Finanspakten betyder mera åtstramning
Den nya finanspakten innebär att alla alltför skuldsatta länder måste minska statsskulden med 5 procentenheter av BNP varje år framöver. Det innebär rimligtvis snara och drastiska åtstramningar.
Kommentarerna till den nya finanspakten för EU-länderna utom Storbritannien och Tjeckien handlar mest om Sveriges förhållande till pakten. Såvitt jag kan se har detta inte någon konkret betydelse. Det är finanspaktens effekter på skuldkrisen i EU som är relevant - kommer den att hjälpa eller stjälpa?
Det börjar gå upp för en del kommentatorer att finanspakten inte kommer att hjälpa mot den pågående skuldkrisen. Idag skriver DN under rubriken "Långt kvar till ljusning" att pakten inte innebär att EU-ledarna löst problemen med skuldkrisen. Men i övrigt är tonen ändå positiv:
Det har förvisso funnits en del hemlighetsmakeri kring finanspaktens innehåll. Men borde inte DN ändå ha uppmärksammat vad som står under artikel 4 i de olika utkasten? Där framgår det att länder med en relation för statsskulden som är över 60 procent av BNP skall reducera den med en tjugondel per år (som "benchmark"). Detta är ett mycket hårt krav både på de länder som idag befinner sig i en akut skuldkris och även på andra."Det är svårt att förstå dem som hävdar att finanspakten tvingar Europa till destruktiva åtstramningar som enbart skapar nya problem.
Risken för att efterfrågan skärs ned alltför mycket, att tillväxten därmed hämmas och arbetslösheten ökar ännu mer, är förstås reell. Men en fortsatt och förvärrad skuldexplosion är ingen väg framåt."
Om vi tillämpar kravet på Italien innebär det att skulden på 121 procent ska reduceras med 6 procentenheter av BNP varje år i åtminstone tio år framöver (ceteris paribus). Hur skulle det vara möjligt att så gott som omedelbart gå från ett budgetunderskott på drygt 2 procent av BNP till ett överskott på 6 procent år efter år?
Vi kan ta Belgien som ett annat exempel. Där strejkade man mot åtstramningarna häromdagen. Budgetunderskottet har sedan 2009 legat på 4-5 procent av BNP. Statsskulden blir 2012 enligt höstprognosen (pdf) 99 procent av BNP. Det betyder att Belgien måste skaffa sig ett budgetunderskott på 5 procent av BNP i åtminstone åtta år framöver.
Frankrike har haft ett budgetunderskott på 5-7 procent av BNP sedan 2009. Statsskulden blir 89 procent av BNP i år. Nu ska Frankrike skaffa sig ett budgetöverskott på 4,5 procent av BNP i åtminstone sex år.
Även Tyskland har ett budgetunderskott på 1 procent av BNP, som sjunkit från 4,3 procent 2010. Statsskulden blir 81 procent av BNP. Nu måste Angela Merkel strama åt så att det blir ett budgetöverskott på 4,1 procent i åtminstone fem år.
Finanspakten förefaller kräva åtstramningar av stora mått. Skulle man inte kunna karaktärisera dem som destruktiva? Arbetslösheten kommer att explodera. Är finanspaktens detaljer helt galet utformade?
Läs även andra bloggares åsikter om finanspakt, europakten, EU, euron, statsskuld, budgetunderskott, Merkel, arbetslöshet, ekonomi, Europa, stabiliseringspolitik, nationalekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 15:04
12 comments
12 Comments:
Med finanspakten på plats vågar man kanske låta ECB använda lite mer QE. Kanske det är strategin. Jämför med US finansbranch som inte avkrävdes bindande löften om reformer INNAN de blev hjälpta - de var helt ointresserade av att reformera sig efteråt. Misstänker att text Grekland skulle agerat på liknande sätt.
Bra att man får förklaring till vissa saker på en lättförståeligt sätt. Detta sparande för länderna måste ju sluta med demonstrationer och kaos p g a arbetslöshet och fattigdom. Kanske därför Sverige tillåter tårgas fr o m imorgon Varför kan inte media ta upp något av detta. Försök få in en artikel i någon tidning. Men vad hjälper det, vi går ju mot något riktigt eländigt.
Var är hyperinflationen?
Låt ECB (sedelpress) lösa ut en del av dom dåliga lånen i pigsländerna.
Det kostar inget för ECB att göra pengar det är "gratis", Grekerna behöver sen bara amortera av på lånen under många år.
När ECB får tillbaka pengar från Grekerna så kan dom bränna upp pengarna (motsatsen till sedelpress).
Men dom som lider av en fobi mot pengar för att dom tror att pengar orsakar hyperinflation kan nog inte gå med på en så enkel lösning.
Merkel kanske skulle testa KBT mot sin penningfobi
Danne kan det vara så illa att våra politiker inte vet att man kan printa pengar ena året och bränna upp dom nästa år?
Inte ens om vi fick en kraftig deflation så skulle Merkel printa pengar för att nå målet 2% inflation.
Lider man av en penningfobi så kan man helt enkelt inte printa pengar.
Anonym 15:37, ja det var en sådan strategi man kunde tänka sig att låg bakom envisheten med en finanspakt som inte i sig hjälper mot den akuta skuldkrisen. Men Merkel har nyligen sagt nej till mera pengar till räddningsinstitutionerna. Skulle hon nu kunna gå med på att ECB får göra mer QE?
Motståndet mot aktiva åtgärder från Tysklands sida är ytterst väljarpsykologiskt. Det beror antingen på en föreställning att stöd skulle medge mera slöseri i Piigs - eller på att tyskarna tror att allt stöd betalas av dem själva.
Jag börjar mer och mer tro på den senare förklaringen. Folk har den felaktiga uppfattningen att de skulle tjäna på att t ex Grekland gick i konkurs. Därför finns det ett folkligt motstånd mot QE som svaga politiska ledare måste ta hänsyn till oavsett vad de tror själva.
Nu har man konstruerat en finanspakt som formellt är orealistisk. Det är olyckligt att man kommer överens om något som man omedelbart kommer att bryta emot. Inget av länderna med en statsskuld över 60 procent av BNP (70 procent, 12 av 17; plus Ungern)kommer rimligen att börja med så kraftiga åtstramningar som pakten kräver. Det leder till en ytterligare förtroendeförlust för det europeiska ledarskapet.
Kan ECB då vidta QE i ett sådant läge? Vi får hoppas att inte några börjar argumentera mot QE med hänvisning till att man snabbt frångått finanspaktens krav. Men det kräver nog stor skicklighet att presentera detta för de tyska väljarna.
Anonym 16:38, om man ska tro på texten i pakten kommer vi att få se blod på gatorna i ett antal euro-länder. Men det finns fortfarande hopp i form av "inkompetenshypotesen": Konstruktörerna är så inkompetenta att de inte förstått vad de föreslagit och när de upptäcker detta kommer det att heta att texten inte får tolkas alltför bokstavligt eller liknande.
Anonym 17:51, att "trycka pengar" skulle sakligt sett lösa de akuta problemen och med strikt beslutsamhet kan också de mera långsiktiga problemen hanteras. Men det förefaller inte vara väljarpolitiskt möjligt att göra detta även om man kallar det för QE och framhåller att det omvända kan göras i framtiden.
Genom att finanspakten konstruerats så orealistiskt kommer sannolikt QE att skjutas på framtiden. Hankandet kommer att fortsätta med viss risk för att ett antal länder verkligen "kör huvudet i väggen".
/DNg
Dina beräkningar bygger på antagandet att den nominella BNP-tillväxten är noll. Under det närmaste året är det inte orealistiskt, men på längre sikt kan man förvänta sig en nominell tillväxt som är nära 5% (alltså en tjugondel) vilket innebär att det räcker med en balansering av budgeten.
Danne
"kör huvudet i väggen".
Jag har en otäck känsla av att det är oundvikligt med nuvarande politik.
Europas ekonomi går ner det leder sen till att statsfinanserna försämras ytterligare och det leder till att marknaden höjer räntan för staterna, vilket gör statsbudgetarna i en del länder ohållbara.
Om marknaden inte har ett 100% förtroende för finanspakten så sätter dom räntor som tvingar fram statsbankrutter.
Inte ens med ett förtroende så tror jag att räntan kan vara tillräckligt låg för pigsländerna.
ECB kommer att agera men först så måste arbetslösheten öka lite till vilket troligen leder till blod på gatorna i Europa.
Går det att sätta Merkel och en del ekonomer som har en penningfobi i KBT behandling innan blodet flyter på Europas gator?
KBT kan bota spindelfobi men kan det bota vissas vanföreställningar om penningmängden.
Danne en saklig genomgång om vad betalningsmedel pengar penningmängd är, kan få många penningfobiker att lunga ner sig, skriver du ett inlägg så kan det få många vanföreställningar att försvinna.
Det finns säkert en del politiker som läser din blogg.
Dagens kris i EU handlade ju bland annat om att många regeringar (de flesta) INTE följde reglerna.
Varför skulle man nu följa dessa nya regler?
Att försöka reglera bort krisen bland en massa slarvers fungerar förmodligen inte. Ett elegant och kraftigt slag i luften.
Det känns som att luften gått ur EU-samarbetet rätt ordentligt.
stefankarlsson, du har rätt och jag skrev dit ett antagande om 'ceteris paribus' för säkerhets skull. Jag hoppas naturligtvis att det blir tillväxt men jag ser inte att konstruktörerna av pakten kan tillåtas hänge sig åt fromma förhoppningar.
Det som talar för dålig tillväxt såväl realt som nominellt är att åtstramningspolitiken leder till real recession över en längre tid kombinerad med deflationstendenser när likviditet inte tillförs från ECB.
Långvarig recession är sannolik pga det dåliga utgångsläget för budgetunderskotten 2012 (enl höstpr). I 10 av de 12 överskuldsatta länderna är budgetunderskottet större än 3 procent och i vissa fall nästan 9 procent:
Belg -4,6%
Irl -8,6
Grekl -7,0
Span -5,9
Fran -5,3
Cyp -4,9
Malt -3,5
Holl 3,1
Österr -3,1
Port -4,5
Ungern har -2,8%, Slovenien -5,3 och Slovakien -4,9. Genomsnittet för dessa 13 är ett budgetunderskott på 4,9 procent. Att Italien (-2,3%) skulle kunna uppnå någon tillväxt att tala om de närmaste åren kan betvivlas. Så tillväxten ska hållas uppe av Tyskland med viss assistans från Finland, Estland och Luxemburg. Tillåt mig att vara skeptisk till att tillväxten skulle kunna bli 5 procent inkl inflation i de 13 länderna.
Anonym 20:57, de länder med litet större budgetunderskott skulle kunna få för sig att de måste få bort detta omgående för att sedan, som Stefan Karlsson tänker sig, kunna hålla balans så att den hägrande tillväxten sänker relationen. Men plötsliga nedskärningar med säg 5 procent av BNP leder till att kraven på nedskärningar blir ännu större pga negativ tillväxt. Om Portugal måste få en skuldavskrivning kommer räntorna att stiga i de andra länderna med stora underskott, vilket ökar underskotten. Så jag kan inte se att scenariot med att köra huvudet i väggen är orealistiskt om man utgår från de nya, formella reglerna.
Med finanspakten hjälper inte QE eftersom QE enbart kan förhindra att räntorna stiger så att fler länder inte gör bankrutt. Finanspakten riskerar att det blir långvarig recession och till slut bankrutter till följd av att räntebördan stigit för mycket trots ECB:s räntenedhållande politik.
Kanske vi ska hoppas på att QE kan öka inflationen så att den nominella tillväxten blir så stor att åtminstone inte reduceringsreglerna för statsskulderna blir en realitet?
Attila, du pekar på möjligheten att klara sig trots finanspakten. Även om EU-domstolen(?) dömer ut 0,1 procent av BNP i böter är det ett billigt sätt att slippa en förödande politik som reducerar BNP mycket mera.
EU-samarbetet börjar likna ett dåligt skämt.
/DNg
Ingår finansieringen av statsskulden i BNP underskottet?
Om Finansieringen kräver räntor på över 7% i kris och under 2% med alla paket på plats och skulden ligger på 100% eller mer av BNP-så har du dina 5% där!
Är jag helt ute och reser?/Oppti
Danne
Merkel har svårt för att trycka pengar för väljarna vill inte, dom är fobiskt rädda för hyperinflation,
Att kalla det för "QE" gör att alla inte förstår vad det handlar om.
En lösning som "ingen begriper" är om ECB lånar ut pengar till bankerna, vilket är samma sak som en ren sedelpress, men det döps om till kredit.
På så sätt kan Merkel trycka pengar men det blir en skuldekonomi och en stöld av våra skattemedel. Räntan kunde gått rakt ner i riksbankens valv och inte ner i bankernas tomma gap.
"ECB:s treåriga lån har ändrat spelplanen. De har gett vad jag kallar Draghi-effekten, säger Nicholas Spiro, vd på konsultbyrån Spiro Sovereign Strategy, med hänvisning till Mario Draghi, som tog över som ECB-chef i höstas.
- Banker får treåriga lån till 1 procent av ECB. De kan betala av sina skulder. Och de kan köpa korta italienska och spanska statspapper med räntor på 5-6 procent. Det är en fantastisk avkastning."
http://www.svd.se/naringsliv/stort-sug-efter-nya-treariga-ecb-lan_6811269.svd
Oppti, finansieringen av statsskulden är en del av det totala budgetunderskottet (i procent av BNP) enligt sambandet:
primärt saldo + räntebördan = totalt saldo.
Räntebördan består av räntorna på en rad lån som tagits i huvudsak de senaste 10 åren med varierande löptider och varierande räntesatser. Storleken framgår i procent av BNP i andra kolumnen (den första visar tot budg undersk):
Belg -4,6%, 3,3%
Tyskl -1,0, 2,3
Irl -8,6, 4,3
Grekl -7,0, 8,0
Span -5,9, 2,4
Fran -5,3, 2,8
Ital -2,3, 5,4
Cyp -4,9, 2,7
Malt -3,5, 3,3
Holl 3,1, 1,9
Österr -3,1, 2,8
Port -4,5, 5,2
Sloven -5,3, 2,1
Slovak -4,9, 1,5
Vi ser att räntebördan är extra hög i PIIG-länderna: 4,3-8,0 procent. ESM mfl kan teoretiskt låna ut pengar till PIIG till låg ränta (tex 2%) vilket skulle grovt halvera räntebördan. Men vad säger en del av de andra länderna som lånar till 4-5 procent? Och har ESM råd att byta ut Italiens statsskuld som drar 4,5 procent i ränta mot lån på 2 procent? Det skulle iofs sänka räntebördan till 2,4 procent av BNP och leda till budgetbalans. Med 5 procents nominell tillväxt skulle statsskuldens andel sedan automatiskt sjunka enligt finanspaktens krav.
Rent tekniskt faller strategin på att det skulle ta många år att byta ut Italiens statsskuld. Under tiden skulle Italien både tvingas att skära ner för att minska budgetunderskottet och skära ner för att utöver detta minska statsskulden vilket skulle sänka tillväxten och göra kraven på nedskärningar ännu större.
Dagens spekulationer om att ESM mfl skulle stärkas upp till 1 500 miljarder euro skulle alltså inte kunna hjälpa mot finanspaktens krav på nedskärningar. Dessutom lånar ESM inte ut mot 2 procents ränta utan den är ca 5 procent. Det räcker bara för att hanka sig fram för tillfället och undvika bankrutter. Men med finanspaktens nedskärningskrav och härav följande recession kan det ändå bli bankrutter.
Anonym 15:47, det är naturligtvis bättre att ECB lånar ut till bankerna till 1 procents ränta istället för att inte göra något alls. Men det hjälper inte för att hålla nere räntorna på PIIGS-obligationerna.
Det första som måste göras är att se till att räntorna inte stiger för de svagaste länderna så att bankrutt hotar.
Det andra är att ge en möjlighet att undkomma finanspaktens destruktiva nedskärningar som snart leder till recession och på sikt också leder till bankrutter.
Det tredje är att utarbeta en plan för hur problemen på längre sikt kan lösas. Här måste en realistisk återgång till bättre statsfinanser finnas med samt en ökning av konkurrenskraften för krisländerna - kanske genom en ordnad minskning av antalet euroländer.
/DNg
Revidering:
TILLVÄXTEN BETYDER INGET FÖR ÅTSTRAMNINGEN!
Jag har blivit förledd av Stefan Karlssons resonemang om att statsskuldens andel av BNP kan sjunka med 5 procent om nominell BNP stiger med ca 5 procent (om den är lika stor). Detta är inte vad finanspakten kräver.
Pakten kräver istället att (om ett land har en skuld >60 %) så ska den reduceras med en tjugondel (5 % av ursprunglig storlek) om året. Utan tillväxt betyder det (om skulden är lika stor som BNP) att åtstramningar motsvarande 5 procent av BNP måste göras. Med 5 procents nominell tillväxt blir åtstramningarna inte ett dugg mindre i pengar räknat. Det är bara i relation till BNP som åtstramningarna nu motsvarar 4,76 procent och inte 5 procent.
Det är alltså fel att tillväxt och inflation skulle minska åtstramningskraven. Pakten verkar vara ogenomtänkt och kanske helt galen.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home