Riksbanken tror på sänkt arbetslöshet till 2014

Den kategoriska debatten om arbetslösheten kan vinnas av regeringen om man får tro Riksbankens prognos. Borg får stöd för en mer optimistisk syn än Konjunkturinstitutets.

Riksbanken lät reporäntan ligga kvar på 1,5 procent men kom med en lika optimistisk prognos som finansdepartementet. Det innebär i själva verket att Riksbanken är mer optimistisk än regeringen eftersom Anders Borg hade kalkylerat in en sänkning av reporäntan till 1 procent (Våp, pdf). I år ska arbetslösheten enligt Riksbanken bli 7,7 procent mot 7,8 enligt Borg. I övrigt är prognoserna överensstämmande. Det betyder att arbetslösheten valåret 2014 enligt dessa två kommer att ligga på 6,9 procent mot 7,0 procent valåret 2006. Min bedömning den 18/3 var 6,8 procent 2014.

Däremot menar Konjunkturinstitutet att arbetslösheten inte kommer att sjunka lägre än till 7,3 procent 2014 (bart 28/3). Prognoserna för alla tre bygger på att eurokrisen kan hanteras. Det bygger alltså på att Angela Merkel inte fortsätter med sitt obstruerande mot åtgärder för att förmå skuldkrisen att inte sprida sig med ytterligare skador för tillväxt och arbetsöshet i Europa. Idag lyckades Spanien sälja sina tioåriga statsobligationer till en ränta som i snitt låg på 5,7 procent, vilket var högre än tidigare men ändå under den psykologiska gränsen på 6 procent.

I nedanstående diagram visas vårpropositionens nyckeltal. Där ser vi också om vi jämför med Riksbankens prognos att regeringen har en mycket mer optimistisk bedömningen av BNP nästa år och därefter. Sålunda anger RB en ökning av BNP med 1,9 procent 3013 och med 2,8 procent 2014. Regeringen anger 3,3 resp 3,9 procent.

Det är anmärkningsvärt att RB kan komma fram till samma arbetslöshetstal med en klart sämre ökning av BNP framöver. Produktivitetsökningen måste antas bli mindre. Finansdepartementet har gjort en ingående analys av utvecklingen på arbetsmarknaden. Frågan är om den hjälper mot den förenklade debatt om arbetslösheten som förs på det partipolitiska planet och som vi sett prov på de senaste dagarna (1 o 2). Här visar jag några övergripande diagram:

Sysselsättningsgraden har utvecklats bättre än i Finland och Danmark. Jämfört med alla EU-länderna är Sveriges utveckling mycket lyckosam. Bilden är till och med likartad när det gäller långtidsarbetslösheten:

Trots ökningen i Sverige till följd av finanskrisen har det gått ännu sämre för andra länder. Det gäller också, om än inte lika tydligt, långtidsarbetslösheten för ungdomar:

Ett problem som särskilt har påtalats från Svenskt Näringsliv är att det blivit svårare att rekrytera personal. Denna kritik har också tagits upp av Socialdemokraterna. Ett sätt att studera utvecklingen är att konstruera en Beveridgekurva som visar sambandet mellan vakanser och arbetslöshet. Ju längre utåt åt höger arbetsmarknaden ligger desto sämre är matchningen:

Statistiken tyder på en försämring av arbetsmarknadens funktionssätt. Finansdepartementet presenterar dock en kritik mot denna tolkning och framför spekulationer om tillfälliga faktorer som skulle ha påverkat. Därför vill man inte omedelbart instämma i att det finns allvarliga problem med matchningen. Vid en snabb genomläsning av avsnitt 5.2.4 och kommentarerna kring diagrammet ovan (s 111) får man dock intrycket att det inte finns tillräcklig substans bakom framställningen.

DN Andra bloggar om: arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet, val 2014, regeringen, Riksbanken, matchning, nationalekonomi, sysselsättningsgrad, nya jobb, ekonomi, politik på intressant.se