söndag, mars 16, 2008

Vad skall bilarna drivas med inför 2020?

Sannolikt måste etanolplanerna för personbilarna överges. Den skadliga och dyra etanolen behövs i mindre omfattning om laddhybrider kan börja säljas 2013. Men då måste den dyra vindkraftselen subventioneras. Och laddhybrider måste också subventioneras liksom den skogsetanol som vi måste producera enligt EU. Det blir planhushållning.

Enligt Klimatberedningens förslag verkar det inte som om några större omställningar skall göras av bränsleanvändningen för vägtransporter. Här finns endast större inblandning av etanol nämnd. Alla andra åtgärder syftar till att minska bränsleförbrukningen i största allmänhet. Detta kan naturligtvis ske genom ökade satsningar på E85-bilar eller elhybridbilar som går på etanol och el från laddningsstationer. Men att döma av den förutsedda minskningen av GHG-utsläpp för vägtrafiken till 2020 med knappt 6 procent av Sveriges totala utsläpp så är det inga omvälvande strukturförändringar som förutses.

I fredags offentliggjordes att Volvo och Saab skall utveckla en plug-in-hybridbil och för detta får de 20 miljoner kronor av staten till utvecklingskostnaderna. Man räknar med att kunna börja försäljningen till 2012 eller 2013. Det kommer alltså att ta ganska lång tid innan en väsentlig del av fordonsstocken har bytts ut.

En tumregel säger att att en hybridbil minskar bränsleförbrukningen med 1/3. En plug-in-hybrid som kan laddas vid en laddstolpe eller i ett vägguttag minskar förbrukningen med ytterligare 1/3. Sannolikt är det etanoldrivna laddhybrider som är framtidens bilar. De borde också på sikt kunna drivas med metanol istället för etanol.

Etanolen är stort problem. Om den framställs av majs, som i USA, kanske det inte blir någon minskning alls av GHG-utsläppen. Vissa beräkningar visar dock att det blir en nettominskning efter 93 år. Och inte ens om etanolen framställs av sockerrör blir det en minskning förrän efter 17 år av utsläppen netto (SvD 7/2). Sockerrörsodlingen i Brasilien är dessutom en tung och smutsig verksamhet med stora arbetsmiljöproblem.

Den konventionella etanolframställningen kräver att jordbruksmark tas i anspråk. Det har redan medfört stigande priser på majs och oroligheter i Mexico. En beräknining som refereras i The Guardian visar att EU:s krav att 10 procent av drivmedlen år 2020 måste vara biobaserade teoretiskt skulle ta 40 procent av Europas jordbruksmark i anspråk för odling av biobränslegrödor. Att öka odlingen i u-länderna är inte heller någon bra lösning eftersom ny mark då måste röjas vilket riskerar att öka utsläppen den närmaste tiden. I slutändan drabbas regnskogen.

Etanolproduktionen på jordbruksmark måste hållas tillbaka. Dessutom är det orationellt att odla biodrivmedel så länge som oljeprodukter används på andra ställen i energisystemen. Det mest effektiva är att ersätta stationär förbränning först. Först därefter bör man ersätta fordonsbränslena. Om man då har hunnit utveckla laddhybridbilar blir behovet av etanol mycket mindre. Och då kan ett fåtal länder också använda skogsråvara för etanolframställning. Inte heller denna teknik är färdigutvecklad för kommersiell drift på ännu många år.

Men etanolbränsletrenden är genom subventionerna kraftfull. Etanolföretaget SEKAB offentliggjorde på lördagen planer på att bygga ut en infrastruktur med etanoltankställen på 7-8 orter för långtradare och annan tung trafik till 2010. Hittills har enbart bussar drivits med etanol som kräver en annan blandning än personbilarnas E85. Denna första etapp skulle kunna täcka 60-70 procent av den tunga trafikens behov.

Personbilarnas minskade etanolbehov genom hybridtekniken skulle alltså ersättas med ökad användning i lastbilar. Eller finns det elhybridssystem för långtradare? Risken är stor att etanolens problem för miljön, arbetsmiljön och matproduktionen förvärras.

Slutligen kan man fråga sig hur fort övergången till laddhybrider kan ske. Sannolikt blir dessa fordon initialt mycket dyrare än vanliga bilar som kan gå på etanol. De höjningar av bensinpriset med 70 öre, som Klimatberedningen föreslår, leder till att efterfrågan på etanolbilar ökar. Men varför skulle folk köpa laddhybrider? Det är först när priset på dessa blir så lågt att en normalbilist kan se att man tjänar in merkostnaden på ett par tre år i form av lägre bränsleförbrukning som jag bedömer att det blir något större intresse. Och då bör inte elpriset ha stigit, vilket det säkerligen kommer att göra med stora satsningar på vindkraften.

Kanske måste elpriset från vindkraften subventioneras med vanliga skattemedel istället för med gröna certifikat för att locka till köp av laddhybrider. Men det kommer också att behövas särskilda subventioner av dessa hybridbilar. Kanske det också behövs subventioner av produktionen av skogsetanol eftersom den sannolikt blir mycket dyrare än importerad etanol i början. Men eftersom Sverige är förpliktigat av EU att öka sin andel förnyelsebar energianvändning från 40 till 49 procent är vi tvungna att få fram skogsetanol till priser som kan konkurrera med Brasilien. Om det sedan leder till att Sverige inte kan exportera lika mycket papper och trävaror struntar EU högaktningsfullt i.

Det är uppenbart att klimatpolitiken leder till mer planhushållning. Om sedan talet om att importen innehåller GHG-utsläpp när varorna producerades utomlands också leder till krav på ytterligare restriktioner kan planhushållningen öka ännu mera. Men det är en annan historia.

Andra etanolkritiska bloggartiklar: hos bloggaren Magnus Andersson och på Moderna myter
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

5 Comments:

At 16 mars, 2008 04:30, Blogger Magnus said...

Håller med om ett man måste se upp med att ta (mer) jordbruksmark i anspråk för etanol. Det expanderar dessvärre just nu på ett inte positivt sätt för miljön.

Diverse andra funderingar:

Som den etanolkritiker och obotlige skeptiker jag även hoppas jag är borde jag även vara skeptisk mot mig själv, och i dag såg jag till min förskräckelse ;) extremt bra Amazon-läsarbetyg på en bok av Robert Zubrin, som förespråkar att USA ska bli fri från oljeimport med hjälp av biobränsle! Det menar han måste göras för att vinna över spridandet av islamism. Det kan jag tänka är ett rationellt motiv (**), men jag tycker ändå inte USA:s biobränslepolitik är bra. De bör få bättre resultat med bl a mer kärnkraft.

När det gäller etanol finns det vidare forskning på att omvandla cellulosa med hjälp av bakterier. Om det t ex en ertikel här. Frågan är bara hur mycket som finns att ta ut av cellulosa i världens biotop? Redan i glesbefolkade skogsrika Sverige klagas det nog motiverat om miljöskador när man i energisyfte använder stubbar (och vad hjälper det CO2-cykeln att elda upp det istället för den olja som stubben bildar om några miljoner år)?

I artikeln nämns havsgräs, och jag har även hört talas om algodling som en möjlighet, där man skapar förhöjd produktion på områden som skördas.

Bakterierna utvecklas visst i bl a USA med genteknik, medan man i Umeå lär forska mer traditionellt med kartläggning av existerande bakterier.

Här kan ju i alla fall ett embryo till något tekniskt möjligt och konkurrenskraftigt alternativ till dyr olja finnas, som inte kostar mycket odlingsytpå land. Men det har kanske inte större potential som totallösning än vad konventionell etanol hade haft utan de nackdelar med den som vi börjar se? En andel på upp till 10 procent eller så (kanske kan bli det dubbla i en "hybridvärld"?).

Det är ju scince fiction innan det fungerar och kunkurrerar ut annat.

-
(När det gäller matkrisen tror en del att genmanipulerade grödor kan kompensera en del, men där är jag skeptisk till hur pass mycket.)

-
Om hybrider skulle öka reduktion av bränsleförbrukning och komma upp i reduktion på 1/2 eller 2/3 av förbrukningen hos en bil med enbart förbränningsmotor är ändå knappast etanol det självklara alternativet, då det ändå är så pass mycket kvar att ersätta.

En på marknadsvillkor framväxt "hybridvärld" (där elproduktionen växt kraftigt) skulle minska den fossila delen i fordonssektorn enormt, vilket är gott. (Skulle det sammanfalla med en marknadsstyrd, miljövänlig och konkurrenskraftig framställning av alg-biobränslem med bakterier är det bara en bonus som rätt rejält skulle reducera kvarvarande tredjedel, men det är ju osäker science fiction nu.)

-
(**) Fotnot:
Det här med att minska olja av säkerhetspolitiska skäl känns som ett jätteämne i sig som jag inte riktigt tänkt igenom ens om det bör tacklas. Gör t ex minskad efterfrågan att prospektering av nya fält i Saudiarabien _eller någon annanstans_ minskar?!? Noterade förresten att Zubrin tror det finns gott om olja kvar.

 
At 16 mars, 2008 11:11, Anonymous Tom said...

Liksom i så många andra fält just nu, så får jag tyvärr känslan att otydliga men skräckinjagande projektioner snabbt tas som intäkt för en kraftfullt ökad statlig kontroll, i detta fall planekonomi. Jag är övertygad om att även om växthuseffektens konsekvenser visar sig ha kraftigt överdrivits om tio år så kommer planekonomin ändå att bestå, eftersom kontroll är det underliggande politiska målet för en stor del av dagens politiska etablissemang.

Vi är nog som kultur och samhälle samhälleligt inne i en illiberal fas, helt enkelt.

 
At 16 mars, 2008 14:03, Blogger Per-Olof Persson said...

De är alternativ vi idag har att välja mellan är antingen en grön nationalsocialistisk planekonomi eller en islamistisk nationalsocialistisk planekonomi. Det är endast genom en hård konfrontation gentemot dessa rörelser som vanliga människor kan bli medvetna om vad som håller på att hända.

 
At 18 mars, 2008 07:47, OpenID pelpet said...

En ren laddad elbil som Tesla Roadster kostar under 1 kr/mil i el och har 400 km räckvidd. En vanlig bil kostar ca 10 Kr/mil att köra med bensin idag. En vanlig bilist kör ca 1500 mil/år, vilket innebär att elbilen är omkring 13500 kr billigare per år i drift än bensinbilen.

En toyota prius, som är en rätt komplicerad konstruktion med dubbel drivning kostar ca 250000:- idag. Med normal utveckling så kan man tänka sig att en laddhybrid kostar ungefär samma.

Vanlig marknadsekonomi borde slå ut bensinbilarna till förmån för först laddhybrider och sedan rena elbilar.

 
At 18 mars, 2008 12:31, Blogger Danne Nordling said...

Intressanta data, pelpet. Hittills har ju elbilar ansetts kunna gå 10 mil på en laddning. Men att räckvidden ökar är ändå ingen klar lösning. Om någon skall ut på långfärd kan man inte stanna för laddning många timmar utan olägenheter. Och hur laddar man utomlands? Elbilen kommer därför inte att bli en framtidslösning på länge.

En laddhybrid har en reserv i form av en förbränningsmotor. Större batterier gör den dyrare än en vanlig hybrid. Men driftskostnaden borde för vanliga bilstransporter (70 %) vara nästan lika låg som för en ren elbil (besparing 13'kr).

Hur mycket dyrare kommer en laddhybrid vara jämfört med en bensinbil? Säg 100 000 som räkneexempel. Då får du en pay-off-tid på 7,7 år för laddhybriden. Det låter inte väldigt attraktivt.

Ett psykologiskt motstånd kommer sannolikt att uppstå eftersom elpriserna skall stiga. Men med siffrorna i exemplet är en 30-procentig höjning av mindre betydelse.

På lång sikt och med god eltillgång kommer bensinbilarna naturligtvis att slås ut. Men politikerna i Klimatberedningen räknar inte med snabba effekter. Därför uppstår frågan:

Har politikerna realistiska planer för minskningarna av utsläppen till 2020? Eller kommer de att få panik om ca fem år och införa hårda planrestriktioner?
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home