Hur skapas nya pengar?
Österrikiska skolan ger oklara svar
Pengar skapas av bankerna. Det är systemet med bråkdelsreserver som medger en ohämmad produktion av nya pengar enligt den österrikiska ekonomiska teorin. Styrräntan spelar ingen större roll. Men hur själva reserverna ökar förklaras inte.Skapandet av pengar ses av den österrikiska skolan (bart dec-06) som en väsentlig orsak till att det uppkommer kriser. Baserat på att det är lätt att framställa papperspengar arbetar skolan med en teori om recessionscykler som numera sägs visa att kriserna bara blir värre med risk för total valutakollaps i slutändan.
Här ska jag följa framställningen i Detlev Schlichters bok Paper Money Collapse. The Folly of Elastic Money and the Coming Monetary Breakdown; 2011). En kortare redogörelse av viktiga aspekter finns i en artikel av Henrik Unné (Newsmill maj-10).
Pengar är numera inte sedlar och mynt till någon större del utan elektroniska kontoställningar trots att de kallas papperspengar. De kan skapas av centralbanken eller banksystemet. Historiskt har det varit relativt vanligt att staten via centralbanken finansierat en del av sina utgifter för att slippa impopulära skattehöjningar. Detta är numera ovanligt i utvecklade länder och den österrikiska skolan vänder sig främst mot de allmänt skadliga effekterna som man tillskriver dagens banksystem.
Det verkar som om teorin utgår från en mycket enkel mall för skapandet av pengar. Den bygger på bråkdelsreserver eller "fractional banking". Grunden för detta system är att man förutsätter ett visst reservkrav för utlåningen. Det betyder att bankerna ska hålla kvar en viss del av inlåningen som reserv utifall att många insättare skulle vilja ta ut sina pengar samtidigt (avskaffat i Sverige). Om det mesta var utlånat på längre sikt skulle en bank lätt få likviditetsbrist och drabbas av konkurs genom uttagsanstormning. För att minska sådana risker har man krav på reservkvoter, insättningsgarantier och centralbanker, som är långivare i sista instans.
Om en bank lånar ut en miljon och reservkrvet är 10 procent kommer i slutändan 10 miljoner i nya pengar att ha skapats i systemet. Det behövs enbart en grundplåt, som inte ges någon närmare förklaring om varifrån den kommer. När reserverna blir otillräckliga för vidare kreditexpansion är det lätt att låna upp nya reserver i centralbanken och på den interna bankmarknaden. Räntan på dessa lån administreras av centralbanken. Alternativt kan bankerna sänka sina kapitaltäckningskrav. Några siffror eller legala krav redovisar Schlichter inte.
Bankerna ses som utlåningsagitatorer. De vill låna ut så mycket som möjligt även om det inte finns någon egentlig efterfrågan på pengar. Dessutom har de centralbankerna i ryggen som hejar på.
Dessvärre fick Schlichter ett påpekande från en av dem som läste igenom hans bokmanus, vid namn David Goldstone. Jag är inte säker på att Schlichter har uppfattat det rätt. Men han blir osäker på hur bråkdelsreservsystemet skulle fortsätta att generera nya lån när bankerna överträder "kapitaltäckningskraven". Systemet skulle bli oelastiskt. Någon distinktion mellan reservkrav och kapitaltäckningskrav gör Schlichter inte. Och han nämner inte Basel III-reglerna som ska införas 2013.. De handlar om en kvot eget kapital och säkra tillgångar i relation till balansomslutningen (riskvägd utlåning).
Borta är nu lättheten att öka reserverna genom lån i centralbanken. Bråkdelsreservsystemet är i sig självt inte instabilt. Systemet måste kompletteras med en mekanism som också ökar den reservbas som systemet använder. Här blir resonemanget extra oklart. Systemet kräver också elastiska reserver. Detta förutsätter, skriver Schlichter "statlig inblandning och att papperspengar införs på politisk väg". Det är det hela. Han säger ingenting om hur denna mekanism skulle se ut. Därmed framstår det som oförklarligt att penningmängden under de 50 åren före finanskrisens början ökade 25 gånger (M2) medan industriproduktionen bara ökade 5 gånger och priserna 7 gånger.
En ytterligare underlighet är den undanskymda behandlingen av styrräntan som begränsningsfaktor för utvecklingen av penningmängden. Att räntan varit för låg för en realt balanserad investeringsutveckling framgår på andra ställen i boken. Men när det gäller skapandet av pengar är det bråkdelsreservssystemet som är boven. Hur förklarar österrikarna att många länder övergett detta och istället förlitar sig på styrräntan?
Hade det inte varit på plats att kritisera Basel-reglernas favorisering av utlåning till stater? Eftersom den ansetts vara riskfri har bankernas köp av statsobligationer inte sänkt kapitaltäckningsgraden. Finansieringen av dessa lån har kunnat ske i centralbankerna. Vinsten har sedan kunnat bilda nytt primärkapital och bas för en kanske 15 gånger större utlåning till företag och allmänhet.
Österrikarna om stimulanser, 5/10-12
Föreg eferfrågan och prisstegringar. Forts Bankerna är orsaken till konjunktursvängningarna, 24/10-12
Läs även andra bloggares åsikter om österrikiska skolan, pengar, trycka pengar, sedelpressar, fractional banking, bråkdelsreserver, reservkrav, banker, kapitaltäckningskrav, ekonomi, finansiell ekonomi, nationalekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 02:01
20 comments
20 Comments:
Pengar i sig borde inte vara ett problem. Det är väl de resurser som de kan omfördela som är problemet.
Där är det både tid och rum som ställer till det.
Pensioner som skall tryggas och nya pensioner som skall tjänas ihop.
Sätt negativ realränta på de tillgångar som nu vilar i brist på alternativ, så kan man få fart på ekonomin-om det är det som önskas.
Men det kanske är världsekonomisk obalans som ger stillestånd i Europa. Summan av välståndet kanske ökar i världen!
Pengar är betalningsmedel och en ekonomi utan betalningsmedel kan inte fungera, ökar lönerna så måste penningmängden öka, annars så försvinner betalningsmedlets värde i inflationen löneökningarna skapar.
Om vi hadde infört penningstopp på Gustav vasas tid så skulle penningmängden knappt räckt till en direktörslön i ett storbolag nu.
Löneökningar tvingar oss att öka penningmängden.
Problemet är inte penningökningen problemet är att pengarna har gått till bostäder, hadde pengarna gått till företagsinvesteringar så hadde vi inte haft några problem.
Slopat ränteavdrag kan lösa det.
Österikarna och flera konstiga ekonomiska teorier inbillar sig att lösningen är att ta bort en del av penningmängden, men dom glömmer att det inte går för lönerna har ökat.
Utan löneökningar så behöver vi inte öka penningmängden.
löneökningar kräver penningökning.
Anonym 8:46, pengar är ett problem enligt både österrikarna och andra ekonomiska skolor. Orsaken är att pengarna styr de reala resursernas användning och det går ibland mer eller mindre snett.
Österrikarna ger intrycket att deras teori förklarar orsaken till varför det uppstår monetära snedvridningar som i sin tur orsakar då och då återkommande recessioner.
Schlichter har emellertid överskridit den gängse teorin, verkar det som, eftersom avsnittet i boken inte innehåller en enda not till de stora österrikarnas verk. Det tyder på att den fråga han vill analysera inte finns i den gängse österrikiska teoribyggnaden. Jag tycker det är litet underligt eftersom uppkomsten av fiat-valuta som destabiliserar är en central del i den österrikiska teorin.
I och för sig betyder denna brist inte att den österrikiska teorin är felaktig. Det kan vara räntan istället för fractional banking som är den viktiga angreppspunkten i den österrikiska teorin. Raljerandet över bråkdelsreserver har gamla anor. I Strindbergs 'Röda rummet' finns ett avsnitt som handlar om ett gäng "finansskurkar" som bildar ett assuransbolag. Detta råkar i nöd när några av de försäkrade fartygen går under på kort tid och reserverna visar sig vara otillräckliga.
Liknande hånfullheter var vanliga från vänsterns sida när Lehman Brothers konkade. Man fick närmast intrycket att KREDITEN som sådan var ett djävulens påfund...
/DNg
Det finns inga "österrikare" som påstår att pengar enbart är papperspengar och mynt. Pengar är det som vi generellt använder som betalningsmedel, således även elektroniska pengar.
(Dock är exempelvis inte aktier ett betalningsmedel bara för att ett företag kan köpa ett annat företag genom att utge nya aktier.)
"Styrräntan spelar ingen större roll."
- Det finns en stark koppling mellan Knut Wicksell (genom boken "Interest and Prices") och Ludvig von Mises. Styrräntan spelar en stor roll. Om wicksells bok:
http://mises.org/document/3124/Interest-and-Prices
Text på denna sida:
"It was this work by Swedish economist Wicksell that drew Mises's attention to the effects of interest rate manipulation on the capital structure. This was the first to present the idea of the natural rate of interest, which Wicksell argued can be different from the prevailing rate on the market. The natural rate is equal to the return on capital in an imaginary economy without money. Mises took that idea and made it a central component of his business cycle theory. Wicksell was also an important critic of the Quantity Theory of money."
".....att kriserna bara blir värre med risk för total valutakollaps i slutändan."
- Det finns inga "österrikare" som förutsäger valutakollaps eftersom detta är omöjligt att förutsäga.
Däremot påpekas riskerna med att det kan uppkomma "konkurrensdevalveringar" och, att skuldsättningen i ekonomin kan bli så pass stor att politikerna anser att skuldsättningen ska minska med hjälp av hög inflation.
".....att kriserna bara blir värre...."
- Detta gäller enbart om icke-produktiva investeringar inte avvecklas. Om du läser följande artikel om Estland "Why Estonia Is Beating the Eurozone":
http://mises.org/daily/6232/Why-Estonia-Is-Beating-the-Eurozone
I det första diagrammet ser man att BNP föll som mest med 18 %, åren 2008-10. När de icke-produktiva investeringarna var avvecklade började BNP stiga kraftigt igen till cirka 10 %. Fallet ifrån denna topp beror sannolikt på EU-ländernas ekonomiska kris och att dessa länder köper mindre ifrån Estland.
"Men han blir osäker på hur bråkdelsreservsystemet skulle fortsätta att generera nya lån när bankerna överträder "kapitaltäckningskraven"."
- Österrikisk teori säger att systemet med bråkdelsreserver för bankerna kräver att det existerar centralbanker. När kapitaltäckningskravet är uppnått för alla banker är bankerna tvungna till att sluta låna ut pengar. Detta skapar kraftiga uppgångar som följs av kraftiga nedgångar.
Systemet kräver att det finns centralbanker som kan jämna ut konjunkturen med hjälp av räntan och som ser till att det finns likviditet hos bankerna. Centralbankerna ser till att konjunkturcyklerna blir längre än de var tidigare.
Men centralbankerna kan också se till att icke-produktiva investeringar inte avvecklas och att kriserna därmed kan bli långt utdragna som i exempelvis Japan.
"Men när det gäller skapandet av pengar är det bråkdelsreservssystemet som är boven. Hur förklarar österrikarna att många länder övergett detta och istället förlitar sig på styrräntan?"
- Som förklaras ovan handlar teorin både om bråkdelsreservssystemet och styrräntan.
"Hade det inte varit på plats att kritisera Basel-reglernas favorisering av utlåning till stater?"
- Några "österrikare" har kritiset reglerna för EURO-zonen. Reglerna favoriserar utlåning till staterna. När centralbanken lånar ut till bankerna är den bästa säkerheten för lånen statsobligationer. Systemet har i sig själv drivet en långtgående utlåning till stater med följd av stor skuldsättning och stora budgetunderskott.
Per-olof
om vi ökar lönerna mer än vi ökar penningmängden, vad händer då?
Ta fram miniräknaren och öka lönen med 3% och penningmängden med 2% per år så ser du att det är omöjligt i längden. OBS det är exponentiell ökning.
Ökar lönerna så måste penningmängden öka minst lika mycket i procent.
Har österrikiska skolan sagt något om det?
ekvteorin, det skulle vara intressant att få svar på din fråga. Men själva fenomenet kostnadsinflation finns inte beskrivet av den österrikiska skolan - sannolikt därför att dess teorier utformades under en tidsepok då fackföreningarna var svaga och lönebildningen decentraliserad.
Öm skolan inte är helt sluten borde dock en senare tids representanter ha utvecklat teorin så att den kan ge svar på vad som händer då lönerna ökar mer än produktionen i en ekonomi med fiat-valuta. Intentionellt ska ju något sådant inte kunna hända, men det är mycket som händer ändå trots systemkonstruktörernas intentioner.
/DNg
" dess teorier utformades under en tidsepok då fackföreningarna var svaga och lönebildningen decentraliserad."
Intressant iakttagelse.
Med avsaknad av fack och sociala skyddsnät så anpassades lönerna till rådande penningmängd (nairu), men det är historia nu.
Våra stora tänkare i nationalekonomi utformade sina teorier i en helt annan miljö än den vi nu lever i.
En radikal förändring kom med papperspengar och slopandet av guldmyntfoten och digitala pengar.
"Allt har förändrat sig förutom vårt sätt att tänka." Albert E
Våra tänkare kunde aldrig förutse förändringarna, frågan är vad dom skulle ha sagt om dom levt i vår tid?
"Merkantilism (av latin mercari, idka handel) är en samlande beteckning på ekonomiska idéer vars gemensamma drag är att välstånd bygger på ackumulation av ekonomiska tillgångar. Detta sker främst genom att upprätthålla ett överskott i utlandshandeln, vilket möjliggör en ackumulation av ädla metaller. Merkantilism var den ledande ekonomiska teorin i Europa från tidig modern tid på 1500-talet till slutet av 1700-talet."
Jag kunde inte först förstå teorin, handelsbalans är bäst men med guldpengar som betalningsmedel så kan jag förstå teorin.
På den tiden var man tvungen att skaffa guld för att kunna öka penningmängden och på så vis öka betalningsmedlet, då var det faktiskt en fördel att ha överskottshandel då det genererade mer guldpengar i landet.
Penningmängden ökade i landet med handelsöverskott.
Dåtidens tänkare måste ses i förhållande till hur världen då såg ut.
Dåtidens lösningar utformades inte för dagens problem.
"Det är mycket nedslående att leva i en tid då det är enklare att spränga en atom än en fördom" Albert E
Tydligen är det enklare att spränga atomer än att överge guldmynten.
Per-Olof 13:26, naturligtvis är "papperspengar" alla pengar vilket Schlichter är tydlig med att framhålla.
P-O 13:35, det tycks finnas två basala komponenter i den österrikiska teorin: räntan och ett banksystem med bråkdelsreserver. Hur dessa hänger ihop mera konkret beskrivs tydligen inte. Jag tog upp bråkdelsreservernas förment skadliga effekter enligt Schlichter och denna hans framställning är så gott som fri från resonemang om styrräntan.
När Schlichter får svårigheter med penningproduktionens expansion via reserverna avslutar han abrupt med otydligheter istället för att utveckla hur styrräntan kunde tänkas verka för en fortsättning.
13:44, "- Det finns inga "österrikare" som förutsäger valutakollaps eftersom detta är omöjligt att förutsäga."
Det anser inte Schlichter och inte heller Peter Schiff. Men de är kanske inte tillräckligt renläriga enligt din uppfattning?
13:59, Vad är icke-produktiva investeringar? För Estland har Frank Shostak ingen konkret förklaring. Att BNP föll kraftigt kan i huvudsak förklaras med att konsumtionen, exporten och investeringarna (speciellt bygginvesteringarna) föll. Några pågående investeringsprojekt stannade förvisso och fick kanske rivas. Men i huvudsak fanns produktionsstrukturen kvar med kraftigt underutnyttjande. När ekonomin gick uppåt kunde överkapaciteten snabbt utnyttjas för att höja BNP.
Att EMU inte kunde göra likadant beror rimligtvis på att man inte utnyttjade uppgången särskilt länge utan fick för sig att man måste strama åt. Efter ett tag drabbade detta också Estland som du så riktigt påpekar.
Schlichter och Cervenka pekar på USA och den senare avråder tydligt från stimulanser trots att utvecklingen liknar Estlands. Kriserna antyds bli värre trots att ingen analys görs av vad som "har avvecklats".
14:18, "- Österrikisk teori säger att systemet med bråkdelsreserver för bankerna kräver att det existerar centralbanker."
Är detta sant? - åtminstone i bemärkelsen att teorin kan visa att centralbankerna har en roll för bankernas bråkdelsreserver?
Så vitt jag kan se klarar ett fiat-banksystem, som spontant etablerar en uppfattning om lämplig nivå på bråkdelsreserverna, att hantera kreditgivningen utan en centralbank och en styrränta. Hur stabilt detta skulle bli i praktiken är en annan sak. Pengar kan genereras elektroniskt och den utelöpande sedelmängden kunde hanteras av en bankförerning.
Det verkar sannolikt att ett sådant system lätt skulle hamna i cykliska svängningar som dock inte förvärras. Men vi borde kunna tänka oss ett läge där systemet arbetar med maximal (reservreglerad) utlåning där något större tryck på förändringar inte förekommer på kort sikt. Vidare ekonomisk expansion skulle då behöva pris- och löneflexibilitet också nedåt.Om detta inte leder till en konjunkturnedgång borde systemet bli stabilt också på längre sikt (ceteris paribus).
Jag har därför svårt att se att bråkdelsreserver med nödvändighet ger upphov till återkommande recessioner. Det måste finnas en ytterligare mekanism som medför att det blir svängningar.
14:22, för de länder som avvecklat bråkdelsreserverna krävs det en förklaring som enbart beskriver hur uppkomsten av svängningar orsakas av styrräntan.
14:32, visst har det förekommit kritik av Basel-reglerna. Men det tar inte Schlichter upp trots att han borde ha kunnat få till detta som en verkligt destabiliserande faktor.
/DNg
Österrikarna vet inte vad som förstör värdet i pengarna.
1. mängden pengar (det begriper dom)
2. lönerna (det begriper dom inte)
2.Papperspengarna kan inte tappa värde om vi slutar att öka lönerna.
Konkurrensen stoppar alla ökningar av företagsvinsterna, då kan inte priserna stiga.
Har du 400kr i plånboken så kan du klippa håret i en halvtimme säg att den anställde har 150kr i timlön om lönerna stiger med 3% per år i 50år så får den anställde 657kr i timlön.
Slutsats med samma företagsvinst så måste priserna på hårklippningen öka när lönerna ökar.
Det kallas för kostnadsinflation.
Den ursprungliga guldteorin måste tänkt sig att lönerna skulle pressats ner av nairu och därför aldrig ökat.
Då får vi ingen kostnadsinflation men nu har vi fack och sociala trygghetssystem och politiska viljor som gör att lönerna stiger, vi får kostnadsinflation.
Ökar lönerna så måste penningmängden öka annars så inträffar något konstigt, får den anställde 3% i löneökning per år i 300år så blir timlönen hisnande 1064777kr (300*1,03^300)
Enkel matematik säger oss att penningmängden måste öka minst lika mycket som lönerna i procent.
Den ursprungliga guldmyntsteorin måste tänkt sig att lönerna inte als skulle öka mer än mängden guld ökade pga nairu, det finns en logik i det för på den tiden var guld pengar och då gick det inte att öka mängden pengar, då måste lönerna begränsas.
Slutar vi att öka penningmängden så kräver det stopp för alla löneökningar, har dagens österrikare tänkt på det?
Jag har inte läst dom ursprungliga teorierna men det måste stå att lönerna måste begränsas av Nairu och att löneökningar var dålig för ekonomin.
"Hur skapas nya pengar?
Österrikiska skolan ger oklara svar"
Dom behövde inte skriva en teori för på den tiden teorin skrevs grävde man upp guld och gjorde mynt av guldet, så skapades pengar på den tiden.
En riksbank var då överflödig när nairu anpassade lönerna efter penningmängden.
Ränta fans inte i pengaskapandet för det var räntefritt att gräva upp guld.
Förutsättningarna har totalt förändrats med en riksbank som ger ut papperspengar och digitala pengar.
Guldpengar eller guldmyntsfot fungerar inte med dagens lönebildning.
Guldmynt fungerar inte med moderna gruvmaskiner, guldet kan inflateras.
En gång i mitt liv har jag tänkt att jag skulle vaska guld, för då inflaterar jag österrikarnas guldpengar:)
Löneökningar förstör värdet i våra pengar.
Utan löneökningar så kan man spara 400kr i madrassen och 90 år senare gå till frisören och klippa sig, samma pris.
Men med löneökningar så räcker inte pengarna till hårklippningen.
Nuvarande timlön 150kr en möjlig timlön med 3 % årlig ökning i 90år är 2100kr
Löneökningar förstör värdet på pengarna.
Dagens österikiska teori verkar inte förstå att löneökningar förstör värdet i pengarna, Vad sa den ursprungliga teorin?
Löneökningar kan inte öka köpkraften, för löneökningar orsakar kostnadsinflation i företagen.
Förenklat stiger lönen med 3% så stiger priserna med 3%, fördubblar vi lönerna så fördubblas priserna.
Det enda som kan öka köpkraften är en ökning av penningmängden.
En penningmägdsökning orsakar ingen kostnadsinflation i företagen så priserna kan vara oförändrade.
Guldpengar fungerar det?
om en timlön motsvarar ett gram guld.
5 miljarder personer jobbar en timme
det kräver 5000 ton guld, månadslönerna kräver 800000 ton guld.
Så mycket guld finns inte.
Ekv.t.
Du har tydligen inte upptäckt att lönernas andel har minskat?
Hur mycket ska den minska till?
Noll?
Om det inte sker några löneökningar så tror du väl inte att girigheten försvinner.
Från SCB:
clip{
"Under perioden 1980–2005 ökade den genomsnittliga produktiviteten i näringslivet med 3,0 procent årligen samtidigt som de genomsnittliga förädlingsvärdepriserna steg med 3,3 procent årligen.
Detta ger en bärkraftsökning i näringslivet på i genomsnitt 6,4 procent per år.
Under samma period var de nominella löneökningarna 5,5 procent.
Lönernas andel av förädlingsvärdet, löneandelen, har haft en nedgående trend sedan början av 1980-talet.
Löneandelen har sjunkit från ca 55 procent till endast 45 procent år 2005.
Vinstens andel av förädlingsvärdet, som i början av 1980-talet var ca 13 procent, uppgick 2005 till 21 procent.
Mellan 1980 och 2005 har samtidigt den reala riskpremie som ägarna fått ut på sitt insatta kapital ökat från 6 till 11 procent. "
}
Nils
"lönernas andel har minskat"
Du kan inte lösa det med löneökningar, orealistiska löneökningar ger alltid inflation.
Du måste se till att konkurrensen fungerar mellan företagen.
Just nu är problemet inte företagsvinsterna, när varslen haglar och konkursansökningarna ökar.
"så tror du väl inte att girigheten försvinner"
Girigheten försvinner inte med löneökningar.
Du får fördela välståndet hur du vill, det är en politisk fråga, jag tar upp hur ekonomin fungerar, orealistiska löneökningar får väldigt stora negativa effekter på ekonomin.
Hypotetiskt ökade vi aldrig mer lönerna så ökar köpkraften för rationaliseringarna sänker priserna, löneökningar är faktiskt meningslösa.
Ökar vi lönerna så får företagen en kostnadsinflation och priserna höjs lika mycket som lönerna ökade.
Det är en illusion att löneökningar ökar köpkraften.
Ökar lönerna så måste penningmängden öka bara för att kompensera för lönerna, penningmängden växer faktiskt inte så mycket som statistiken visar, exempel 7% penningökning och 3% löneökningar ger i praktiken bara en ökning av penningmängden med 4%.
Ökar vi lönerna med 5% och penningmängden med 5% så ökar inte penningmängden als i praktiken.
Lösningen på krisen är enkel frys lönerna och öka penningmängden.
Det svåra är bara att inse att det är så enkelt.
Bankerna kan inte öka penningmängden i krisen så staten måste föra ut pengarna i omlopp, lämpligen till eftersatt infrastruktur.
Skicka en kommentar
<< Home