Vad skall bilarna drivas med inför 2020?

Sannolikt måste etanolplanerna för personbilarna överges. Den skadliga och dyra etanolen behövs i mindre omfattning om laddhybrider kan börja säljas 2013. Men då måste den dyra vindkraftselen subventioneras. Och laddhybrider måste också subventioneras liksom den skogsetanol som vi måste producera enligt EU. Det blir planhushållning.

Enligt Klimatberedningens förslag verkar det inte som om några större omställningar skall göras av bränsleanvändningen för vägtransporter. Här finns endast större inblandning av etanol nämnd. Alla andra åtgärder syftar till att minska bränsleförbrukningen i största allmänhet. Detta kan naturligtvis ske genom ökade satsningar på E85-bilar eller elhybridbilar som går på etanol och el från laddningsstationer. Men att döma av den förutsedda minskningen av GHG-utsläpp för vägtrafiken till 2020 med knappt 6 procent av Sveriges totala utsläpp så är det inga omvälvande strukturförändringar som förutses.

I fredags offentliggjordes att Volvo och Saab skall utveckla en plug-in-hybridbil och för detta får de 20 miljoner kronor av staten till utvecklingskostnaderna. Man räknar med att kunna börja försäljningen till 2012 eller 2013. Det kommer alltså att ta ganska lång tid innan en väsentlig del av fordonsstocken har bytts ut.

En tumregel säger att att en hybridbil minskar bränsleförbrukningen med 1/3. En plug-in-hybrid som kan laddas vid en laddstolpe eller i ett vägguttag minskar förbrukningen med ytterligare 1/3. Sannolikt är det etanoldrivna laddhybrider som är framtidens bilar. De borde också på sikt kunna drivas med metanol istället för etanol.

Etanolen är stort problem. Om den framställs av majs, som i USA, kanske det inte blir någon minskning alls av GHG-utsläppen. Vissa beräkningar visar dock att det blir en nettominskning efter 93 år. Och inte ens om etanolen framställs av sockerrör blir det en minskning förrän efter 17 år av utsläppen netto (SvD 7/2). Sockerrörsodlingen i Brasilien är dessutom en tung och smutsig verksamhet med stora arbetsmiljöproblem.

Den konventionella etanolframställningen kräver att jordbruksmark tas i anspråk. Det har redan medfört stigande priser på majs och oroligheter i Mexico. En beräknining som refereras i The Guardian visar att EU:s krav att 10 procent av drivmedlen år 2020 måste vara biobaserade teoretiskt skulle ta 40 procent av Europas jordbruksmark i anspråk för odling av biobränslegrödor. Att öka odlingen i u-länderna är inte heller någon bra lösning eftersom ny mark då måste röjas vilket riskerar att öka utsläppen den närmaste tiden. I slutändan drabbas regnskogen.

Etanolproduktionen på jordbruksmark måste hållas tillbaka. Dessutom är det orationellt att odla biodrivmedel så länge som oljeprodukter används på andra ställen i energisystemen. Det mest effektiva är att ersätta stationär förbränning först. Först därefter bör man ersätta fordonsbränslena. Om man då har hunnit utveckla laddhybridbilar blir behovet av etanol mycket mindre. Och då kan ett fåtal länder också använda skogsråvara för etanolframställning. Inte heller denna teknik är färdigutvecklad för kommersiell drift på ännu många år.

Men etanolbränsletrenden är genom subventionerna kraftfull. Etanolföretaget SEKAB offentliggjorde på lördagen planer på att bygga ut en infrastruktur med etanoltankställen på 7-8 orter för långtradare och annan tung trafik till 2010. Hittills har enbart bussar drivits med etanol som kräver en annan blandning än personbilarnas E85. Denna första etapp skulle kunna täcka 60-70 procent av den tunga trafikens behov.

Personbilarnas minskade etanolbehov genom hybridtekniken skulle alltså ersättas med ökad användning i lastbilar. Eller finns det elhybridssystem för långtradare? Risken är stor att etanolens problem för miljön, arbetsmiljön och matproduktionen förvärras.

Slutligen kan man fråga sig hur fort övergången till laddhybrider kan ske. Sannolikt blir dessa fordon initialt mycket dyrare än vanliga bilar som kan gå på etanol. De höjningar av bensinpriset med 70 öre, som Klimatberedningen föreslår, leder till att efterfrågan på etanolbilar ökar. Men varför skulle folk köpa laddhybrider? Det är först när priset på dessa blir så lågt att en normalbilist kan se att man tjänar in merkostnaden på ett par tre år i form av lägre bränsleförbrukning som jag bedömer att det blir något större intresse. Och då bör inte elpriset ha stigit, vilket det säkerligen kommer att göra med stora satsningar på vindkraften.

Kanske måste elpriset från vindkraften subventioneras med vanliga skattemedel istället för med gröna certifikat för att locka till köp av laddhybrider. Men det kommer också att behövas särskilda subventioner av dessa hybridbilar. Kanske det också behövs subventioner av produktionen av skogsetanol eftersom den sannolikt blir mycket dyrare än importerad etanol i början. Men eftersom Sverige är förpliktigat av EU att öka sin andel förnyelsebar energianvändning från 40 till 49 procent är vi tvungna att få fram skogsetanol till priser som kan konkurrera med Brasilien. Om det sedan leder till att Sverige inte kan exportera lika mycket papper och trävaror struntar EU högaktningsfullt i.

Det är uppenbart att klimatpolitiken leder till mer planhushållning. Om sedan talet om att importen innehåller GHG-utsläpp när varorna producerades utomlands också leder till krav på ytterligare restriktioner kan planhushållningen öka ännu mera. Men det är en annan historia.

Andra etanolkritiska bloggartiklar: hos bloggaren Magnus Andersson och på Moderna myter
Andra bloggar om: etanol, hybridbilar, laddhybrider, biobränslen, förnybar energi, klimatpolitik, planhushållning, klimat, miljö, växthuseffekten, koldioxidutsläpp, politik, ekonomi, samhälle på intressant.se