tisdag, juni 03, 2008

Miljöpartiets klimatpolitik får underkänt av KI

Höjd bensinskatt ger lägre utsläppsminskningar än beräknat. Kilometerskatten borde sjudubblas. Järnvägsutbyggnaden med 50 procent är en extremt dyrbar metod för att minska koldioxidutsläppen.

Igår kom Konjunkturinstitutet (KI) med en utvärdering (pdf) av Klimatberedningens rapport SOU 2008:24 vilken jag skrev om den 4 mars. Det är fråga om en kritisk granskning på 124 sidor. Jag skall här peka på några graverande invändningar mot den föreslagna klimatpolitiken som främst drivs av miljöpartiet och Naturskyddsföreningen.

Paradnumret i klimatpolitiken sedan länge är att höja drivmedelsskatten för bilisterna. Klimatberedningen föreslog en höjning av koldioxidskatten med 70 öre per liter och Peter Eriksson (mp) framhöll nyligen att höjningen borde uppgå till 2 kronor per liter. Statsministern ville igår dock inte förutskicka någon höjning all och hänvisade till den stora ökningen av bensinpriset.

KI har analyserat marginalkostnaderna för olika klimatpolitiska förslag. Vi bör ställa dessa kostnader i relation till koldoxidskatten på 1 010 kronor per ton CO2. Denna skatt skall ju skapa incitament för att minska utsläpp vilkas kostnader ligger i närheten eller under skatten. För bensinskatten har KI analyserat kostnaderna för höjningar med 40 öre, 70 öre och 1 krona per liter.

En höjning med 70 öre skulle minska utsläppen med 0,4 Mt (0,8 %) till en marginalkostnad på 1225 kr/t. En höjning med 40 öre skulle kosta 1125 kr/t och med 1 krona 1300 kr/t. Det behövs en höjning av CO2-skatten för att drivmedelsskatten inte skall avvika från denna för mycket menar KI. Men sammantaget leder stora höjningar av bensinskatten till ganska små minskningar av utsläppen.

En kilometerskatt för tunga fordon utdöms helt av KI. Man menar tydligen att klimatberedningen räknat fel. För att få de effekter som beredningen räknat med räcker det inte med 10 kr per mil utan den behöver bli 70 kronor istället. Det är 11 gånger effektivare att istället höja drivmedelsskatten.

Båda dessa skatteförslag är dessutom felräknade. Minskningen av utsläppen blir bara 1,3 Mt istället för 2,0 Mt som Klimatberedningen föregav.

KI är skeptiskt till investeringsbidrag för olika förnyelsebara energikällor. Ett undantag är gårdsbaserade biogasanläggningar som har en kostnad på 360 kr per ton CO2e. Dessutom är man skeptisk till att gå-före-politiken har någon påvisbar effekt. Den riskerar att kosta 10 miljarder kronor helt i onödan.

En ökning av järnvägskapaciteten med 50 procent är omöjlig att motivera med klimatpolitiska argument, skriver KI. Kostnaden uppskattas till 5000 kronor per ton. Det är något mera än min tidigare ytterst grova uppskattning som slutade på 4500 kr/ton.

Jag återger slutligen här nedan KI:s slutsatser av den principiella diskussionen i rapporten:

• En kostnadseffektiv klimatpolitik innebär att kostnaden för att släppa ut koldioxid harmoniseras inom EU, och globalt på sikt.
• Genom att fokusera på utsläppsreduktion inom landet eller t.o.m. inom vissa sektorer blir den förda politiken dyrare än om flexibla mekanismer utnyttjats (i större utsträckning).
• CO2-skatt eller handel med utsläppsrätter ger incitament till teknisk utveck-ling. Kompletterande åtgärder som främjar teknisk utveckling och spridning av ny teknik kan dock vara motiverade.
• Ekonomiska styrmedel bör riktas så nära källan som möjligt. För att angripa utsläpp av CO2 är därför en CO2-skatt ett träffsäkert styrmedel medan exem-pelvis en kilometerskatt inte är det.
• Det är förenat med kostnader för Sverige att gå före i klimatpolitiken och i vilken utsträckning en sådan politik verkligen har effekt på andra länders klimatpolitik är okänt och behöver därför utredas närmare.
• Klimatpolitiska åtgärder kommer att leda till strukturomvandling. På lång sikt kan detta påverka produktivitet och tillväxt men inte sysselsättningen.
• Åtgärder som leder till att endast vissa länder minskar sin efterfrågan på fossilt bränsle kan ha liten effekt på utsläppen eftersom en sådan politik kan göra det möjligt för andra länder att öka sin efterfrågan.

Andra bloggar om: , , , , , , , intressant.se

Etiketter: