Arbetslösheten blir inte 4,8% trots högkonjunktur

Om arbetsmarknaden fortsätter att fungera som förut kommer arbetslösheten inte att sjunka till 4,8 procent. Lösningen är att skärpa kraven på företagen som anställare och vidareutbildare, säger Borg. Men hur ska detta gå till?

Olika nationalekonomiska bedömare kan inte ena sig om huruvida finansdepartementets prognos för arbetslösheten på 4,8 procent till 2015 kan slå in. Detta beror inte på olika konjunkturbedömningar. Utsikterna för framtiden är svåra att bedöma med eurokrisen, Japans produktionsbortfall, USA:s statsskuldproblem, kinesisk bostadsbubbla och för tidig åtstramningspolitik som osäkra inslag. Den svenska diskussionen handlar istället om arbetsmarknadens funktionssätt under förutsättning att det går bra för Sveriges export.

Finansminister Anders Borg kom med en förvånansvärt optimistisk prognos den 3 mars (bloggart 18/3). Den ifrågasattes av LO:s nye chefsekonom Ola Pettersson i SvD utan att några grunder för ståndpunkten redovisades. Även TCO:s chefsekonom Göran Zettergren var skeptisk igår i SvD. Igår kom så Svenskt Näringsliv (DN) med en konjunkturprognos (pdf) som på ett väl genomarbetat sätt visar att det är osannolikt att prognosen skulle slå in. Finansdepartementets prognos visas nedan:

År . . . Arblösh %
2011 . . 7,4
2012 . . 6,7
2013 . . 5,9
2014 . . 5,2
2015 . . 4,8

SN menar att siffran för 2011 blir 7,8 och för 2012 7,2 procent. Detta beror på "mismatch" som innebär att de arbetslösa i allt större utsträckning inte passar för de lediga platser som finns på marknaden. Den sk Beveridge-kurvan skiftar utåt vilket jag skrev om 18/3. Nu skriver SN:

"Samtidigt anger sju av tio företag i vår panel att rekryteringen har varit svår och 20 procent av dessa har därför tvingats att tacka nej till order. Särskilt inom byggbranschen och juridik och ekonomi hålls produktionen tillbaka på grund av att utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden inte matchar varandra. Inom de flesta branscher låter man istället befintlig personal arbeta mer och avstår från att anställa."

Vi får alltfler otillsatta lediga jobb samtidigt som arbetslösheten kan stiga. Men Anders Borg menar att företagen måste tänka om "väldigt mycket". I SvD idag säger han:

"Nu när vi ska gå över till en ekonomi med låg arbetslöshet måste företagen bli mycket bättre på att rekrytera. --- Kraven på arbetsgivarnas kompetens som anställare och vidareutbildare kommer att skärpas."

Vad är detta om inte fromma förhoppningar? "Kraven ökar på arbetsgivarna" är rubriken i SvD. Men vem kräver? Och vilka sanktioner drabbar de företag som hellre rekryterar från varandra? Borg måste komma med ett program som förändrar företagens rekryteringsbeteende - annars blir det löneglidning och inflation. Och anar riksbanken något sådant kommer räntan att höjas extra mycket och eliminera nedgången i arbetslösheten.

Den ekonomisk-politiska debatten präglas av en lätt bisarr teoretisering. Sålunda hänvisade finanspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors igår i SvD till två reformer som skulle kunna leda till att "jämviktsarbetslösheten kan hamna nedåt 5 procent framöver". Dessa var jobbskatteavdraget och en mindre generös arbetslöshetsersättning. Han fick medhåll från Anders Forslund på IFAU.

Hur kan kvalificerade ekonomer bortse från skillnaden mellan att öka arbetsutbudet (antalet som söker arbete) och möjligheten att anställa dessa på de faktiskt lediga jobben? De som lättast kan få jobb har ju redan fått jobb och rekryteringsproblemen är redan ett faktum. Långtidsutredningen har också uttalat skepsis mot de teoretiska beräkningarna av jobbskatteavdragets effekter framöver (bloggart 23/3). SN:s mera dystra prognos för arbetslösheten förefaller vara betydligt mera realistisk. Min bedömning är att arbetslösheten, mot bakgrund av arbetsmarknadens nuvarande funktionssätt, inte kommer att kunna sjunka väsentligt under 7 procent utan överhettning.

Det ska bli intressant att ta del av den departementspromemoria som ska redovisa varför jämviktsarbetslösheten (Nairu) kommer att sjunka till ca 5 procent. Den kommer att publiceras 13 april - samtidigt med vårpropositionen.

Läs även andra bloggares åsikter om arbetslöshet, jobbskatteavdrag, jämviktsarbetslöshet, Nairu, nya jobb, högkonjunktur, Anders Borg, regeringen, ekonomi, politik på intressant.se