onsdag, juni 18, 2008

Rymdgrus och solen kan påverka klimatet

Solen kan påverka klimatet indirekt genom sitt magnetfält som via den kosmiska strålningen påverkar molnbildningen enligt Henrik Svensmark i Vetenskapsradion. Han har genom experiment bevisat ett samband. En annan teori är att kosmiskt grus göder algtillväxten och molnbildningen.

I Vetandets värld den 18/6 framträdde först den danske rymdfysikern Henrik Svensmark. Han har i många år lanserat tesen att stort inflöde av kosmisk strålning ger mer moln på jorden, vilket kyler klotet. Inflödet av kosmisk strålning styrs i sin tur av variationer i solens magnetfält. I praktiken är det alltså solens skiftande aktivitet som styr klimatet på jorden enligt Svensmark. Han intervjuades i köpenhamn av Sven Börjesson.

Svensmark pekade på att temperaturen var hög omkring år 1000 och lägre efter år 1300 då "lilla istiden" började. Detta sammanföll med låg solaktivitet. Teorin säger att molnbildningen på jorden kräver små partiklar som stimulerar vattenångan att bilda vattendroppar och därmed moln. Dessa partiklar tillhandahålls av den kosmiska strålningen enligt Svensmark. Denna härrör från kollapsande stjärnor på stora avstånd.

Solens magnetfält varierar med solaktiviteten. När magnetfältet är starkt hämmas den kosmiska instrålningen och molnbildningen avtar. Det blir varmare på jorden. De senaste 50 åren har solaktiviteten varit starkare och därför har det blivit varmare. Teorin har emellertid ifrågasatts på två punkter. För det första är det kontroversiellt att hävda att det är den kosmiska strålningen som tillhandahåller grunden för molnbildningen. Detta samband har dock Svensmark nu försökt underbygga genom experiment i Köpenhamn där atmosfären några hundra meter upp har återskapats och bestrålats. Han nämnde i programmet att ett starkt samband finns mellan strålning och fler partiklar.

Den andra invändningen riktar sig mot att sambandet mellan solaktivitet och temperatur bröts vid mitten av 1990-talet. Här kontrade Svensmark med att det då uppstod kalibreringsproblem i satellitmätningarna. Dessutom kan haven ha en dämpande effekt. Svensmark avvisade inte heller att växthusgaserna också har en effekt men han menar att IPCC har överdrivit sambandet. Nu är solaktivitetnen låg och det borde ge mindre uppvärmning. De närmaste årens utveckling blir avgörande för om teorin stämmer, menade Svensmark.

Professor Lars Franzén, naturgeograf i Göteborg, intervjuades av Camilla Widebeck. Han har hittat små kulor av järn och glas (20 mikrometer i diameter) i torvmossar. De återkommer i olika gamla lager på ett likartat sätt i torvlager över hela världen med ca 1000 års mellanrum. Han menar att de utgör resterna av förgasade meteoriter och verkar ha påverkat klimatet alltifrån bronsåldern med värme, därefter fimbulvintrarnas epok, romartidens värme, folkvandringstidens kyla, vikingatidens värme, den lilla istiden som kulminerade för 300 år sedan. Vi är nu på väg mot en topp. Själva orsakssambandet var mera oklart men gick ut på att gröna alger stimulerades i haven och utvecklade dimetylsulfid som sedan skulle stimulera bildningen av låga moln.

Vetenskapsradion håller en låg profil när det gäller att placera in forskarna med alternativ till GHG-teorierna i klimatpolitiken. Är detta ett medvetet val för att inte utmana det politiskt korrekta eller är det en följd av att alternativen inte är politiskt kraftfulla?

Andra bloggar om: , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

10 Comments:

At 18 juni, 2008 15:29, Anonymous Anonym said...

Jag er oxå positivt förvånad över Vetenskapsradions tillnycktring.
Har dom åkt helt til Ålborg för att hälsa på Henrik Svensmark, skulle dom kan hända våga seg helt til Oslo för att prata med geokemikern Tom Segalstad. Han har visat at karbon har en gjenomsnittlig residenstid på 5 år i atmosfären. För att AGHG skal kunne räknas hem krävs 150 år. Så var det med det.
http://folk.uio.no/tomvs/esef/esef0.htm

Det er et lite skår i glädjen at molnteorin blandas ihop med såna her andra mikropartiklar från rymden. Det senare er mycket spekulativt, inte omöjligt, men onödigt för det klara budskapets skuld.

Ellers rekommenderas Steve McIntyres climateaudit.org. Vid det her laget lär han ha sågat alla IPCCs landbaserade temperataturmätningar. Det slutgiltige spiken : Satelitbaserade mätningar i stratosfären och i prober i världshaven stämmer överens : Senaste 10 åren har temp gått ned några tiondelar I BÅDA SYSTEMEN. Så at global genomsnittstemp på jordytan, dvs fysiskt beliggande mellan dessa två stora värmekapasiteter, borde ligga i sama härad. McIntyre har ägnat seg åt at kartlägga diversa problem i att mäta upp en global yttemperatur derav IPCCs oändliga statistiska manipulationer. Kan hända er simpelthen en sådan global yttemp inte speciellt relevant : andra ordningens effekter med issmältning/isbildning, vindar och klimat kan göra en sådant mått et odefinerbart moving target.

Disen

 
At 19 juni, 2008 19:32, Blogger Magnus said...

Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

 
At 19 juni, 2008 19:36, Blogger Magnus said...

Disen. Jag tycker Camilla Widebeck ändå skiljde teorierna då hon sa att de verkade på olika sätt.


Franzéns teori förefaller -- även om den därmed inte kan avvisas -- ha sämre empiriskt stöd. Nämligen att verkligen kosmiskt stoft göder haven och att det sen leder till ökad algproduktion som leder till ökat innehåll av "alg-nukleider" i atmosfären så att förekomsten av låga moln ökar.

Jag hörde om teorin med algproduktion för cirka 10 år sen, så den tillhör väl på sätt och vis ett "alternativparadigm".

Om kosmiskt stoft samvarierar med kosmisk strålning kan nog inte uteslutas att Franzéns funktion kan finnas vid sidan av den Svensmark föreslår. Vi vet väl ännu inte i vilken grad av kosmisk strålning joniserade partiklar bidrar till molnbildning. Kanske 2010 på CERN i Schweiz.

Svensmark får väl utses till favorit, men bra att flera hypoteser finns. Under de perioder som kallas icehouse, när solsystemet befinner sig i en spiralarm i vår galax, är det ju väldigt mycket både kosmiskt stoft och kosmisk strålning.

Även om det spontant inte känns som Franzéns teori skulle behövs för att förkalra en stor del av dessa större temperaturskillnader behöver man ju inte utesluta den. Långt bättre än CO2 för historiska data är den ju. :)

 
At 20 juni, 2008 20:06, Anonymous Anonym said...

Man skall inte själv göra sig skyldig til det man anklagar andra för.

Min poäng var rent medietaktiskt : Svensmarks budskap kan gå förlorad om han ställs på samma nivå som tre andra teorier.

Om Ni verkligen läst "The Chilling Stars" så vet ni ju at sulfiderna til "the specs" kommer från världshaven og att SKY-experimentet vederlägger en detaljerad mekanism om bildning av molnens kondensationskärnr från dessa specs.

 
At 23 juni, 2008 23:18, Blogger Thomas Palm said...

Vad Svensmark visat är att joniserande strålning ger upphov till små, joniserade partiklar. De partiklar han hittat är dock för små för att fungera som kondensationskärnor och han har ännu inte visat att de klumpar ihop sig till sådana. Än värre för hans teori är att det finns gott om naturliga kondensationskärnor, det anses inte vara någon bristvara över stora delar av jorden utan finns det bara tillräckligt med vattenånga kondenserar den till moln.

Svensmark har alltså inte bevisat något samband mellan kosmisk strålning och molnbildning, det är fortfarande en mycket osäker hypotes. Andra forskare har visat på empiriskt samband under vissa förhållanden, men det är alltför svagt för att motsvara de klimateffekter Svensmark hävdar.

"Är detta ett medvetet val för att inte utmana det politiskt korrekta eller är det en följd av att alternativen inte är politiskt kraftfulla?"

Det slår dig inte att det kan handla om att de inte är *vetenskapligt* kraftfulla? Är allt politik för dig?

Disen, temperaturen i stratosfären förväntas sjunka med ökad växthuseffekt. Det finns alltså ingen som helst anledning att tro att en nedkylning i stratosfären ger motsvarande nedkylning vid markytan, tvärtom.

 
At 24 juni, 2008 13:39, Blogger Danne Nordling said...

Av programmet framgick att Svensmark gjort experiment på det mest kontroversiella området av teorin. Dessa uppgavs påvisa ett samband mellan strålning och partikelbildning vilket var ett framsteg. Däremot stämmer inte det enkla sambandet mellan temperatur och strålning under senare år vilket betyder att vi får avvakta under ett antal år innan vi kan säga något mera säkert, enligt Svensmark. Thomas, menar du att han har fel på den första punkten?

Jag tror att vetenskapsradion inte vill utmana för mycket i politisk bemärkelse. En teori kan vara vetenskapligt kraftfull men ändå svår att presentera politiskt. Skulle man göra detta ändå kan resultatet bli obehagligt för avsändarna.

Sedan kan en teori också vara otillräckligt vetenskapligt kraftfull. Med ordentlig uppbackning kan den ändå göras politiskt dominerande. Se på GHG-hypotesen. Med liknande uppbackning skulle Svensmarks teori kanske redan varit politiskt dominerande.
/DNg

 
At 24 juni, 2008 15:44, Blogger Thomas Palm said...

Vad jag har hört har Svensmark bara genomfört ett experiment, och i det var resulterande partiklar för små för att fungera som kondensationskärnor för moln. Ett större experiment är på gång på CERN, men det är långt ifrån klart. Svensmark har dock en förmåga att övertolka sina resultat. Eftersom han är astrofysiker är inte ens säkert att han är medveten om alla komplikationer.

Du envisas med att se hela processen som politiskt styrd. Det kanske är naturligt för dig som ekonom eftersom ekonomin är i grunden mer ideologisk. Så fungerar dock inte naturvetenskapen. Det spelar ingen roll hur mycket politisk uppbackning Svensmark får, han skulle i alla fall inte kunna övertyga mer än några få klimatforskare.

 
At 25 juni, 2008 13:55, Anonymous Anonym said...

Du ekonomen Thomas borde nog vara extremt försiktig med att manövrera i denne terräng, specielt när det går fram att du inte läst boken eller forstått nåt.
Svensmark er tvert imot mycket försiktig med för tidigt dragna slutsatser. För försiktig, menar jag ,när man vet va som står på spel och vilka ödesdigra konsekvenser massive felinvesteringar i energibransjen skulle få.

 
At 25 juni, 2008 19:48, Blogger Thomas Palm said...

Anonym, jag är naturvetare inte ekonom och jag diskuterade naturvetenskapen inte ekonomin. Även om jag inte läst Svensmarks bok har jag läst några av hans artiklar. Vad har sen investeringar i energibranschen med frågan om hur stor inverkan solen har på klimatet att göra? Det var den frågan jag diskuterade!

 
At 26 juni, 2008 09:22, Blogger Olaus Petri said...

Det är naivt att tro att ekonomin är mer mottaglig för politiska krafter än vad naturvetenskapen är. Kan det en teori stipulerar användas politiskt är risken mycket stor att den rymmer från såväl labb som skrivbord för att sedan ställas under helt andra lagar än de naturvetenskapen lyder under. Att mindre bärkraftiga teorier fått stort politiskt genomslag som "sanning", är ju inte heller någon hemlighet.

Jag skulle till och med vilja säga att vissa segment av naturvetenskapen är mer känslig för politiska naturkrafter. Främst tänker jag då på områden där teorier och hypoteser kan kopplas till miljöfrågor, och det är i det häradet vi hittar CO2-teorin.

Att den också vilar tungt på eskatologiska föreställningar, gör ju inte saken mindre immun mot politik, snarare tvärt. När trosatser om den yttersta domen blandas med vår blinda övertygelse om den objektiva vetenskapen har vi snarare en religiös väckelserörelse på halsen med allt vad det innebär av överstepräster, domedagsprofetior, syndabockar och krav på bot och bättring.

När jorden håller på att gå under brukar det bli så.

 

Skicka en kommentar

<< Home