Sänkt marginalskatt utan kameral kostnad

Det går att sänka marginalskatterna 5 procent utan att det blir något skattebortfall. Pensionsavdraget kan avskaffas och jobbskatteavdraget justeras, menar debattören E-L Ahlqvist. Men finns det något tryck i frågan? Oppositionen lovar höjd marginalskatt istället.

Timbro presenterade vid ett seminarium häromdagen en liten skrift med titeln Fem reformer som inte kostar en spänn (red Peter Santesson). Syftet är att visa att reformer och ökade offentliga utgifter inte är samma sak. I skriften ger forskare, journalister och debattörer konkreta förslag på åtgärder som inte kräver ett budgetöverskott i utgångsläget. Från skattesystemet och rättssäkerheten till vårdens finansiering och polisens organisering - det finns flera möjligheter även för en regering som säger sig värna om överstarka statsfinanser.

I skriften medverkar Eva-Lena Ahlqvist (skatter), Andreas Bergh (skatteoml), P J Anders Linder (rättssäker företagsbesk), Mattias Lundbäck (sjukv, länk ov) och Krister Thelin (polisorg). Här ska jag enbart granska Ahlqvists skatteresonemang närmare. Det är rubricerat "Sänkta marginalskatter - möjliga steg i rätt riktning.

Ahlqvist, som jobbat på DI, konstaterar att den statliga inkomstskatten, som orsakar marginalskatterna, tar in knappt tre procent av alla skatter i Sverige. Den s k värnskatten (5 extra procentenheter marginalskatt) tar in tre promille. Statsskatten betalas av 1 059 000 personer eller 15 procent (2010). Av dem betalar 348 000 dessutom värnskatt. Det rör sig om 4,9 procent av skattebetalarna. Värnskatten utgör en begränsad del av deras skatt. Därför blir den 0,3 procent av de totala skatterna eller ca 4,5 mdr kr.

Höga marginalskatter har en skadlig effekt på arbetsutbudet. Därför bör de sänkas. Detta har varit huvudargumentet i marginalskattedebatten i många decennier. Att marginalskatterna är orättvisa har inte bitit på ens den borgerliga opinionen även om det funnits latenta sympatier för denna syn. Skattedebatten har varit nästan helt pragmatisk. Alla skulle tjäna på sänkta marginalskatter. Men om detta leder till en minskning av skatteinkomsterna skulle andra tvingas betala högre skatt för att kompensera bortfallet. Det har framstått som en politiskt omöjlig idé. Därför har den tillfälliga värnskatten blivit bestående.

Nu menar Ahlqvist att det skulle vara en bättre väg att istället sänka den 20-procentiga statsskatten. Över en miljon personer skulle få starkare incitament att arbeta - inte bara 348 000. Men då blir intäktsbortfallet större eller ca 9,5 mdr kr för 5 procentenheters sänkning (till 15 %). Några beteendeförändringar ("dynamiska effekter") får man inte räkna med enligt konventionerna i debatten. Dock har så skett för några år sedan i en rapport av professor Bertil Holmlund (bart mars-08).

Genom att avskaffa pensionsavdraget och genom vissa tekniska justeringar av jobbskatteavdraget ovanför brytpunkten anser Ahlqvist att det går att skrapa ihop så mycket pengar att statsskatten kan sänkas med 4-5 procentenheter utan att kameralt sett försämra budgetsaldot. Denna modell ger upphov till ett antal principiella frågor kring ambitionerna att sänka marginalskatterna.

Att inte avskaffa värnskatten men ändå uppnå en lika stor sänkning av marginalskatten som dessutom ännu fler får del av är naturligtvis höjden av politisk fingerfärdighet. En nackdel är att det blir kvar en kraftig progressivitet i skatteskalorna genom att skatten i runda tal först stiger från 32 till 47 procent och därefter till 52 procent. Men det skulle vara ett steg på vägen mot att nästan helt avskaffa statsskatten.

Finansieringen genom breddade skattebaser är den gängse för marginalskattereformer. Men detta sätt att resonera är ändå defensivt. Om det skulle tillsättas en ny skatteutredning skulle det kanske gå att få majoritet för något sådant. Men som ensidig åtgärd från regeringens sida finns det risk för att oppositionen skulle börja kritisera att pensionspremieavdraget avskaffades. Ahlqvist konstaterar att det är många låg- och medelinkomsttagare som drar av för pensionsförsäkringar i tro att det skulle vara lönsamt. Det skulle gå att utnyttja partipolitiskt. I verkligheten är det bara sådana höginkomsttagare, som betalar marginalskatter på 52-57 procent och sedan vid pensioneringen kommer ner till 32, som gör en vinst.

Slutligen återstår frågan huruvida det finns ett politiskt tryck för att sänka marginalskatterna. Ju mer Anders Borg angriper bankerna, företagens bonusar och storföretagens skatteaffärer i den offentliga debatten istället för i slutna rum, desto mer skeptisk kommer opinionen att bli till något som kan uppfattas som ytterligare lättnader för "de rika". Då går det som på 60-talet när den tidens stor skatteutredning föreslog sänkta marginalskatter. Genom den nya vänsterns framgångar åren därefter blev resultatet istället en höjning av marginalskatterna vid reformen 1971 och ett skattesystem som bidrog till att förstöra Sveriges ekonomi under flera årtionden.

Intressant är att Socialdemokraterna kanske ändrat tonläge i de fördelningspolitiska frågorna. Varken partiledaren Stefan Löfven eller ekonomitalespersonen Magdalena Andersson har gått ut hårt mot att regeringen sänkt skatterna mest för "de rika". Denna argumentation var tidigare delvis ohederlig eftersom den byggde på att pensionärerna (som har lägst inkomster) inte fick del av jobbskatteavdragen (bart feb-11). Även modest avlönade löntagare blir "rika" i den debatten. Däremot vill de höja marginalskatterna genom att ta bort jobbskatteavdragen med början för personer som tjänar en bit över 40 000 kr/mån.

I en tidsanda där oppositionen vill höja marginalskatterna och Moderaterna inte vill ta bort värnskatten utan istället angriper "de rika" finns det inte några riktigt goda utsikter att få till stånd en marginalskattesänkning även om den kan finansieras. En sådan reform förutsätter att det skapas tryck i frågan som leder till mera allmänt missnöje. Men det tycks inte de organisationer som traditionellt haft frågan som ett viktigt reformkrav längre tänka på.

Andra bloggar om: marginalskatt, pensionsavdrag, jobbskatteavdrag, skatt, finansiering, de rika, fördelningspolitik, skattepolitik, skatter, skatteutredning, Timbro, regeringen, socialdemokraterna, politik på intressant.se