Höjd bensinskatt ger bara 1,1 procents utsläppsminskning

Kanske bensinskatten skall höjas med 70 öre för att Sverige skall uppnå en utsläppsminskning med 30 procent till 2020. Men en analys från Energimyndigheten visar att en höjning med 75 öre bara ger en minskning med drygt 1 procent. Bilismen i sin helhet kan med alla åtgärder bidra med knappt 4 procent. Det finns all anledning att vara skeptisk mot Klimatberedningen och socialdemokraterna.

Klimatberedningen blev inte enig om Sveriges utsläppsmål till år 2020. Men vissa mål finns preciserade i den sammanfattning (pdf) som redan offentliggjorts. Där anges en höjning av bensinskatten med ca 70 öre per liter. Detta skall också gälla för diesel. Dessutom skall en kilometerskatt för tunga transporter införas 2011 där särskild hänsyn tas till skogsnäringen. Man anger ocskå att järvägsnätet skall byggas ut, vilket anses kosta ca 45-50 mdr kr till 2020.

Dessa åtgärder är det enda konkreta som kommit ut i debatten. Men de kan ifrågasättas på olika sätt. Målet för Sverige enligt de preliminära siffrorna är en minskning med 30 procent av GHG jämfört med 1990. Eftersom det sägs att Sverige redan åstadkommit 7-9 procentenheter sedan 1990 skulle 21-23 procentenheters minskning återstå.

För att kontrillera detta kan man konsultera siffrorna som Naturvårdsverket redovisar. Dessa är inte lätta att hitta eftersom de flyttas till nya platser på webbsajten med ojämna mellanrum. Men här finns i alla fall en uppgift om 65,8 Mt koldioxidekvivalenter år 2006. I denna siffra tycks CFC-föreningar inte ingå (definition saknas). Dessutom nämner man man uppgiften "knappt 67 Mt" för 2006 som också anges till 8,7 procent lägre än 1990. Nivån 1990 är 72,0 Mt. Då blir minskningen i själva verket drygt 7 procent. Men med NVV:s egen tabelluppgift 65,8 för 2006 blir minskningen 8,7 procent. Hur skall vi kunna ha förtroende för Naturvårdsverket med så darriga besked?

Nåväl, NVV redovisar uppgifter utan utsläpp från bunker (bränsle för fartyg och flygplan). Eftersom denna post har ökat sedan 1990 blir bilden för Sverige ganska gynnsam. Skulle vi inkludera bunkerbränsle får vi en sämre utveckling. Då blir det ingen minskning alls mellan 1990 och 2005. Nivån 76 Mt är densamma för utsläpp av CO2, CH4, N2O, CFC och inkl bunker år 2005 som 1990. (Källor: SÅ och Energimynd, rapp 4 s 63) Eftersom utsläppen utom bunker enl NVV minskat med 1,8 procent 2006 kan man anta att min totalsiffra ändå är någon procent lägre än 1990.

Effekter av höjd bensinskatt mm

Energimyndigheten har kalkylerat på en del av möjligheterna att minska utsläppen av GHG i rapporten Konsekvensanalys av klimatmål, delrapport 4 i juni 2007. Här finns t ex en beräkning av vad en bensinskattehöjning med 75 öre per liter skulle medföra (gäller även diesel). Denna beräkning redovisas i post nr 5 i nedanstående tabell:

En drivmedelsskattehöjning med 75 öre skulle alltså bara minska utsläppen med 0,8 Mt. Om basen är 75 Mt blir minskningen 1,1 procent. Om basen är 65,8 Mt blir minskningen 1,2 procent.

En kilometerskatt, som redan ifrågasatts, skulle bara ge 0,5 procents minskning som isolerad åtgärd. Däremot skulle en försämring av bilförmånerna ge en minskning med 0,7 procent. Brutto kan bilismen ge 3,7 Mt och med avdrag för överlappningar ca 2,8. I relativa termer skulle minskningen brutto kunna bli 4,9 procent och netto 3,7 procent.

Totalt skulle åtgärder mot bilismen kunna bara ge en minskning med 3,7 procentenheter av minskningen med 29 procent (inkl bunker). Det är bara 13 procent.

Om vi tänjer siffrorna i för Sverige mer förmånlig riktning och exkluderar bunkerbränslen blir minskningen från bilismen 4,3 procentenheter av 21,3 - dvs 20 procent. Emellertid förutses situationen 2010 (exkl bunker) bli mindre förmånlig med en minskning på 4 procent från 1990 enligt Energimyndigheten. Det skulle alltså återstå 26 procentenheter till år 2020. Bilismen skulle alltså kunna tillgodose 3,7 av dessa. Det är 14 procent. Var skall övriga sex sjundedelar av minskningarna ske?

Det förefaller som mycket väl motiverat att förhålla sig skeptisk till Klimatberedningens manipulerande med möjligheterna att uppnå ett klimatpolitiskt mål om en minskning med 30 procent i Sverige. Detta har statsminister Fredrik Reinfeldt understrukit i både SvD (där bensinskattehöjningen ifrågasätts) en och två gånger SvD samt i DN idag. Att ifrågasätta bensinskattehöjningen är motiverat eftersom den både ger liten effekt och lämnar många av de drabbade utan alternativ.

Möjligen kan man kritisera regeringens agerande som en kommunikationsmässig underlighet vilket Henrik Sjöholm gör i artikeln Strömhopp från klimatberedningens slutsatser. Men s-ledaren Mona Sahlin går till hårt angrepp mot skepsisen till Klimatberedningens förslag på socialdemokraternas hemsida. Att svepande brännmärka statsministerns eftertänksamma hållning som "beklämmande" vittnar inte om någon djupare kunskap om klimatpolitiken hos Sahlin. Hur skall det gå till att minska med 40 procent till 2020?

Men s har inga svar. Hur vore det om socialdemokraterna uppdaterade sin klimatpolititik? På hemsidan finns fortfarande bara hänvisningen till promemorian om en grön omställning från september 2006. Är det Göran Perssons klimatpolitik som fortfarande gäller?

Andra bloggar om: bensinskatt, utsläpp, klimatberedningen, klimatpolitik, miljö, utsläppsmål, regeringen, växthuseffekten, politik, ekonomi på intressant.se