måndag, mars 28, 2011

Juholts barnfattigdom är ett integrationsproblem

Om Juholt hade kollat vad Rädda Barnen skrev i sin rapport om barnfattigdomen skulle han kanske inte varit så styv i korken. Det verkar som om problemet beror på att ensamstående föräldrar i invandrarfamiljer saknar arbete och lever på socialbidrag.

Som väntat kom den nyvalde S-ledaren Håkan Juholt inte med några konkreta besked om hur han tänkte driva de tunga politiska frågorna (som jag förutspådde i fredags). Hans tal under lördagen präglades av abstraktionspolitik där han betonar att olika problemområden ska behandlas utifrån socialdemokratiska värderingar. Det handlade inte om hur konkreta problem skulle behandlas.

Ett exempel, som någon skulle kunna förväxla med konkret politik, är Juholts deklaration att eliminera barnfattigdomen (AB). Men även detta är ett exempel på abstraktionspolitik. Juholt gick inte närmare in på vad barnfattigdom består av och än mindre gav han några exempel på de politiska åtgärder han tänkte vidta för att minska den.

Det är organisationen Rädda Barnen som årligen låtit utreda struktur och utveckling för en specifik definition av barnfattigdom. Beräkningarna har utförts av Tapio Salonen vid Linnéuniversitetet i Malmö. I början av februari 2011 redovisade man läget 2008 (pressmeddelande). Enligt definitionen var 11,5 procent av alla barn i Sverige fattiga (220 000 personer). Detta bygger på att barnens familjer uppfyller åtminstone ett av två fattigdomskriterier: låg inkomststandard eller socialbidrag.

(I siffror hade 7,1 procent låg inkomststandard och 6,7 procent socialbidrag. Därtill uppfyllde 2,3 procent båda kriterierna. För att undvika dubbelräkning måste 2,3 dras från summan av 7,1 och 6,7. Tydligen är en tredjedel av socialbidragen otillräckliga för en tillräcklig baskonsumtion mm (rapporten, pdf, s 28). Detta kan delvis bero på att socialbidragen beräknas på faktisk bostadskostnad och inte enligt en norm. Andra beräkningstekniska problem finns också.)

Barnfattigdom är ett fenomen som främst gäller barn till ensamstående där 24,7 procent är fattiga (mot 8,1 procent för sammanboende). Barnfattigdomen är också mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund (29,5 procent) som bland barn med svensk bakgrund (5,4 procent).

Nästan vartannat barn (49 procent) till ensamstående föräldrar med invandrarbakgrund lever i ekonomisk fattigdom, men endast 2,3 procent av alla barn till svenskfödda par med barn.

Rädda Barnen visar också att relationen mellan utländska barn/svenska barn förskjutits kraftigt från 1990-talet till 00-talet med en ytterligare ökning 2007-08. Kvoten har ökat från 2,6-2,7 till ca 4,3 och sedan 5,4 på slutet. Detta har skett trots att barnfattigdomen var mycket mer utbredd på 1990-talet - drygt 22 procent 1997 mot 11,5 procent 2008 (s 11).

Barnfattigdomen idag kan därför inte förmodas bero på att barnbidragen utvecklats dåligt eller att socialbidragsnormen nu är otillräcklig jämfört med tidigare. Rimligtvis beror barnfattigdomen idag på en kombination av lågkonjunktur och integrationsproblem för invandrare. I huvudsak förefaller problemet ligga i svårigheter att få arbete i tillräcklig omfattning vilket särskilt gäller ensamstående föräldrar födda utomlands.

Om Håkan Juholt vill lägga fram ett program mot barnfattigdomen måste han föreslå åtgärder som ger invandrarna arbete. Detta är inte något som tidigare socialdemokratiska regeringar lyckats med. Ett mera kosmetiskt program skulle vara att höja socialbidragen och släppa efter på villkoren där man måste sälja bilen och annan egendom. Det skulle minska andelen med låg inkomststandard men öka andelen med socialbidrag. Formellt skulle det redovisade fattigdomsindexet inte sjunka särskilt påtagligt.

Det förefaller inte som om Juholt har tänkt igenom vad som kunde göras mot den här definierade barnfattigdomen. Det är det som är karaktäristiskt för abstraktionspolitik: det är lätt att markera en viljeinriktning men svårt att formulera konkreta åtgärder.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter: ,

7 Comments:

At 28 mars, 2011 10:15, Anonymous Per said...

Tino om samma ämne

 
At 28 mars, 2011 10:43, Anonymous Per Fredö said...

Håkan Juholt definerade inte vad han menade med vår inhemska barfattigdom och han kom inte heller med någlot konkreta förslag vad som krävdes för att inte eliminera den .

Vad kan då barnfattigdolm vara enligt HJ ?

Sannolikt för låga löner för exempelvis ensamstående med barn.

Sannolikt att växa upp i familjer med fattigdom och även där familjerna splittrats . eller Är inte det på modet ?

Skolan skulle vara ett medel , men inget var fel på tiigare skolreformer.

Ja , uppräkningn kan göras lång , men ett begrepp tyckte jag var särskilt intressant.

Något utanförskap , dit barnfattigdom borde höra berördes inte oavsett att socialdemokragterna misslyckats med att göra något åt det .

Nu var det i stället fråga om innanförskap , där vi nu kanske kan få en både konkret och idelologisk debbat att om vad blocken menar med det.

 
At 28 mars, 2011 17:21, Blogger Danne Nordling said...

Tack Per för tipset.

Per Fredö, rimligtvis hade Juholt inte några andra uppfattningar än Rädda Barnen. För att eliminera barnfattigdomen nämnde han "social ingenjörskonst" vilket tyder på att han inte tänkte sig höjda socialbidrag eller högre minimilöner.

Juholt kan ha trott att problemet berodde på för låga löner och att det gällde att se till att föräldrarna fick nya och bättre betalda jobb med hjälp av statliga åtgärder. Kanske rätt till heltid?

Troligtvis hade Juholt inte tänkt igenom det hela konkret. Det är mycket lättare att skylla fattigdom och barnfattigdom på Reinfeldt. En illvillig journalist skulle kunna fråga Juholt om han menade att arbetslösa invandrare skulle utvisas. Juholt har nog klantat sig.
/DNg

 
At 28 mars, 2011 22:44, Anonymous Anonym said...

Förstå:
http://noliesradio.org/archives/31748

 
At 30 mars, 2011 11:58, Anonymous Per Fredö said...

De barn och ungdommar , som växer upp i barhem och där blir illa behandlade kan få både ursäkt , omplacering samt en skaplig ersätttning.

Detta kanske kan ses som ett istrument från samhällets sida att göra något åt denna typ av barnfattigdom..

Annars sköter inte kommunerna barnhemmen som de borde och åtskilliga vill inge ha sådana , vilket inte minst gäller i s-kom muner.

 
At 18 april, 2011 21:40, Anonymous Anonym said...

Hej Danne,

Tack för artikeln. Ursäkta min dumhet men jag tänkte ställa en fråga. Eftersom Rädda Barnen använder inkomststandard eller socialbidrag som kriterier för barnfattigdom borde det inte då vara omöjligt att minska barnfattigdomen genom att höja socialbidragen? Deras föräldrar skulle ju då ha det bättre men fortfarande räknas in i samma grupp, nämligen socialbidragstagare.

Anders

 
At 20 april, 2011 17:51, Blogger Danne Nordling said...

Anders, om socialbidragen höjdes skulle naturligtvis inkomststandarden för barnen också öka. Men kriteriet för fattigdom är själva socialbidraget. Då skulle barnen fortfarande klassas som "fattiga".
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home