fredag, januari 29, 2010

Nils Lundgren blir liberal

Junilistans f partiledare, nationalekonomen Nils Lundgren som varit socialdemokrat i hela sitt vuxna liv, kommer nu ut som liberal. Anledningarna är att vänstern försöker utnyttja finanskrisen mot den liberala ordningen och att socialdemokraterna slår in på vägen mot skattehöjningar.

Igår var jag på magasinet Neos releaseparty där nummer 1/10 lanserades. I detta nummer finns en artikel av Nils Lundgren (f 1936), nationalekonom (chefekonom på PK-banken) och tidigare partiledare för Junilistan. Han berättar där hur han växt upp i en bruksarbetarfamilj i Karlskoga och därifrån fått en genuin socialdemokratisk prägel. Detta var dock fullt förenligt med ett avståndstagande från socialismens manifestationer i verkligheten. Lundgren nämner följande:
"Luftbron till Berlin, det kalla kriget, den vidriga reellt existerande socialismen i Sovjetunionen och Pragkuppen 1948 var en kraftfull vaccination mot kommunism i dess ursprungliga mening av statligt ägande av produktionsmedlen och proletariatets diktatur."
Lundgren beskriver hur han egentligen var liberal redan i sin ungdom och nämner att han gick med i det socialdemokratiska partiet av taktiska skäl:
"Paradoxalt nog ledde arbetarrörelsens vänstervridning till att jag blev medlem i det socialdemokratiska partiet, vilket jag inte hade varit tidigare. Jag ville markera mot sextioåttavänstern och kommunisterna efter Prag 1968 och jag ville börja delta i den politiska debatten inom socialdemokratin för att påverka partiets vägval. Assar Lindbeck var ju partimedlem liksom många andra ekonomer som jag såg som moderna liberaler."
Nu vill han lämna socialdemokratin officiellt (formellt lämnade han SAP när Juinilistan ställde upp i valet) och "komma ut som liberal". Han skriver om sina liberala, kulturkonservativa och kristna värderingar:
"Jag är liberal därför att jag bestämt motsätter mig tanken att med lagstiftning tvinga andra människor att dela dessa värderingar, leva efter dem eller betala skatt för att upprätthålla dem. Statens våldsmonopol får inte användas för sådant. Och på samma sätt ska statens våldsmonopol inte användas för att hjälpa andra ismer att klara sig genom att tvinga mig betala skatt för sådana ändamål."
Nu anser Nils Lundgren att vi står inför en period där skatterna måste höjas eftersom vi vill finansiera tjänster som har hög inkomstelasticitet och stigande relativpris (t ex äldreomsorg). Därför behövs de liberala krafterna:
"Vi står därför inför ett dramatiskt stigande skattetryck om vi inte reformerar våra system. Både liberalen och socialingenjören kommer här till samma slutsats. Vi måste komma bort från skattefinansiering på stora områden och gå över till aktuariemässiga försäkringssystem, avgiftsfinansiering och privata insatser. Den borgerliga regeringen är på rätt väg, medan den socialdemokratiskt ledda vänsterkoalitionen tycks vara på väg åt andra hållet. Ännu ett skäl att rösta liberalt i september i år."
Slutligen vänder sig Nils Lundgren mot vänsterns försök att utnyttja finanskrisen för att flytta fram positionerna:
"den globala finanskrisen har väckt förhoppningar om en ny vänstervåg, när en motiverad vrede kanske kan vändas mot en global liberal världsordning. Det är viktigt att ställa upp till försvar för den liberala ordning som har minskat världsfattigdomen, reducerat klyftorna mellan rika och fattiga och lett till mera öppenhet, frihet och demokrati i stora delar av världen. "
Detta är ett starkt ställningstagande från en viktig opinionsbildare. När hörde vi något liknande från någon uppburen kulturpersonlighet?

Andra bloggar om: , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

8 Comments:

At 29 januari, 2010 17:49, Anonymous Per 99 said...

Nils Lundgren blir bättre och bättre, tycker att han insåg faran och problemen med EU som nu blivit en byråkratisk diktatur där 80% av våra politiska beslut kommer att fattas.

Alla miljarder som Sverige betalar till EU går till byråkrati och subventioner, ett gigantiskt slöseri med våra skattemedel. Vi behöver ett enkelt frihandelsavtal med de fyra friheterna och om det är ett riktigt frihandelsavtal skall det inte kosta någon part en enda krona.

 
At 29 januari, 2010 21:08, Blogger Nils Lindholm said...

Blir det billigare om var o en betalar efter egen risk.
Hur är det.
Riksdagsman är sjuk 1,5 dagar per år. vårdbiträdet 10 +10.
Undrar varför Riksdagsmän inte är sjuka eller arbetsskadade?
Undrar varför vårdbiträden är sjuka o arbetslösa i en större omfattning än Riksdagsfolk?
Vårdbiträdet får väl typ 10 ggr HÖGRE avgift?

"den enes död är den andres bröd"

 
At 29 januari, 2010 22:55, Blogger Danne Nordling said...

Per 99, vi får hoppas att Lundgren har kvar sin opinionsbildande kraft och att han får efterföljare. Det är intressant att Synaovate idag redovisar att skillnaden mellan blocken bara skulle vara 2,9 pe. Jag har mina dubier...

Nils Lindholm, du tar upp ett intrikat problem för riktiga socialförsäkringar. Å ena sidan borde inträdet på arbetsmarknaden innebära att man betalar samma premie. Å andra sidan tenderar företag som vill hålla nere premierna att istället öka dem för dåliga risker.

För att inte fenomenet 'adverse selection' ska förstöra en fungerande försäkringsmarknad måste staten reglera aktuariemässigheten så att de dåliga riskerna ändå har en chans att fortsätta att vara försäkrade till rimliga kostnader.

Hur ska detta åstadkommas? Antingen måste staten med skattemedel subventionera de sämsta riskerna eller också måste staten fordra att även de bästa riskerna också försäkrar sig. Det enklaste är kanske att premierna bestäms när man börjar arbeta utan särskilt stora differentieringar mellan olika yrken.

Ett annat sätt att hantera detta är med hjälp av medborgarkonton. Det leder till vissa skillnader mellan otursdrabbade och andra. Delvis måste hänsyn tas till detta vid lönebildningen om det finns strukturella skillnader. Men vissa skillnader är rimliga att acceptera eftersom principen "ojämnt falla ödets lotter" aldrig helt kan övervinnas.
/DNg

 
At 30 januari, 2010 09:45, Anonymous Anonym said...

Hey, grattis - dina klimatspekulationer verkar besannas mer och mer. (IPPC:s clownfasoner, climategate och vattenangefeedbacken)

 
At 30 januari, 2010 15:45, Anonymous Anonym said...

FÖRETAGSVISA PREMIER VIKTIGA

Hela idén med marknadsekonomin är att kostnader skall påverka priserna, vilka i sin tur skall utlösa korrigerande åtgärder.

Arbetsmiljön i företagen har en erkänd inverkan på sjukfrånvaron. Således är det viktigt att företag som håller en hög standard i miljö och personalvård belönas med lägre premier för anställdas försäkringar.

Ett genomarbetat förslag presenterades för åtskilliga år sedan i en skrift som hette något i stil med "Friskpeng istället för en sjuk försäkring". Jag tror det var Timbro som gav ut den, men jag hittar den inte i deras listor.

Där svarade staten för en utjämning mellan generationerna och för extremfall, medan företaget kunde välja försäkringsbolag. Meningen var att den anställde, företaget och försäkringsbolaget alla skulle tjäna på att anstränga sig för att nå låg sjukfrånvaro.

Erik i Lund

 
At 31 januari, 2010 13:09, Anonymous Anonym said...

Redan idag har de som har några skavanker (inga extremfall) svårt att få arbete. Hur skulle det bli om dessutom företagets försäkringspremie skulle öka om man anställer dessa?

Vi skulle riskera att få en arbetsmarknad där det blir än mer hopplöst än idag att hitta ett arbete för alla som inte är dokumenterat kärnfriska.

Visst arbetsmiljön är viktig men förutsättningarna mellan olika områden skiljer sig väsentligt. Det är i regel inga problem att sitta på sin kontorsstol och knappa på datorn med lite ont i ryggen eller en stukad fot. Men på en byggarbetsplats eller i skogen funkar det inte.

/Eskil

 
At 01 februari, 2010 15:44, Anonymous Anonym said...

ETT GENOMARBETAT FÖRSLAG FINNS

Den skrift jag hänvisade till i förra inlägget har jag nu hittat. En sammanfattning finns utlagd på nätet. Googla bara på dess titel, så kommer den upp:

En sjuk försäkring i behov av friskpeng

Den kan beställas på "reformera.nu"

Dess förslag eliminerar problemet Eskil tar upp. Staten jämnar ut riskerna mellan unga och gamla samt mellan kärnfriska och lätt handikappade.

Det viktiga är att man skapar motiv för att förbättra hälsoläget både för individen, företaget och försäkringsbolaget. Detta kan sedan, i sitt intresse att förkorta sjukfrånvaron, driva fram effektiviseringar inom sjukvården.

Läs skriften. Den presenterar ett genomarbetat förslag.

Erik i Lund

 
At 03 februari, 2010 20:00, Anonymous Alex said...

Nils Lundgren har precis som jag uppenbarligen nyligen läst"

Why I Am Not a Conservative av FA Hayek

och

The Conscience of a Conservative

Uppenbarligen blir alla till slut liberalkonservartiva eller klassiska liberaler, "Old Whigs"

För att travestera Winston Churchill:

"Om du inte är socialist när du är ung har du inget hjärta, om du inte är klassisk liberal när du blir äldre har du ingen hjärna.

 

Skicka en kommentar

<< Home