tisdag, februari 10, 2009

Framtidens finansiering av välfärden

Den demografiska utvecklingen kräver mer pengar till vård och omsorg. Skattehöjningar är knappast möjliga. Det behövs mera privat finansiering. Kanske försäkringar där staten betalar en del av premierna som i Holland är en lösning?

Jag var på ett frukostseminarium på Timbro idag som handlade om hur allmänheten ser på den framida finansieringen av välfärden. Där redovisade Arne Modig, Novus Opinion, en opinionsundersökning från början av december av inställningen till privat finansiering av välfärdstjänster såsom försäkringar och avgifter inom sjukvård, äldreomsorg, skola och barnomsorg. Kommentarer gavs av Pär Henriksson, kommunikationschef på Moderaterna.

Det politiska läget är ganska samstämmigt just nu om man ser till programdokument från de politiska partierna. Arne Modig visade ett antal skrivningar som betonade att välfärden skille vara solidarisk, behovsstyrd, gemensam och offentlig. Motiveringen var att "vi gemensamt tar ett ansvar" som S uttryckte saken. Detta är kärnargumentet för socialstaten som dock aldrig utvecklas ytterligare. Varför skall individuella nyttigheter finansieras med skatter som om de vore kollektiva varor och tjänster?

Huvudresultaten från undersökningen var att allmänheten har både positiva och kritiska uppfattningar om ökad privatfinansiering i framtiden. Varannan är positiv (särskilt yngre) till att privatfinansieringen behöver öka. De ser inte detta som en ökad belastning utan som möjligheter till enskild valfrihet, mer konkurrens och därmed ökad kvalitet samt bättre vård i meningen mera resurser.

I själva verket står vi inför ett demografiskt problem som är allvarligt eftersom det är betungande för den förvärvsarbetande generationen i ett tidsperspektiv på 15-20 år. Då måste antingen skatterna höjas eller kompletterande privatfinansiering ha etablerats. Alternativet som Henriksson (M) hänvisade till - att skattebasen skulle öka genom minskat utanförskap - är rimligtvis alltför osäkert för att man skall låta saken bero.

De som är emot privat finansiering anger fyra huvudargument: 1) De förnekar problemet, 2) Det blir orättvist, 3) Det blir ett klassamhälle och 4) De är rädda för vinstintresset.

1) Välfärden borde ingå i skatten. Den borde räcka - mer valuta för skattepengarna! Indirekt är detta ett argument för högre skatter.

2) Det är orättvist med valfrihet. De som inte kan betala får sämre vård och söker inte vård fastän de behöver.

3) Valfrihet ger ett klassamhälle. De som väljer bort vård av tvingande ekonomiska skäl bildar alltså en fattigklass - jämförelser görs med USA.

4) Privat finansiering ger upphov till vinstintresse. Detta tycks främst vara moraliskt förkastligt - man tjänar pengar på andra. Att det skulle vara osunt för produktionen anges inte.

Nu var utgångspunten för undersökningen inte en total privatisering av välfärden. Den gällde främst bättre omvårdnad och service inom äldrevården och bättre tillgång på vård för de egna barnen eller en själv. Men iställningen hos de kritiska är ändå ett memento för opinionsbildningen för ett mer rättvist och frihetligt system inom välfärdsproduktionen.

Mitt förslag är att det behövs fakta om den nuvarande finansieringen av de viktiga välfärdsområdena för att man skall kunna gå vidare. Hur mycket kostar sjukvården för en vanlig svensk och hur mycket betalar han och hon i landstingsskatt vid olika inkomstnivåer? Det illustrerar hur ett försäkringssystem skulle kunna se ut. Då skulle det bli svårare att hävda att grupper som redan betalar en ansenlig del av sina vårdutgifter till andras vård inte ens skulle få lägga till ytterligare pengar för bättre vård åt sig själva.

Likaväl som att det är viktigt att arbetsgivarna redovisar skatteavdrag och inbetalda arbetsgivaravgifter på lönebeskeden för att en vettig skattedebatt skall kunna föras, är det viktigt att nuvarande välfärdssystem med alla omfördelande effekter redovisas öppet.

Så småningom kan man kanske börja införa den holländska sjukvårdsförsäkringsmodellen. Där har man en obligatorisk grundförsäkring lika för alla. Dessutom kan man ta tilläggsförsäkringar. Men staten går in med skattepengar och betalar en del av försäkringspremierna för en del av medborgarna. Något sådant behöver vi i Sverige så att vi får en indikation på vad den offentliga sektorn gör med våra pengar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

6 Comments:

At 10 februari, 2009 13:21, Anonymous Anonym said...

Är en höjning av pensionsåldern omöjlig?

 
At 10 februari, 2009 19:00, Blogger Per-Olof Persson said...

Pensionsåldern måste höjas till 70 år för att undvika att de reala pensionerna sjunker. Problemet är inte skatteintäkterna i kronor, eftersom en ökad penningmängd ger större skatteintäkter. Problemet är att varje kronas köpkraft av konsumentvaror sjunker när näringslivets produktion utslaget per invånare minskar eller stagnerar.

Problemet kräver att sparandet i förhållande till konsumtionen ökar (exempelvis från 2:1 till 3:1 eller ännu bättre 10:1). Samt att det är lönsamt att investera sparandet inom näringslivet.

När ett ökat sparande används till anskaffandet av mer produktionsresurser (naturresurser, arbetskraft, halvfabrikat, investeringsvaror) så ökar produktionen (efter en viss tid) i alla produktionssteg. Det är först när produktionen har ökat i alla produktionssteg som människor kan öka sina inköp av konsumentvaror. (Om exempelvis sparandet i förhållande till konsumtionen är 0:1 så innebär detta att inga pengar används till produktion av nya konsumentvaror.)

Ett problem är att dagens BNP-mått anses mäta hela ekonomin. Men BNP mäter endast i landet producerade och sålda konsumentvaror och investeringsvaror. BNP mäter därmed endast två steg i ekonomin: produktionen av färdiga varor samt konsumtionen. Detta ger en stark förenkling av verkligheten och därmed felaktiga analyser. Andra förenklingar är att produktionen inte tar tid, att produktionen och konsumtionen sker samtidigt, att företagens utgifter och inkomster uppkommer samtidigt osv.

Alla dessa förenklingar ger felaktiga analyser av verkligheten. Ett exempel på riktig analys är att artificiell stimulans av konsumtionen gynnar de branscher som är närmast konsumenterna medan den missgynnar den investeringstunga industrin.

Denna åtgärd minskar sparandet i förhållande till konsumtionen och detta kommer att innebära att anskaffandet av produktionsresurser totalt sett minskar i ekonomin. Samtidigt kommer vinsterna att öka i branscherna närmast konsumenterna i förhållande till den investeringstunga industrin. Slutsatsen är att resurser överförs från industrin till branscher som säljer direkt till kund - köpcentrum, frisörer, restauranger osv.

Dagens BNP-mått tål inte ett test av motsägelselagen (inom formell logik). Motsägelse: "Enligt BNP-måttet behöver vi inte ha produktion av naturresurser (ex gruvor) eller produktion av halvfabrikat (ex stålverk) eftersom denna produktion inte ökar levnadsstandarden i landet."

 
At 11 februari, 2009 00:59, Anonymous Tom said...

The Economist påpekade nyligen att pensionsförsäkringar visat sig ha presterat alltför dåligt nu när de första innehavarna börjar pensionera sig. Ett av skälen var alltför höga avgifter. (Kanske detsamma gäller även för statliga försäkringar, men där har vi av tradition kunnat välta över fyllnadsbetalningen på barnen.)

Ett mer privatiserat försäkringssystem bör alltså utformas på ett långt mer "användarvänligt" sätt än idag. Här har faktiskt staten en uppgift där den kunde hjälpa medborgarna, om än att impulsen verkar vara att istället se till att ta ut stadiga egna avgifter; undvika att se det som gungor och karuseller.

 
At 11 februari, 2009 10:12, Anonymous Anonym said...

Det var i går redovisning av ett antal rapporter om de frågor som Danne tar upp.

Det i mitt tycke mest intressanta var den presentation av begreppet utanförskap, som statssekreteraren på arbetsmarknadsdepartementet gav.

Detta är inte
en slentriansenligt gjord definition i avsikt att vinna väljare även om utanförskapet spelade något av en huvudroll under valrörelsen 2006.

Hon redovisade också statistisk vad som hänt sedan regimskiftet när det gäller att minska utanförförskapet.
Det var onekligen en positiv utveckling somägt rum.

Slutligen gick hon igenom alla de åtgärder, som regeringen nu arbetar med för att förhindra att utanförskapet ökar till tidigare nivåer och även att visa på alla åtgärder som nu vidtas för att minimera arbetslöshetenn
/Per Fredö

 
At 22 november, 2009 13:58, Anonymous Anonym said...

Bonjorno, danne-nordling.blogspot.com!
[url=http://viagrarier.pun.pl/ ]Comprare viagra [/url] [url=http://cialistagh.pun.pl/ ]Compra cialis [/url] [url=http://viagraenat.pun.pl/ ]Acquistare viagra generico[/url] [url=http://cialisdkee.pun.pl/ ]Acquisto cialis online[/url] [url=http://viagraycla.pun.pl/ ]Comprare viagra online[/url] [url=http://cialisonya.pun.pl/ ]Compra cialis online[/url]

 
At 03 mars, 2010 10:56, Anonymous Anonym said...

http://markonzo.edu Where it is possible to buy the, ashley furniture [url=http://jguru.com/guru/viewbio.jsp?EID=1536072]ashley furniture[/url], kbway, allegiant air [url=http://jguru.com/guru/viewbio.jsp?EID=1536075]allegiant air[/url], ffwlm, pressure washers [url=http://jguru.com/guru/viewbio.jsp?EID=1536078]pressure washers[/url], mtnirhx, dishnetwork [url=http://jguru.com/guru/viewbio.jsp?EID=1536080]dishnetwork[/url], lcvynmx, adt security [url=http://jguru.com/guru/viewbio.jsp?EID=1536076]adt security[/url], mddrdfs,

 

Skicka en kommentar

<< Home