Juholt har noll koll på verkligheten

Barnfattigdomen beror på sämre sjukpenning och a-kassa, tror Juholt. Pensionerna verkar kunna höjas utan att skatterna måste höjas, antyder han i SvD. Har han verkligen full koll på verkligheten?

I Svenska Dagbladet idag 3/4 intervjuas den nye socialdemokratiske partiordföranden Håkan Juholt av Lena Hennel. Den stora nyheten där är att Juholt har helt andra uppfattningar än den ekonomisk politiske talespersonen Tommy Waidelich. Det framgår av en SR-undersökning från i höstas och frågorna gäller: skatten på arbete, förmögenhetsskatten, försäljning av statliga bolag, vinst för vårdföretag och antalet friskolor. Men Juholt uttalar sig också om barnfattigdomen och pensionerna.

Juholt menar att barnfattigdomen framför allt ska bekämpas med "två återställare av klassiskt S-märke":

"Många har drabbats av en totalt förstörd sjukförsäkring och a-kassa. Vi måste reparera våra trygghetssystem. "

Juholt tror alltså att barnfattigdomen beror på att föräldrarnas sjukpenning och a-kassa har sänkts så att bidragen ligger under kriteriet för fattigdom. Enligt Rädda Barnens kriterium är 11,5 procent av barnen fattiga. Detta beror i huvudsak på att föräldrarna erhåller socialbidrag: 6,7 procentenheter av 11,5 (eller 60 %). Övriga är fattiga för att standarden är så låg att man sannolikt skulle få socialbidrag om man sålde bilen, bostaden eller annan egendom.

Barnfattigdomen är utbredd bland invandrarbarn enligt Rädda Barnen (bloggart 28/3). Bland svenska barn har den mer än halverats sedan 1991 och är nu nere på 5,3 procent. Men för invandrarbarn har det inte skett någon långsiktig minskning. Barnfattigdomen var 29,4 procent 1991 och nu är den 29,5 procent. Kortsiktigt sett sedan valåret 2006 har den dock minskat något litet för både svenska och invandrarbarn.

Jag antar att Juholt menar att den borgerliga regeringen efter 2006 har "totalt förstört" sjukförsäkringen och a-kassan. Samtidigt har barnfattigdomen minskat något. Har Juholt verkligen koll på verkligheten?

I intervjun tas också pensionerna upp. Trots att Juholt fått "tona ner" tidigare uttalanden menar han att om pensionerna kan innebära att inkomsterna för vissa halveras, då är "smärtgränsen nådd". Som jag skrivit tidigare (31/3) måste skatterna höjas för att pensionerna ska kunna höjas. Nu får han frågan om pensionssystemet är "underfinansierat" och svarar:

"Det kan mycket väl vara en slutsats som vi kan komma fram till. Jag har sett det här problemet som andra blundar för. Nu ska jag börja jobba med det."

Eftersom han själv hänvisade till en rapport från LO om pensionerna (pdf) borde han vara medveten om vad LO skriver på sidan 27 i raporten Pensionsreformen i halvtid:

"Den andra lösningen handlar om vilken avgiftssats som krävs för att få en pension på 62 procent av slutlönen. Beräkningarna visar att det krävs att avgiften till pensionssystemet höjs från 18,5 procent till 22 procent, dvs. en höjning med 3,5 procentenheter."

Om pensionsnivåerna är ett problem, som Juholt nu ser, är det ofrånkomligt att arbetsgivaravgifterna måste höjas (och på ett eller annat sätt blir lönerna då mindre). Varför svarar då Juholt att en sådan skattehöjning inte är helt säker? (Intervjun ger inga svar.) Och hur går detta ihop med att han i DN-artikeln i förra veckan (31/3) inte tänkte sig att skatterna skulle höjas? Ser han inte sambandet mellan "underfinansierat" pensionssystem och behovet av skattehöjningar? Har Juholt koll på verkligheten?

[Uppdat 4/4: Intervju med Waidelich i SvD där han vill diskutera skattesänkningar för dem med låga arbetsinkomster som ett recept mot barnfattigdomen. (Är det inte vad regeringen gjort i fyra år?)]

Läs även andra bloggares åsikter om Håkan Juholt, barnfattigdom, Juholt, pensioner, skatter, socialdemokraterna, skatt, politik på intressant.se