Samhällets teoretiska nivå stressar dem med låg IQ

Vilka åtgärder kan vidtas för att minska självmordsbenägenheten hos personer med otillräcklig mental kapacitet för det moderna samhället? Kan vi vänta oss generell paternalism?

Sambandet mellan låg IQ och självmordsfrekvens pekar på ett nytt område för samhällsreformer. Enligt svensk forskning redovisad av Finn Rasmussen, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet, har personer med lägre begåvning sämre kapacitet att hantera svåra livssituationer. Studien presenteras i British Medical Journal och refereras i SvD 4/6-10. Ett utdrag:

"Forskarnas slutsats är att ju lägre resultatet blev på IQ-testet, desto högre blev risken för självmordsförsök senare i livet. Resultaten gäller för män utan diagnosticerad psykossjukdom – vid psykos verkar det tvärt om som om högre intelligenskvot kan kopplas till självmordshandlingar, åtminstone enligt vissa tidigare studier.

Låga resultat på IQ-test kan spegla en låg socialekonomisk status med allt vad det innebär av lägre inkomst och statistiskt sett större utsatthet för våld och missbruk. Men resultatet i studien speglar förmodligen inte detta samband, tror forskarna som har kontrollerat resultaten för just socioekonomisk status utan att kopplingen mellan IQ och risk för självmordsförsök försvann."

Sedan slutet av 1990-talet har självmordsfrekvensen ökat. Det tycks ha samband med att samhället blivit mer komplicerat och inte av att IQ-nivån sjunkit. SvD citerar en expert:

"Huvudförklaringen, som vi har kommit fram till, är att ungdomarna i hög grad har gått från att kunna jobba efter grundskolan till att alla fortsätter att gå i skola, säger Sven Bremberg, expert på Folkhälsoinstitutet."

Detta tycks innebära att personer med lägre mental kapacitet inte i tillräcklig grad kan hantera den stress som en alltmer teoretisk nivå i samhällslivet innebär. Forskarna talar om behovet av riktade insatser mot individer i riskgrupperna. Hur skulle detta gå till?

Är det möjligt att identifiera personer som inte klarar den teoretiska nivån i samhället och därför blir mer självmordsbenägna? Ska vi ha omfattande och återkommande IQ-tester av hela befolkningen? Och vilka insatser kan sättas in? Är det inte enklare att släppa kraven på teoretiska prestationer för alla oberoende av förutsättningar? Sannolikt räcker inte detta.

Här ligger kraven på omfattande paternalism nära. För en modern politiker är det svårgenomförbart att arbeta med paternalism riktad mot "riskgrupper". Sådant kan lätt brännmärkas som "stigmatiserande". Därför kommer krav att resas på generell paternalism.

Redan nu har en komplicerad samhällsverksamhet avskaffats för de flesta: självdeklarationen. Huruvida denna verksamhet tidigare var stressande för dem med låg IQ är dock inte säkert. Förr i tiden fanns det en uppsjö av deklarationsbyråer som mot en billig penning kunde hjälpa dem med otillräcklig mental kapacitet.

Det förefaller dock som om det finns andra komplicerade verksamheter, utöver en teoretiskt inriktad skola, som verkar stressande. Snart får vi kanske se politiska åtgärder för att eliminera dessa. Kommer det att kunna reducera socialgrupp 4?

Läs även andra bloggares åsikter om socialmedicin, självmord, intelligens, IQ, paternalism, socialgrupp fyra, utjämning, politik på intressant.se