar från 4 335' personer ('=tusental) år 2006 till 4 472' år 2009 (s 23, pdf). Det skulle betyda att 137' nya jobb tillkommer på tre år efter regimskiftet. Men hela denna sysselsättningsökning beror inte på regeringens politik.
Vi måste alltså jämföra med vad som skulle skett utan den nya regeringens sysselsättningspolitik. Ett sätt att göra detta är att jämföra med en nyligen gjord sysselsättningsprognos där regeringens politik inte är beaktad. En sådan finns faktiskt i form av Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport (pdf) som publicerades 20 september (tre dagar efter valet). Problemet med prognoserna i denna rapport är att de inte överensstämmer med finansdepartementets nivåer. En uppjustering har gjorts av FiD redan för förra året med 5' personer och med 13' jobb för 2006. Jag har ställt båda prognoserna mot varandra i nedanstående tabell:
Sysselsättning, tusental pers, FiD resp KI
2005 - 4 263 - 4 258
2006 - 4 335 - 4 322
2007 - 4 401 - 4 382
2008 - 4 444 - 4 417
2009 - 4 472 - 4 417
Vi ser här att enligt FiD skulle sysselsättningen öka 2006-09 med 137' personer (vänstra kolumnen). Men enligt Konjunkturinstitutet skulle ökningen ändå ha blivit 95' - dvs från 4 322' till 4 417' personer (högra kol). Slutsatsen blir alltså att regeringens politik, när den ställs mot den tidigare prognosens ökning, leder till att sysselsättningsökningen blir ca 42 000 personer större.
Det är alltså inte särskilt mycket som kan åstadkommas på tre år. Det behövs betydligt mer kraftfulla åtgärder för att åstadkomma en betydande sysselsättningsökning. De varningar som jag gång på gång har dragit upp när Alliansens mirakelpolitik för nya jobb har presenterats, ser nu ut att besannas. De som fortsätter att "stå utanför" får väl trösta sig med att vi nu ändå har en regering som bryr sig om dem istället för en som bara hänvisar till konjunkturförbättringen. Den reguljära sysselsättningsgraden kommer att bli 79,8 procent 2008 och 80,2 år 2009. Den gamla regeringens mål var 80 procent.
Andra bloggar om: politik, samhälle, jobb, sysselsättning, nya jobb, regeringen på intressant.se
posted by Danne Nordling @ 17:02
4 comments
4 Comments:
Stefan Fölsters bedömning var att den nu lagda budgeten har inbyggda effekter som ger en sysselsättningsökning med 70 000.
Med de steg som senare kommer att tas-och även med tanke på att det alltid finns fördröjningseffekter i lagda förslag- så är det sannolikt att vi får en sysselsättnigsökning med drygt 200 000 anställda per helår.
Viktigt är självfallet att de lagda förslagen innebär att fler företag startar,att de företag som är undersysselsatta nu får råd att nyanställa och att det blir mer stimulerande att gå från a-kassa till jobb.
Sen kommer det självfallet att bli mer sysselsatta i låglöneländer,där emellertid också helt nya marknader öppnas.
För att klara oss i den ökade internationella konkurrensen så kommer strukturrationaliseringarna att försätta,dessvärre nödvändigt kanske en del tycker,men annars är loppet kört.
Vi får inte heller underskatta de satsningar på en kunskapsinriktad skola och akademikerutbildning,liksom att mer slantar satsas på forskning.
Nu har vi tiotusentals ungdomar i åldern 18-25 år som är arbetslösa elledr undersysselsatta och det är självfallet orimligt att 20 000 akademiker dvs färdigutbildade är arbetslösa.'
Samtidigt vet vi att det är brist på akademiker inom en rad branscher.
Skolan kommer äntligen på nytt att inriktas på nivågruppering, vilket inte minst bidra till att de som vill utbilda sig till mer praktiska jobb,där vi ofta har brist,nu äntligen får en utbildning som passar dem.
Jag hoppas Fölster vet vad han talar om. I morse i debatten med Wanja Lundby Wedin gjorde han i varje fall gällande att hittills lagda förslag skulle ge nya jobb i storleksordningen hälften av den väntade sysselsättningsökningen. Den hävdade han uppgick till 150 000. I så fall skapar den nya politiken 75 000 nya jobb.
Men dessa avrundningar är försåtliga. Även Anders Borg har påstått att det blir 150 000 nya jobb den kommande treårsperioden. Problemet är att finansdepartementet anger siffran till 137 000 som jag angav i tabellen. Och det är inte 69 000 nya jobb som skapas om man jämför med KIs alldeles färska prognos utan ny politik. Differensen är 42 000 extra jobb. Har Fölster en bättre analys?
/DNg
Stefan Fölster har kommenterat den nya budgeten i en analys redovisad av Svensk Näringsliv.
Han ställer sig där bakom de lagda förslagen men betonar i likhet med finansministern att fler steg måste följa och att det alltid finns en osäkhet i prognoser.
Det kräver i sin tur kompletterande förslag
Förstör tror utifrån regeringens bedömningar,som han över en konjunkturcykel delar. Fölster tror t o m att den reguljära sysselsättningen ska kunna överstiga 80 procent.
Mot den bakgrunden menar han också att det är en förasiktig bedömning att kalkylera med endast 200 000 nya jobb.
Fölster hänvisar också till att OECD menar att Sverige har en stor sysselsättningspotential och vem kan egentligen hävda nåt annat.
Likt Borg menar Fölster också att även positiva förslag kan ta tid för att få riktig genomslagskraft.
I det fallet är nog Fölster och Borg överens om att det krävs åtminstone två mandatperioder för att ställa till rätta allt det elände sossarna ställt efter sig.
Visst är den svenska makroekonomin stark men det beror på sånt som en långvarig stark högkonjunktur, en stark svensk exportindustri och en låg inflation som vi delar med västvärlden i övrigt.
Sen finns det skäl att observera vad Hansson på konjunkturinstitutet sagt nar han gläder sig åt att regeringen har som mål att redovisa ett överskott i statsfinanserna på minst två procent per år.
KI har också tidigare gjort bedömningar av vilka löneökningar som svensk ekonomi tål i nuläget. Där överensstämmer vad KI hävdat och vad den nya budgeten också redovisar.
Kan vi nu få en återgång till "den svenska modellen" såtillvida att parterna på arbetsmarknaden respekterar den kalkylen,helst kanske lägger sig under den med någon halv procent.
Vad som talar för detta är förstås att budgeten så starkt är inriktad på att sstimulera ddn privata konsumtionen.
чтобы добавлять свои статьи, обязательно ли регистрироватся?
Skicka en kommentar
<< Home