Ortmark intervjuar alert Östros

Det blir ny förmögenhetsskatt och högre fastighetsskatt på dyra hus. Regeringen har inte åstadkommit några nya jobb utan vunnit valet med ett PR-grepp. Östros (s) klarade sig bra och hade lagt bort stelheten i intervjun med den gamle räven Ortmark.

Axess TV hade två intressanta inslag på söndagskvällen: debatten om huruvida vänstern är olyckligare än högern och Åke Ortmarks intervju med Thomas Östros (s). Det kontrasterar mot Agendas mer aparta trälande med kristdemokraterna och deras interna debatt om äktenskapslagstiftningen.

En dansk undersökning visar att vänstermänniskor är mer olyckliga. Det var också ämnet för Axess' debattprogram med Lennart Persson där bl a Sven Wollter, Claes Malmberg, Carl Rudbeck och Mats Johansson (m) deltog. Rudbeck formulerade problemet som så att den temporärt framgångsrika 68-vänstern blev frustrerad av att projektet havererade och därför gjorde företrädarna mer olyckliga. Vänstern fick gå i terapi som Persson upplyste om. Och Johansson framhöll är det extremister som blir olyckliga eftersom de befinner sig längst från verkligheten.

Nu fick vi inte veta något närmare om vad den danska undersökningen egentligen kom fram till. Men jag skulle tro att huvudpoängendet inte var att det var frustreringen av framtidsvisionerna som var orsken till att vänstern är olyckig. Lyckoforskningen visar att det är tendensen att jämföra sig med andra och bli avundsjuk som minskar lyckokänslan. Sådana personer har samtidigt en tendens att inta vänsterståndpunkter. Och då får man enligt min hypotes ett samband mellan vänster och känsla av olycklighet.

Men det finns naturligtvis undantag som Wollter och Malmberg. Måhända kände de i unga år att de var förfördelade vilket ledde dem in på vänstervägen. Denna uppfattning har de sedan haft kvar när de blivit mer rigida men samtidigt framgångsrika. Därför blir det extra viktigt att framhålla att vad de nu strävar efter är (ospecificerad) rättvisa.
- - -
Senare under kvällen intervjuade det gamla "skjutjärnet" Åke Ortmark socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros som sannolikt kommer att bli finansminister om inte regeringen skärper sig. Det var en påfallande glad och alert Östros som framträdde. Borta var hans tidigare stelhet och överlägsenhet. Här får finansminister Anders Borg en farlig motståndare, som dessutom framstår som kunnig och resonerande. Det var helt klart en vinst för s att byta ut den sluggerbetonade Pär Nuder.

Ortmarks grepp var att "hjälpa" Östros att konstruera ett socialdemokratiskt valmanifest. Han hade därför gjort en lista med 12 programpunkter som han ville få Östros att kommentera. Listan började med införandet av en ny förmögenhetsskatt och en modern fastighetsskatt. A-kassan skulle höjas till 80 procent, avdraget för hushållstjänster avskaffas, det gamla skattesystemet återinföras, kvotering införas i bolagsstyrelserna, mer skulle satsas på utbilning etc.

Östros ansåg att regeringen åstadkommit en oanständig omfördelning och han ville få tillbaka något av den gamla fördelningspolitiska profilen. Det skulle innebära någon sorts förmögenhetsskatt och en högre fastighetsskatt på dyrare hus. Här sade Östros inte något annat än Nuder. Ortmark försökte få honom att kommentera att många nu därför måste planera för att börja betala förmögenhetsskatt och högre fastighetsskatt. Det verkade som om Ortmark laddade för att ställa följdfrågorna om vad detta skulle betyda för kapitalflykten och villapriserna. Men någonstans gick det snett för den gamle. Östros klarade sig galant ur den eventuella fällan utan att den fick slå igen.

Inte heller arbetsmarknadspolitiken blev vi så mycket klokare om. Östros menade att jobbpolitiken var ett lyckat PR-grepp. Han erkände inte att regeringen gjort något sakligt positivt som inte en s-regering skulle ha gjort under en annan beteckning. De nya jobben är högkonjunkturens förtjänst - inte regeringens. Det menar alla seriösa bedömare. Här satte Östros fingret på den ömma punkten i regeringens politik som inte kommit fram särskilt mycket i debatten tidigare. Frågan är bara om han förmår argumentera för detta inför en bredare publik. I så fall ligger Borg illa till om han inte kan visa att det finns entydiga undersökningar som visar att regeringens politik visst har gett effekt. (Och det har den åtminstone vad avser det finanspolitiska inslaget, men det var inte detta Östros avsåg.)

Slutligen var Östros helt emot att göra lättnader i arbetsrätten. Han hade vissa svårigheter att förklara varför Sverige har dubbelt så hög ungdomsarbetslöshet som Danmark. Men han klarade sig ganska bra, bl a med hjälp av ett resonemang om att arbetslösheten bland de äldre är lägre här än i Danmark. Kvotering av kvinnor var han principiellt emot men opinionen kunde senare ev framtvinga detta. Arbetskraftsinvandring var han däremot för men då skulle myndigheter och fack få vara med och ha inflytande. Det betyder säkert att han gentemot andra åhörare kan framstå som att han i praktiken är emot eftersom de tekniska möjligheterna med hans alternativ sätter hinder ivägen.

Stämningen under intervjun var glad och uppsluppen. Östros framstod som motsatsen till en "ledsen hund". Han klarade en gammal räv som Ortmark utan svårigheter. Med litet ytterligare träning ser vi måhända ett partiledarämne.

Andra bloggar om: vänstern, lycka, lyckoforskning, Wollter, Ortmark, Östros, socialdemokraterna, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, skatter, politik på intressant.se