Sverige klarade sig hyggligt jämfört med utlandet

I OECD:s välståndsliga går Sverige från 12:e till 11:e plats trots att BNP per capita har minskat i relation till snittet. Det beror på att USA klarat sig bättre än de mindre länderna. Dessutom har vår konsumtion inte minskat mycket. Det är lagren och investeringarna som minskat BNP.

Siffrorna för OECD:s välståndsliga visar att det går dåligt för Sverige (rapporten, pdf). Från 2007 till 2009 har Sveriges relativa läge för BNP per capita i förhållande till genomsnittet sjunkit från 111 till 107 procent. Men samtidigt har Sverige tagit sig upp från 12 till 11 plats i välståndsligan (räknat på exakta siffror).

En orsak till att det ändå gått bakåt för Sverige i relation till genomsnittet är att vi fått sämre betalt för exporten och fått betala mer för importen genom kronans försvagning. Detta har dock uppvägts av att exporten kunnat hållas uppe och importen har minskat mera än exporten 2009. Anders Borgs förklaring i SvD idag är inte självklart uttömmande.

Socialdemokratiska kommentatorer menar dock att regeringens politik är helt misslyckad. Det Svenska välståndet har sjunkit i klass med dem som klarat sig sämst (ex bloggaren Roger Jönsson). Men tittar man på hur BNP har utvecklat sig i volym är Sverige inte särskilt dåligt ute. År 2008 minskade Sveriges BNP med 0,2 procent. EMU-länderna ökade med 0,6. År 2009 minskade Sverige med 4,3 procent mot EMU-ländernas minskning med 4,0. Och för 2010 förutses en ökning för Sverige med 2,3 mot bara 1,1 procent i EMU-länderna (källa Swedbank, pdf).

Det är naturligt att ett litet exportberoende land träffas hårdare av en minskning av importefterfrågan i världen. Dessutom har Sverige en exportvarusammansättning som domineras av investeringsvaror, lastbilar och personbilar. Det är sådana varor som andra länder i första hand drar ner importen på när tiderna blir osäkra och företagen får överkapacitet. Sådana effekter har USA bättre kunnat undvika (delvis genom ett gigantiskt stimulanspaket). Eftersom USA väger tungt i OECD:s genomsnitt för BNP per capita har länder som Sverige sjunkit i relation till snittet.

Har Sverige då inte blivit fattigt på kort sikt? Om vi tittar på orsakerna till BNP-minskningen så är orsaken i första hand att vi i Sverige tagit ut varor från lagren (eller åtminstone minskat lagerinvesteringarna), se nedanstående diagram från Swedbank:


Vi ser också att en väsentlig orsak till minskningen av BNP 2009 var nedgången i investeringarna. Det gör inte medborgarna fattiga på kort sikt. Om det var dåligt för Sverige att minska investeringarna och lagren när tiderna var sämre än någonsin sedan 1930-talet avgörs av om vi missar produktion i framtiden därför att våra företag slår i kapacitetstaket och inte kan producera trots att mera efterfrågas. Det är inte självklart att så sker. Uppgången kan bli lugn och investeringarna kan hinna öka för att kunna möta efterfrågan när den väl kommer igång.

En liten miss har dock regeringen gjort. Genom att gör dystra prognoser och tala om "skitår" samt vara försiktig med stimulansåtgärder har hushållens sparande i Sverige ökat onödigt mycket. Detta har dock haft en marginell effekt på BNP-utvecklingen. Det är ju inte heller något som oppositionen skulle ha gjort annorlunda. Tvärtom har Tomas Östros upprepade gånger varnat för att budgetunderskottet riskerar att bli för stort genom regeringens politik.

Andra artiklar: AB, DN, Kulturbloggen, Jinge, P Andersson

Andra bloggar om: BNP, OECD, välståndsligan, regeringen, socialdemokraterna, val 2010, ekonomi, politik, nationalekonomi på intressant.se