fredag, november 16, 2012

Fler vill också rädda Grekland - inte bara EMU

Nu höjs röster för att rädda själva Grekland genom nedsatt ränta och mindre åtstramningar. Med tanke på tidigare felräkningar kan det kanske leda till en mer konstruktiv syn på tisdag i Bryssel.

Greklands statsskuld måste göras långsiktigt hållbar. Det anser alltfler bedömare. IMF-chefen Christine Lagarde anser att skulden borde skrivas ned, vilket Tyskland m fl motsätter sig. Belgaren Luc Coene som sitter i ECB:s styrelse anser att Grekland inte klarar sig utan ytterligare nedskrivningar som nu skulle drabba ECB (SvD). Det är anmärkningsvärt eftersom "trojkans" utlåning hittills varit undantagen från tidigare skuldnedskrivningar - t ex den på 107 mdr euro i våras.

Skulden för Grekland beräknas av EU-kommissionen till 177 procent av BNP år 2012. Och BNP kan man förutse bli högst 197 mdr euro (pdf). I euro blir alltså skulden 349 mdr €. Enligt Fitch är 70 procent av den placerad hos trojkan. Det blir 244 mdr euro. Det är denna fordran som skulle kunna delvis efterskänkas - eller "skrivas ned" som det eufemistiskt heter.

Ett alternativ till att efterskänka skulder är att sätta ner räntan på dem - såväl gamla som kommande. Det är en tanke som framförs av Charles Dallara, chef för den internationella bankföreningen IIF. Han menar att räntorna redan från nästa vecka kan sättas ned till självkostnadspris (SvD). Det skulle tydligen Tyskland kunna svälja.

Tanken kan verka tilltalande. Men har Dallara verkligen räknat på vad det skulle betyda? En grov kalkyl är att utgå från hela räntebördan 2012 som kommissionen anger till 5,4 procent av BNP (pdf). Med en skuld på 177 procent blir den genomsnittliga räntesatsen 3,05 procent. Det verkar vara en ränta som redan ligger kring självkostnaden för räddningsinstitutionernas upplåning på marknaden. Eller stämmer inte kommissionens siffror inbördes?

Hur som helst är det sannolikt att det är genom att minska räntebördan som Grekland kan få kontroll över statsskulden, vilket jag antydde i artikeln i förrgår 14/11. En annan beräkning av hur stora lättnader som behövs har gjorts av storbanken Goldman Sachs. Där anser man att behovet av nedskrivning är minst 80 mdr euro. I relation till hela statsskulden på 349 mdr euro blir det 23 procent. Och översatt till räntebörda blir 23 procent en minskning från 5,4 till 4,2 procent. Kan det verkligen betyda något väsentligt? Det verkar inte som om Goldman Sachs har gjort någon realistisk beräkning.

Med en räntebörda på 4 procent fordras att Grekland skaffar sig ett primärt budgetöverskott på 4 procent av BNP för att statsskulden inte ska öka i euro. EU-kommissionen tror att det ska bli 0 procent 2013 och +1,5 procent 2014. Kameralt beräknat krävs det då nedskärningar på ca 5 mdr euro ytterligare av de offentliga utgifterna. Problemet i praktiken har varit att den grekiska statens intäkter har fallit nästan lika snabbt som utgifterna har minskat. Perioden 2008-12 förbättrades primärsaldot 3,4 procentenheter (av BNP). Det skedde till priset av nedskurna offentliga utgifter realt med bortåt 25 procent. Nominellt såg det däremot ut som om ingenting hänt. De offentliga utgifterna låg 2008 på 50,5 procent av BNP och 2012 blir siffran 50,7 procent.

Med tanke på att det förekommit vissa genanta felräkningar tidigare (de Rugy o Hidalgo, bart juni-12, komm) så kan man misstänka att politikerna kanske inte har något bra beslutsunderlag när de diskuterar Greklands situation. Nästa gång blir på finansministermötet i Bryssel på tisdag 20/11. Kommer man då att erkänna att kalkylen från början av året, där Grekland skulle uppnå 120 procents skuldkvot 2020, var en felräkning?

Dallara framför däremot tanken att det istället behövs stimulanspolitik och stabiliserande stöd till Greklands banker. Två tredjedelar av de senaste nedskärningskraven borde tas bort. Det skulle vara intressant att se en kalkyl för vilka effekter detta kunde ha. Kan det rädda Grekland och inte bara EMU?

Forts: Svältkuren slår tillbaka? 20/11-12
[Komplettering: Mer om Lagarde mfl på cnbc] Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

11 Comments:

At 16 november, 2012 08:47, OpenID oppti said...

Det är lovande om man ser skulden som evig! Med detta som rättesnöre så kan räntesubventioner eller på annat sätt lägre ränta tillfälligt lätta på bördan.
Då kan långivarna sova tryggare och Grekerna jobba med en bättre balans i sikte.
Pengar bör inte vara problemet i en ekonomi! Då har dess funktion överskattats!

 
At 16 november, 2012 13:30, Blogger ekvationsteorin said...

ECB ska låna ut nyskapade pengar till samma ränta som inflationen och sen kräva amortering.
Kostnaden för ECB är noll, Grekerna kan då betala tillbaka med räntan och amorteringar.

Krisen får inte lösas för det skulle avslöja att en stat kan låna av sin egen riksbank.
En staten kan även ge ut mer pengar.

Oviljan att lösa krisen kan leda till en ny 30 talsdepression som alla förlorar på, även särintressena.
Det enda som kan ta oss ur krisen är stimulanser och pengarna kan inte lånas på marknaden, pengarna måste skapas av en riksbank.

Lönestopp och QE eller en sedelpress är lösningen.

Att det skulle bli inflation av att staten trycker en begränsad mängd pengar för att ta ett land ur en depression är bara en saga som särintressena sprider.

 
At 16 november, 2012 17:29, Blogger Danne Nordling said...

oppti, intressant påpekande om skuldens permanens. Med tanke på tyskarnas ovilja mot att själva spara mindre eller ännu värre börja ta lån måste sparandet betraktas som evigt.

Om sparandet är evigt måste dess spegelbild - låntagningen - också betraktas som evigt. Någon måste ju låna det som sparas.

Då blir frågan vilket som är bättre: att räntan sänks på lånen eller att de beslagtas i en konkurs?

ekvteorin, det smidigaste för Grekland och Europa är naturligtvis att grekerna får hjälp med att inte gå under och på sikt får en stabilisering utan att det kostar övriga länder extra uppoffringar.

En utlåning från ECB med hjälp av QE kan både rädda Greklands akuta situation där amortering kan krävas och lösa det långsiktiga balansproblemet. Det betyder att ECB:s QE skulle kunna ta över mycket av trojkans utlåning och enbart betinga sig en symbolisk ränta.

Dessvärre är detta inte realistiskt eftersom den gängse förställningen är att detta leder till inflation trots att Europa går mot en stor konjunkturnedgång. Att detta psykologiskt kan hållas under kontroll med lönestopp är endast en teoretisk möjlighet eftersom politikerna vill hålla sig väl med löntagarna, som givetvis är skeptiska.

Efterfrågan på någon sorts hokus-pokus-åtgärder ökar. Åtstramning verkar inte längre duga som en sådan.
/DNg

 
At 16 november, 2012 18:33, Blogger ekvationsteorin said...

"Dessvärre är detta inte realistiskt eftersom den gängse förställningen är att detta leder till inflation trots att Europa går mot en stor konjunkturnedgång"
Hindret är bara okunskap och dumhet, tänk att sådant ska behöva styra oss på 2000talet.

Det kommer att bli värre med bloggare som gynnar sina annonsörer med med att skrika nu kommer hyperinflationen, flera opinionsbildare institutioner driver bara särintressenas intressen.
Sakliga argument försvinner i mängden av dumheter.

Det är få som tänker på landets bästa.

Vi måste tänka om facket måste fråntas möjligheten att öka lönerna med centrala avtal, Riksbanken måste få den rollen.

Dagens nationalekonomiska debatt handlar om att försöka lösa problemen med rådande system.
Att diskutera vad som är fel med rådande system självcensureras.

vi kommer att tvingas tänka om men krisen kanske måste bli större innan någon vågar tänka utanför rådande paradigm.

Varför kan man inte ifrågasätta den fria lönebildningen?

ps SAS kan gå i ordnad konkurs, då försvinner alla löneavtal.

 
At 17 november, 2012 18:13, Blogger ekvationsteorin said...

Krisen kan lösas.
LÖNESTOPP och en ökning av PENNINGMÄNGDEN är alt som behövs.

Så enkelt är det.
Det går inte att hitta sakliga argument mot en sådan lösning.

Vi har två särintressen som aktivt motarbetar en lösning av depressionen.
1.fackets orimliga lönekrav, som förstör värdet i penningmängden och nu bara slår ut företagen.
2. finansmarknaden som inte vill att staten stimulerar ekonomin med pengar som dom inte har skapats av krediter.

Ger inte särintressena upp så blir krisen större på sikt än 30 talsdepressionen, sannolikt får vi även ett 3 världskrig som kommer att utplåna våra samhällen, Då är särintressenas lönekrav och krediter inte värda något.

"Det är inte känt med vilka vapen det tredje världskriget kommer att utkämpas med, men det fjärde kommer att utkämpas med stenar och pinnar"
Albert Einstein

 
At 18 november, 2012 22:51, Blogger ekvationsteorin said...

Vad händer om vi stoppar dom orealistiska löneökningarna och ökar penningmängden?
Varför är det så svårt att tänka?

Så enkelt kan krisen lösas men det svåra är bara att inse att det är så enkelt.

Lönestopp och en ökning av penningmängden gör att fler varor kan efterfrågas, det är en självklarhet när vi bara tänker efter.

Vi har missat kvoten mellan penningmängden och medeltimlönen, vill vi ha fler jobb så måste kvoten öka.

 
At 19 november, 2012 00:38, Blogger Nils Lindholm said...

Ekv.t.
Vem efterfrågar varorna?
Hur stor är risken att aktieägarna inte går med på detta, ja att stoppa en ökning av deras utdelning i kronor, utan som nu halva vinsten ska gå till aktieägarna, gör att kronantalet ökar, kanske %-satsen rent av ökar, aktieägarna anser att företaget behöver inge mer slantar in i företaget än tidigare?

VEM ska handha den ökade penningmängden?
Ska den skickas till derivathandeln, spec. CDF?
Till Prånglarna typ SMS-lån?
Eller ska Staten köpa upp bankernas o finansinstitutens 'sura tillgångar' till vad det står på papperet?

 
At 19 november, 2012 01:56, Blogger ekvationsteorin said...

Nils
konkurrensen stoppar vinsterna.

"VEM ska handha den ökade penningmängden?"
Det är en politisk fråga, vi har olika alternativ.
1. bankerna får ge ut pengarna som krediter.
2. Staten spenderar pengarna på infrastruktur, eller bara till löpande kostnader.
3. pengarna delas ut per medborgare.

Det viktiga är att mer pengar cirkulerar i ekonomin, vem som för ut pengarna i cirkulation är sekundärt.

"Vem efterfrågar varorna?"
Alla om dom bara hadde pengar att efterfråga varorna med.


Löneökningar orsakar bara kostnadsinflation för företagen och inflation, köpkraften förblir oförändrad.

peningmängdsökning och fri lönebildning orsakar bara löneökningar som ger inflation och köpkraften blir oförändrad.

Lönestopp och penningmängdsökning ökar köpkraften.
Hur mycket varor och tjänster ekonomin kan efterfråga hänger på kvoten penningmängden /medeltimlönen.

"Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka"
Albert Einstein

 
At 19 november, 2012 13:40, Anonymous Anonym said...

Om 2 företag konkurerar och det ena företaget har 9 gånger högre lön vad händer ??? det vet politikerna dom är inte så inkompitenta som dom vill att vi ska tro. Det är en medveten global politik´som dom för i Sverige och eu för att sänka oss till samma nivå som dom fattiga länderna som vi konkurerar med. Så det enda som kan rädda Sverige och eu är facism 1 stark ledare och murar eller så sänker vi lönerna för alla som inte är högutbildade till samma nivå som dom vi konkurerar med det är bara och välja.

 
At 19 november, 2012 14:47, Anonymous Anonym said...

RE: Anonym

Nu är det ett faktum att även de jobben som kräver högre utbildning är konkurensutsatta från utlandet så dessa löner skulle också behöva sänkas. Vi skulle kunna få 2 sektorer. En sektor för arbeten som måste utföras lokalt med höga löner och en sektor som konkurerar på en internationell marknad med låga löner Frågan är då hur det internationellt konkurensutsatta näringslivet under dessa förutsättningar skulle kunna rekrytera kvalificerad personal som krävs för att kunna vara konkurrenskraftigt.

/Eskil

 
At 19 november, 2012 23:16, Blogger ekvationsteorin said...

Anonym
Valutan kan reglera konkurrensen mellan länderna.

Politikerna kan inte nationalekonomi för då skulle dom ha löst krisen redan, dom har faktisk verktygen.
Det enda dom behöver göra är att stoppa orimliga löneökningar och öka penningmängden.

Det behövs ingen fascism alt som behövs är att riksbanken får bestämma över dom centrala löneökningarna.

"Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka"
Albert Einstein

Vi har i hela mänskliga historien haft mer eller mindre fri lönebildning , det har alltid varit kriser i ekonomierna, löneökningar urholkar värdet i penningmängden, det minskar köpkraften och kriserna är ett faktum.

Har du 100 tusen i madrassen så kan du gå till frisören och klippa håret, men om tvåhundra år med 4% i löneökningar så räcker inte pengarna till en enda hårklippning.
fryser vi lönerna så kan vi öka penningmängden med 4% per år och värdet på pengarna i madrassen är lika mycket värt.
Det är löneökningarna och inte sedelpressen som förstör värdet i pengarna.

löneökningar urholkar värdet i pengarna.

Ökar lönerna realistiskt med 2% pga rationaliseringar så måste penningmängden öka lika mycket bara för att kompensera för värdeminskningen i pengarna som löneökningen orsakade.

Riksbanken måste kompensatorisk öka penningmängden, det är bara en knapptryckning.

löneökningarna och vårt sätt att skapa pengar, är orsaken till våra kriser.

 

Skicka en kommentar

<< Home