lördag, februari 07, 2009

Ju mer kärnkraft desto billigare vindkraft - "elcertifikaten"

El från vindkraftverk kostar dubbelt så mycket som från kärnkraft. Men det finns ett automatiskt subventionssystem som leder till att ju mer kärnkraftsel som produceras desto mer pengar får vindkraften. Är politiker och journalister okunniga om detta?

Uppgörelsen om kärnkraften kritiseras nu av olika miljöfundamentalister på ett oöverlagt sätt. Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson var mest explicit när han hävdade att fortsatt kärnkraft innebar ett sabotage mot utbyggnaden av förnybar energiproduktion. Men även Mona Sahlin (S) och Wanja Lundby-Wedin (LO) antydde liknande kritik utan att behöva redogöra för den närmare.

Argumentet att alternativa energiinvesteringar försvåras med närvaron av kärnkraft under överskådlig tid bygger på att kärnkraft är ett billigare sätt att producera el än exempelvis med vindkraft. Peter Eriksson förivrade sig dock i sin kritik genom att också hävda att elpriserna skulle stiga när det blev brist på el för att kärnkraften slår ut den förnyelsebara elproduktionen.

Vad kostar då olika sorters elproduktion? Det finns en hel del olika beräkningar som gjorts med olika metoder. Men om vi skall bedöma hur investeringsbeslut faktiskt kommer att utfalla bör vi använda en källa som också beslutsfattarna använder. I en rapport från Elforsk med titeln El från nya anläggningar 07:50 (2007) finns en sammanställning baserad på dagens teknik och med kalkylräntornaa 6 resp 12 procent. Här skall jag redovisa några resultat för kostnaderna utan skatter och subventioner där investeringarna belastas med 6 procents kalkylränta:

Ett kolkraftverk på 400 MW har en produktionskostnad för el på 44,0 öre per kWh. Med koldioxidavskiljning beräknas kostnaden till 73 öre/kWh.

Kärnkraft på 1 600 MW har en kostnad på 27,1 öre/kWH.

Biobränslekraftvärme på 30 MW har en kostnad på 84,2 öre/kWH och på 80 MW på 67,0 öre/kWH.

Vindkraft på 40 MW har en kostnad på 47,3 öre/kWh och på 150 MW 73,5 öre/kWh.

Vattenkraftverk på 90 MW har en kostnad på 25,0 öre/kWh.

Jämfört med kärnkraften kan vindkraften inte konkurrera samhällsekonomiskt. Den är dubbelt så dyr eller ännu dyrare än kärnkraft. Därför subventioneras den av elkonsumenterna med hjälp av en skatt som dock inte registreras som skatt. Denna skatt kallas "kvotplikt" och pengarna levereras direkt till producenterna av förnelsebar energi i relation till hur stor deras produktion är.

I år är kvotplikten 17 procent av elförbrukningen räknat i Wh (omkr 10 öre/kWh). Eftersom skatten tas ut in natura blir skatten räknat i pengar inte konstant. Beskattningsrätten kan säljas på en marknad. Förra året låg priset på 1 MWh i elcertifikat på mellan 240 och 320 kronor.

Tanken är att om produktionen av förnybar el går ner så minskar antalet beskattningsrätter (elcertifikat). Men eftersom staten bestämmer den totala omfattningen av beskattningsrätten (kvoten) så stiger varje beskattningscertifikat i pris. Det gör att det blir lönsammare att producera mera förnybar el eftersom producenterna var och en för sig då får större beskattningsrätt. Så länge producenterna av förnybar el konkurrerar med varandra kommer de att vilja producera mera el.

Antag nu att kärnkraftsveken vräker ut billig el. Ju mer el de kan sälja desto större beskattningsrätt måste de överlämna till exempelvis vindkraftsproducenterna. För dessa pengar kan vindkraftsproducenterna producera allt dyrare el som de sedan säljer i konkurrens med kärnkraftens el. Även om kärnkraftsverken exporterar sin el eller levererar den till sina egna ägare (t ex elintensiv industri) så kommer varje producerad kWh att generera ökad beskttningsrätt. Genom att anpassa kvotpliktsnivån kan alltså staten göra det tillräckligt lönsamt för att åstadkomma en snabb utbyggnad av den förnybara energin. För att klara en utbyggnad till 30 TWh vindkraft talas det om en elcertifikatsskatt på flera kronor per kWh.

Hur kan då Peter Eriksson, Mona Sahlin och Wanja Lundby Wedin gå ut och säga att fortsatt kärnkraft är ogenomtänkt i relation till utbyggnaden av förnyelsebar el? Jo, de är okunniga och griper efter varje skenbart sakargument för att rättfärdiga en redan intagen ideologisk ståndpunkt. De är med andra ord fundamentalister. Det tråkiga är att de som skulle kunna avslöja fundamentalisternas tarvliga försök att gömma sig bakom felaktiga sakargument tycks vara lika okunniga. Från regeringen hör man inga tillrättalägganden. Från de politiska journalisterna hör man inga krav på förklaringar. Inte ens när MP säger att elpriset både sjunker och stiger hör man något ifrågasättande.

Subventioneringen av förnybar energiproduktion är redan idag ett samhällsekonomiskt slöseri som borde modereras. Men uppgörelsen om kärnkraften har cementerat slöseriet så att det kan utvecklas till en snart sagt vanvettig nivå (det finns inga subventionstak i Sverige till skillnad från många andra länder). Det är på denna punkt kritiken borde sättas in - inte på att slöseriet nu skulle begränsas.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

9 Comments:

At 07 februari, 2009 11:36, Anonymous Niclas Virin said...

För att uttrycka sig kort.

Kärnkraft och vattenkraft kostar ungefär lika mycket att producera.

Kostnaderna för vindkraft, biobränlse och kolkraft med koldioxidavskiljning ligger inbördes på ungefärligen samma nivå men c:a 3 gånger över nivån för kärnkraft och vattenkraft.

Certifikat- och kvotpliktssystemet innebär att ju mer kärnkraft som produceras desto fler certifikat måste kärnkraftprocuducenterna p.g.a. kvotplikten köpa från procudenterna av förnybar kraft - som tilldelas certifikat i takt med sin produktion.

Detta innebär att Alliansens överenskommelse utgör ett stöd för produktionen av förnyelsebar energi. Och att konsumenterna (via producenterna och distributörerna av bl.a. kärnenergi) får betala den resurskrävande produktionen av vindkraft, biobränlse och kolkraft med koldioxidavskiljning.

Men det var kanske det du sa.

 
At 07 februari, 2009 12:00, Anonymous Tom said...

Alliansen har nu (s) på en utsökt gaffel, om man nu klarar av att utnyttja det genom att pedagogiskt förklara dogmatismen och orealismen hos vänstern.

För Sahlin ser möjligheterna ut som:

Alternativ 1: fortsätt samma kurs som nu och alienera de egna traditionella basindustriväljarna. Kanske det nya arbetarpartiet kan ta över och cementera maktinnehavet?

Alternativ 2: kör över sina nya politiska allierade och döda av det gemensamma vänsteralternativet strax efter att det föddes.

Inte en avundsvärd position.

För alliansen kan man nog invänta Sahlins vägval. Man sitter i en mycket stark sits inför vad som DN alltid verkar vilja ha, den blocköverskridande överenskommelsen. Alliansen behöver egentligen inte ens en sådan uppgörelse just nu, utan kan antingen peka på att vänstern är ett opålitligt alternativ för Sveriges framtid, alternativt förhandla med en opposition i inre krig.

Kan man ana Reinfeldts politiska kalkyler bakom detta? Skulle inte förvåna mig. Han har ju noggrant och under längre tid fört en oklanderligt grön politik; se t.ex. de högt satta svenska målen i EU som han drivit med vilja. Det blir dessutom alltså svårt för vänstern att kritisera honom för bristande tro.

 
At 07 februari, 2009 12:34, Anonymous Tom said...

"Vindkraft på 40 MW har en kostnad på 47,3 öre/kWh och på 150 MW 73,5 öre/kWh."

Detta låter bekymmersamt för vindkraften: att öka produktionen ökar alltså kostnaden per enhet?

 
At 07 februari, 2009 15:47, Anonymous Tom said...

Apropå något helt annat: det har förts fram förslag om skattereformer de senaste veckorna av bl.a. Feldt. Hur analyserar denne blogs innehavare detta?

Något som förts fram är "den holländska boxmodellen", som i princip låter som en kapitalförsäkring som inbegriper hushållets alla tillgångarna. Det låter snarast som ett återinförande av fastighetsskatten och förmögenhetsskatten och ett avskaffande av reavinstskatten. Är detta av godo?

 
At 08 februari, 2009 17:28, Blogger Danne Nordling said...

Bra, Niclas. Det behövs klargörande sammanfattningar.

Tom, jag tror att Elforsk avser olika stora vindkraftsparker. Dock är det förvånande att större skulle vara dyrare.

När det gäller skatteförslag som går ut på beskattning av orealiserad värdestegring är jag skeptisk. Men om man lanserar det som en förmögenhetsskatt som ersätter kapitalinkomstskatten kanske den skulle accepteras av spararna. Det skulle dock innebära att man öppnade sig för kritik från dem som vill beskatta kapitalägarna hårdare. Dessutom finns det komplicerade problem med hur fastigheter skulle inlemmas i systemet. Vi återfår t ex problemet med hur lån på fastigheter måste separeras från andra lån.

Länk till Feldts rapport till Globaliseringsrådet:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/98/89/145d83f6.pdf
Lodin: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2424359.svd
/DNg

 
At 09 februari, 2009 20:47, Anonymous Anonym said...

Det som elforsk kommer fram till är ett resultat bland många och variansen är faktiskt mycket stor. Ingen entydig bild finns av vad kärnkraften kostar per kWh över 40-60 år. Detta är självklart då det inte går att svara på. Det inns flera hundra parametrar som ska skattas för att få fram ett kWh pris. Det är självfallet omöjligt att veta vad transportkostanader, lönekostnader, räntor, pensionsavsättningar, försäkringar etc är om ex 37 år. Det finns minst 10 stora utredningar som skiljer mer än 100% Värt att notera dock, alla ligger lite under sin egen marknads spotelpris. Hela den här "amatördebatten" om pris/kWh är inte det som avgör om man bygger kärnkraft eller inte. Inse att det är mycket annat som ligger bakom.

All kärnkraft har byggts efter politiska beslut att bygga si och så många reaktorer. Därefter har alla styrande system (skatter, garantier, tillstånd, industrier etc etc) skapats för att få tillstånd det man beslutat politiskt.

Elforsk är elbranschens forskningsorgan i sverige dvs. inte oberoende utan med klar politisk inriktning som uttrycks tydligt av Eon, vattenfall och fortum.
At Elforsk sjävla skulle kunna räkna ut vad ny kärnkraft kostar är löjligt.

I övrigt är siffran för vindkraft 150MW självfallet fel. Det är alltid billigare om man bygger större anläggningar.

Din slutsats är rätt (Mona och Peter E borde kunna glädjas) men, du missar att om det byggs så mycket kärnkraft kommer den då också bli olönsam. För alla elcertifikat kommer leda till överproduktion, lågt elspotpris precis som du skrev.

 
At 09 februari, 2009 23:48, Anonymous Tom said...

Vår anonyme vindkraftsvän får nog slipa argumentationen en aning. Det räcker inte att avfärda och fnysa från en okänd och oprövad expertis. Vilka är t.ex. motbuden mot elforsks siffror? Och naturligtvis, vilka är källorna till dessa?

Vi kan notera att Sverige tidigare har provat olika former av grön energi. Dessa har hittills aldrig kunnat konkurrera med konventionella energikällor.

Därmed är uppenbarligen dess förespråkare skyldiga att påvisa en realistisk väg framåt snarare än att satsa landets energiförsörjning på drömmar och förhoppningar. Vad jag kan se behöver alltså kejsaren så här långt mer kläder.

 
At 16 februari, 2009 11:51, Anonymous AB said...

Vad gäller siffrorna för 40 MW resp. 150 MW parkerna så kan mycket väl siffrorna stämma. MEN! 150 MW fallet som behandlas i Elforsks rapport är en HAVSBASERAD park och det blir således mycket dyrare.

Intressantare är att göra jämförelsen mellan 40 MW och 25 MW landbaserad vindkraft. Kostnaden ligger då på 47,3 resp. 54,5 öre/kWh och de väntade skalfördelarna är tydliga.

Kan vara bra att kolla bakgrunden till det material man hänvisar till ibland.

 
At 24 februari, 2009 23:02, Anonymous emma said...

men kostar det lika mycket att bygga upp ett kärnkraftverk som det gör att bygga upp x antal vindkraftverk för att det ska komma upp i samma produktion av el?

h

 

Skicka en kommentar

<< Home