Magert recept för nya lobb från LO

Nu går LO ut med liknande innehållslösa rekommendationer som vid Socialdemokraternas jobbkongress hösten 2009. Om enkla jobb måste subventioneras borde man väl tala om vad det konkret rör sig om?

I onsdagens SvD skrev Olof Pettersson och Wanja Lundby-Wedin en artikel med rubriken"Så skapar vi full sysselsättning". Det var på Brännpunkt 11/4 och inte i Dagens Nyheter som ledarskribenten i SvD idag anger två gånger. I nätversionen har SvD dock rättat felet. LO:s artikel är ganska rörig och blandar ihop åtgärder som kan tänkas ge effekt med skärpta krav på arbetsgivarna som har andra syften.

Pettersson och Lundby-Wedin

Enligt min åsikt borde man börja en redovisning av en åtgärdslista med en kategorisering av på vilka områden det behövs åtgärder. Just nu har Sverige en viss konjunkturarbetslöshet på kanske ett par procent. Det är arbetslösheten ovanför Nairupunkten på 6-6,5 arbetslöshet. Den kan motverkas med stabiliseringspolitik, vilket LO uppmärksammar mot slutet av artikeln. De gör bedömningen att politiken varit för stram. Det verkar vara en riktig bedömning. Idag redovisade SCB en inflation på 1,1 procent (med fast boränta) och 1,5 procent inkl räntehöjningar.

Resten av arbetslösheten består av friktionsarbetslöshet (när man byter jobb) och strukturell arbetslöshet, som beror på att de arbetslösas kvalifikationer inte passar med de lediga platserna. Regeringen har drivit på för att minska friktionsarbetslösheten genom att göra det mindre lönsamt att lyfta bidrag i väntan på att rätt arbete dyker upp. Det har skett genom jobbskatteavdrag och sänkningar av arbetslöshetsersättningen. LO förordar här tre åtgärder:

1. Rätt till heltid. (Jag bedömer att detta istället ökar friktionsarbetslösheten eftersom man får vänta längre på heltids- än på deltidsjobb.)

2. Bättre öppettider för barnomsorgen.

3. Bättre tillgång på äldreomsorg så att aktiva inte behöver gå ner i arbetstid för att vårda anhöriga.

Dessutom vill LO förbättra a-kassan. Det gängse synsättet är dock att det förlänger söktiderna och ökar friktionsarbetslösheten.

Vad gäller strukturarbetslösheten vill LO vidta främst nedanstående tre åtgärder:

1. De utlandsföddas lägre sysselättningsgrad beror bl a på etnisk diskriminering. Den ska motverkas med "kraftfulla insatser för att bryta den strukturella diskrimineringen". Men man säger inget konkret om vad det rör sig om.

2. Ett nytt kunskapslyft. Arbetslösa utan gymnasiekompetens ska få studera på gymnasienivå med "generös studiefinansiering". LO påpekar att var fjärde elev som har påbörjat gymnasiet hoppar av eller lämnar utan fullständiga betyg. Kunskapslyftet ska tydligen rikta sig mot dessa "dropouts" som i hög utsträckning inte klarar teoretisk utbildning. Ändå skriver man: "De yrkesförberedande programmen ska ge eleverna grundläggande behörighet till högskolan."

3. "Antalet subventionerade anställningar bör öka kraftigt. Särskilda jobb bör skapas för grupper som varit borta längre från arbetsmarknaden." Detta kan teoretiskt skapa nya jobb. Men vilka typer av jobb gäller det konkret? Och vad anser LO om utträngningsproblematiken? (I själva rapporten ansluter LO sig till den nya uppfattningen att utträngning inte är så allvarligt.)

Andra förslag i artikeln handlar inte om att skapa jobb. LO vill återinföra deltidspensionen för att fler ska orka jobba kvar i högre åldrar. Det är inte säkert att det ökar arbetsutbudet eftersom andra kan vilja sluta i förtid på deltid. Dessutom blir det inga nya jobb som minskar arbetslösheten. Förslaget att staten ska stabilisera kommunernas intäkter i lågkonjunkturer leder inte heller till fler jobb i det långa loppet. Inte heller förslaget om statligt finansierat korttidsarbete vid kraftiga konjunkturfall ger fler jobb, men det kan lindra spridningen av en ökad konjunkturarbetslöshet vid vissa tillfällen. Ännu högre kapitaltäckningskrav i bankerna ger inte heller nya jobb. Det kan däremot förhindra en ny finanskris någon gång i framtiden.

På sätt och vis är LO:s program ännu magrare än Socialdemokraternas "jobbkongress" hösten 2009. Där framträdde Byggnadsarbetarförbundets ordförande Hans Tilly med ett konkret förslag till renovering av bostäderna i miljonprogrammet (bart nov-11). Varje sysselsatt byggjobbare skapar tre andra jobb, menade han. Idag har bostadsbyggandet sjunkit trots att de flesta bedömare anser att bostadsbristen ökat. Det borde gå att ta bort hinder för ökat byggande (t ex höja bolånetaket och den nya byråkrati som Stefan Attefall påstår sig ha bekämpat i flera år). Men något är fel på arbetsmarknaden när företagen rapporterar rekryteringsproblem i den hårt nedpressade byggbranschen (SvD 12/4).

I maj ska LO ha sin kongress och behandla Petterssons och Lundby-Wedins rapport. Kommer det att komma ut något mer därifrån än från den idag helt bortglömda jobbkongressen S?

(Jag ser nu i själva rapporten [pdf] att LO gjort en uppdelning av arbetslösheten på samma sätt som jag efterlyste inledningsvis. De kallar dock konjunkturarbetslösheten för "efterfrågearbetslöshet".)

Läs även andra bloggares åsikter om nya jobb, sysselsättning, arbetslöshet, friktionsarbetslöshet, strukturarbetslöshet, sysselsättningssubventioner, LO, ekonomi, poltik på intressant.se