Värderelativismens återkomst
Med mångkulturalismen återkommer den moralfilosofiska värderelativismen. Den borde hållas tillbaka. Men vänstern driver på.
I radions Filosofiska rummet idag 22/1-12 diskuterades olika kulturers normer och multikulturalismen. Deltagare var Dilsa Demirbag-Sten, Göran Rosenberg och Lasse Dencik under ledning av Peter Sandberg. Det kom stt bli en smått förvirrad diskussion om värderelativismen trots stt programmet prenterades med följande uppläggning: "
Under senare tid har flera Europeiska ledare uttryckt sin skepsis mot ett samhälle byggt på multikulturalism. Sarkozy, Merkel och Cameron menar att multikulturalismen är misslyckad. Så hur ska vi förhålla oss till varandra i ett samhälle där flera kulturer lever sida vid sida? Var går gränsen för tolerans och var går gränsen för krav på anpassning?"Göran Rosenberg framträdde som en ganska konsekvent värderelativist och menade att alla system av normer eller rättigheter var resultatet av mänskliga kulturer. Det finns inget sätt att avgöra vilket system som är "rätt". Mot detta opponerade Dilsa Demirbag-Sten som hävdade att det måste gå att med fakta och vetenskap komma fram till vad som var bättre än annat.
Rosenberg var ganska envis i sitt hävdande att olika system måste accepteras, vilket Demirbag-Sten konkretiserade med att så har diktaturer alltid resonerat. Mänskliga rättigheter är ett västerländskt påfund har t ex Irans president Ahmedinejad hävdat vilket ligger i linje med vad Rosenberg anser, menade hon. Han blev tydligt purken över jämförelsen men hade inget motargument.
Det som var illavarslande i programmet var att Demirbag-Sten inte kunde hävda sig mot Rosenberg och i någon mån mot Dencik. Och då har hon ändå skrivit en bok med titeln Till frihetens försvar. En kritik av den normativa mångkulturalismen tillsammans med den främste värdeobjektivisten i Sverige, professorn i praktisk filosofi Per Bauhn vid Linnéuniversitetet (intervju juni-11). Den kom ut hösten 2010 och har recenserats i flera tidningar (ex Expressen). Kanske boken inte tar upp värderelativismen tillräckligt för att bilds motvikt till sådana som Rosenberg.
Ett radioprogram som Filosofiska rummet borde försöka hålla debatten på en konkret nivå när det gäller frågor med praktiska implikationer. Hur skulle t ex en värderelativist ställa sig till frågan om det är lika berättigat att hindra flickor från att gå i skolan som att ge dem rätt till elementär utbildning? Ska en kultur som har de materiella förutsättningarna för att ge flickor skolundervisning tillåtas förneka dem denna möjlighet? Och ska vi i kulturrelativismens namn inte kunna fördöma dem som som bränner ner skolorna och dödar flickorna? Borde vi inte på alla sätt understödja att trupper sänds till sådana länder där de kan bekämpa dem som vill bränna ner skolorna?
Får man tro Rosenberg och Dencik verkar det som om de centrala rättigheterna i FN:s förklaring är en kulturprodukt som har mindre moralisk evidens än kraven på undervisningsförbud för flickor eller kraven på omskärelse av omyndiga småpojkar. Dessa herrars religiösa preferenser tycks leda till vänsterns förbluffande starka stöd för religiös och kulturell konservatism, för att tala med recensenten Lars Åberg.
Min slutsats är att vi måste hålla tillbaka värderelativismen - se bloggartikel 31/8-09.
Andra bloggar om: värderelativism, mångkulturalism, objektivism, moral, filosofi, religion, konservatism, politik på intressant.se
Etiketter: filosofi
12 Comments:
Enligt nyliberalismen så skall staten inte bry sig om barnen.Föräldrarna vet vad som är bäst för barnen.Att staten skall lägga sig i hur föräldrarna uppfostrar barnen är sosse-Sverige,statligt förmynderi.
sven, jag tycker det verkar som om du förväxlar nyliberalism med anarkism.
De flesta som är för en minimal stat anser att en grundläggande skolutbildning är nödvändig. Det beror på att den är en kollektiv nyttighet som krävs för att ett utvecklat samhälle ska kunna fungera. Likaväl som vi måste ha polis, försvar, brandkår och rättsväsende måste vi ha medborgare som är läs- och skrivkunniga. Att det fanns radikala liberaler på 1800-talet som inte tyckte att utbildning behövdes går ju inte att transformera till ett modernt samhälle.
/DNg
Danne,
Grundläggande skolutbildning karaktäriseras alltså av icke-rivalitet och icke-exkluderbarhet? På vilket sätt?
Many of India’s Poor Turn to Private Schools
Ja jag var drastisk.Men det är en fråga som jag tycker borde debatteras.
Liberalismens dilemma när det gäller barn.
Jag håller med om att (normativ) relativism är en dålig hållning. Men vi måste också tillstå att det aldrig går att bevisa "vetenskapligt" att någon moral är bättre än någon annan. Kort sagt: den enda framkomliga vägen är att räkna huvuden och låta majoriteten bestämma vad som är "rätt". Och inför det får minoriteter böja sig (så länge inte deras grundläggande politiska rättigheter kränks).
Det är tur att man inte studerade filosofi,
Det verkar lite jobbigt.
Kan det inte vara så att det är bra att åsikter får framföras och att de alltid respekteras.
Vi kommer ju också från olika kulturella och sociala miljöer.
Som Håkan Juholt sade:
Jag är född socialdemokrat och jag ska dö som socialdemokrat.
Man behöver nog inte vara profet får att förstå att han inte dabbat sig i det fallet.
Tvärtom. Det inser nog också forskningen. Men det är klart lite källkritik är ändå inte så dumt.
Sen har ju nu både Reinfeldt och Bildt sagt att de har uppskattat Juholt som person, talare och att det gått att nå flera för vårt land viktia överenskommelser.
Detta talar tycker jag respekt för att åsikter, värden samt respekt för att de inte minst kan präglas av sådant som bakgrund och säkert också kunskaper.
Problemet tycks vara att det finns enskilda, folk, länder, politiska ledare samt företrädare för olika religioner och ideologier, som
inte gillar detta.
Då blir det svårt att i våra sämhällen arbeta för en önskvärd respekt för både värden och att de kan skilja sig åt.
Sånt kan inte minst medföra politisk extremism.
Ett modernt samhälle måste ha vissa institutioner för att inte bryta ihop under trycket från lokala maktsträvare såsom krigsherrar eller gangsters. Är man anarkist anser man att människans natur är så "god" att gangsters inte utgör ett reellt hot. Legala institutioner är onödiga.
Om man är liberal inser man att egoism och roffarmentalitet är en realitet som måste hållas tillbaka. Därför måste ett samhälle producera nyttigheter som nationell säkerhet och intern säkerhet. Det är kollektiva nyttigheter som alla får del av oavsett om de betalar avgift eller ej.
Per, grundläggande skolutbildning är ingen kollektiv nyttighet i sig utan den producerar nyttigheten läs- och skrivkunnighet, som är en del av säkerhetsproduktionen i ett modernt samhälle. En analogi är att en lagstiftande församling i sig inte är en kollektiv nyttighet utan den producerar säkerhet för liv och egendom med hjälp av polis och rättsapparat. Lagstiftarna har ofta gått utöver minimalstatens gränser genom att låta producera en massa individuella nyttigheter, men det är ett annat problem som handlar om socialliberalism mm.
sven, liberaler har ofta tagit alltför lätt på vad uppväxande medborgare har för rättigheter som föranleds av deras beroendeställning. Så länge man inte haft problem med sekter och kraftigt avvikande religiösa seder har problematiken kunnat sopas under mattan.
Mikael, du pekar på ett besvärligt filosofiskt problem. Normativ värderelativism förutsätter ett objektivt värde: att relativism är bra. I så fall måste en relativist acceptera en metod för att fastställa objektiva värden, och varför skulle detta utmynna i enbart ett enda objektivt värde?
Dilsa menade att vissa normer skulle kunna forskas fram vetenskapligt. Du menar att det är omöjligt och måste ersättas av vad majoriteten bestämmer är "rätt". Faran med detta är att majoriteten inte alls för ett moralfilosofiskt resonemang utan låter det "rätta" gynna den själv.
Moralfilosofin har brottats med det vetenskapliga problemet i århundraden. Man har varit överens om att det moraliskt rätta aldrig kan avgöras av majoritetsomröstningar. Det finns en värderealistisk riktning inom filosofin som hävdar att det är möjligt att fastställa åtminstone vissa grundläggande värden i en vetenskaplig process. Och man kan se Rawls' tänkta experiment med "okunnighetens slöja" som en stort framsteg i metodutvecklingen.
Jag har i tidigare artiklar redovisat en rad exempel på värderelativismens tillkortakommanden. Här vill jag peka på exemplet med en minoritet som hålls i slavliknande förhållanden för att tjäna majoriteten. Detta system segrar ständigt i fria val trots att minoriteten medges grundläggande politiska rättigheter.
Per Fredö, det är naturligtvis viktigt med yttrandefrihet. Men hur är det med informationsfrihet? Ska det vara möjligt att starkt begränsa vissa gruppers möjligheter att inhämta information om det som framförs med yttrandefriheten som bas?
/DNg
Skulle vara intressant med några exempel på minoriteter som p.g.a. politiska beslut "hålls i slavliknande förhållanden" i demokratiska stater där rösträtten och yttrandefriheten inte kränks.
Mikael, vad jag ville peka på var att om vi hittade ett sådant samhälle skulle det behövas ytterligare rättigheter för att förhindra allvarliga frihetsinskränkningar. Det var vad Rawls utgick från när han försökte konstruera sina konstitutionella grundregler. Hade han fel?
/DNg
I vårt land var ju tryckfriheten en av grundlagarna om jag nu minns rätt från tidigare statsvetenskapliga studier.
Den är väl nu närmast en förordning, som skiljer mellan allmänna och offentliga handlingar.
Dessa begär dock ytterst få medborgare att ta del av om de endast är intresserade av att ta del av den politiska debatten.
Vi har likaså ett politiskt dilemma, eftersom det politiska myglet av en rad anledningar medför gynnande av enskilda och att lagar inte följs.
Därutöver mutor som i Göteborg då information bara försvinner.
Sådant inte minst kräver ökad öppenhet.
Åtskilligt måste också ligga under sekretess även i en demokrati.
Det kan också gälla tillfäligt som när anbud ska vägas mot varandra.
Debatten om FRA speglar väl också konflikter. I detta fall ville man inte ha en ny lagstiftning, som syftade till en dokumenterad reglering av uppgifterna med motivering att den personliga integriteten skulle kränkas.
Löjligt när också SÄPO måste arb eta så.
Sen arbetar ju tidningarna på sitt sätt, ibland dock stridande mot saklighet, objektivitet och krän kande av personer.
Någon Murdock vill vi inte ha.
Dock en grävande journalisik, vilka flera tidningar inte vill ha då det exempelvis strider mot lokal patroitism.
Varje ögonblick har sin egen unika moral.
Jag tycker kulturella normer kan jämföras i förhållande till högre värden som kärlek, frihet, livsglädje, etc.
Det korrekta begreppet är väl snarare nihilism än värderelativism.
Värderelativismen är mer en sorts halvmesyr, där man konstaterar att olika människor har olika moraliska system, för att sedan infoga ett eget absolut moraliskt påbud (utan grund, naturligtvis), som går ut på att vi måste respektera dessa andra system i någon (godtycklig) mån.
Sedan är väl svaret på de frågor som ställs rätt enkla:
Finns gud är allt inte tillåtet (objektivt). Finns gud inte, ja, då är allt du kan komma undan med tillåtet, om du känner för det (I.e. givet dina preferenser).
/Eko
Skicka en kommentar
<< Home