USA ökar penningmängden men inte Europa
Det går bättre för USA än för Europa. Kan det bero på att penningmängden nu bara ökar obetydligt inom euroländerna? Det borde väl framhållas av den österrikiska skolan?
Banken SEB kom idag 21/11 (pdf) med en konjunkturprognos som pekar på en del intressanta tendenser för USA och euroländerna. För Sveriges del förutses en BNP-ökning med 0,7 procent i år (ej kkorr) och med 1,3 procent 2013, resp 2,5 för 2013 (pm). Det är avsevärt bättre än i euroländerna, där BNP sjunker i år och nästa år. Men jämfört med USA är våra siffror mediokra. USA kommer trots alla hot att växa med 2,2, 2,4 resp 2,7 procent 2012-14.
 |
| Bara i eurozonen sjunker BNP både 2012 och 2013 |
Exporten och framförallt investeringarna väntas öka ganska starkt. Arbetslösheten sjunker dock inte så mycket vilket tycks bero på att USA också drabbats av liknande strukturell arbetslöshet som Sverige. Den s k Beveridge-kurvan har skiftat utåt vilket indikerar en sämre matchning på arbetsmarknaden. Fed bedömer att den strukturella arbetslösheten (jag tolkar det som NAIRU) ligger på 5,6 procent.
Centralbanken Feds kvantitativa lättnader med 40 mdr $ per månad kommer enligt SEB att kompletteras med ytterligare 45 mdr per månad när "operation twist" upphör. Trots detta ser bankens ekonomer inga höjda inflationshot framöver:
En långsam förbättring av bostadsbyggandet kan också förutses. Det har redan börjat öka i blygsam omfattning. Om ökningen grundar sig i befolkningsökning och utrangeringar kommer fortsatt bostadsbyggande att bidra till uppgången.
Vad är då orsaken till att det går så mycket bättre för USA än för euro-länderna? Treårssumman av BNP-ökningstalen är för USA 7,3 procent och för EMU 0,2 procent. Differensen blir något mindre om man tar hänsyn till skillnader i befolkningsökningen. För USA blir treårssumman ca 4,6 procent och för EMU -0,8 procent.
Den stora skillnaden mellan USA och EMU är uppenbarligen skillnaden i ekonomisk politik. Detta syns särskilt tydligt i centralbankernas politik. Här nedan visar den blåa kurvan ECB:s styrning av eurozonens penningmängd:
Efter finanskrisens kraftiga nedgång i penningmängdsökning kunde Fed ganska snart få upp ökningen till förkrisnivåerna igen. Men det kunde inte ECB. Det verkar vara en avgörande förklaring till att det går bättre för USA. Mot bakgrund av min tidigare genomgång av den österrikiska skolans konjunkturteori verkar det som om tesen att inte göra något i stimulansväg följs av Europas politiker. Det kunde väl "österrikarna" framhålla. Visar det också att österrikarna har fått större framgång i Europa än i USA? Och är det också en framgång för ekonomin i Europa?
Föreg: Svältkuren slår tillbaka? 20/11-12 Forts: Olika stabiliseringspolitik i USA och Europa 26/11-12
< Läs även andra bloggares åsikter om USA, EMU, eurozonen, konjunkturutveckling, BNP, stabiliseringspolitik, SEB, euro, ECB, ekonomi, penningmängd, inflation, nationalekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 23:59
15 comments
15 Comments:
Danne du är en oas i den ekonomiska journalistiska öknen, Var finns denna visdom i massmedia?
Till österikarnas försvar kan sägas att dom vill ha stopp för orealistiska löneökningar då räcker det med en mindre ökning av penningmängden.
Men det verkar inte ha nått fram till alla som tror på guldpengar.
Det finns ett matematiskt samband som det inte går att bryta mot ostraffat, ökar lönerna med ex 3% så måste penningmängden minst öka med 3% bara för att kompensera för värdeminskningen löneökningen orsakade.
Din graf visar att sen 2010 till nu så är ökningen någon procent och lönerna har ökat mer, det är en omöjlighet i längden, ekonomin kan bara gå under om vi fortsätter så.
Vi kan inte öka lönerna utan att samtidigt öka penningmängden lika mycket, jag kan bevisa att det är matematisk omöjlig.
Exempel säg att medeltimlönen är 150kr och att penningmängden är 100 miljarder.
Vi ökar lönerna varje år med 5% och lämnar penningmängden oförändrad.
Det tar då 418 år för medeltimlönen att bli större än penningmängden, vilket inte kan fungera i verkligheten, vi har nått en matematisk omöjlighet.
Timlönen * löneökningen i % och antalet år = medeltimlönen i framtiden
150*1,05^418 = 107 miljarder det går fort, lönerna ökar med exponentiell tillväxt.
Enklare matte 150kr 5% i lönelyft ger 157kr,
Nästa år tar du 157kr med 5% i löneökning det blir 164kr.
Nästa år tar du 164kr med 5% i löneökning det blir 172kr.
Så fortsätter du i 418 år, då är medeltimlönen 107 miljarder, matematisk så är det faktiskt så, det innebär att alla pengar som finns i landet inte räcker för att betala ut en enda timlön.
Vi gör en matematisk beräkning där vi varje år ökar lönerna med 5% och penningmängden med 2%.
Säg att timlönen är 150kr och penningmängden är 100 miljarder, det tar 701 år men då är timlönen större än penningmängden.
Sammanfattning, penningmängden måste öka lika mycket i procent som medeltimlönen annars så blir timlönen större än penningmängden på lång sikt och då fungerar inte ekonomin.
Ekonomiteorier där man inte vill öka penningmängden men tycker att löneökningar är bra går emot matematiken, dom ekonomiteorierna kan rent matematisk inte vara riktiga.
Ökar vi lönerna mer än penningmängden i % så går ekonomin mot en säker död, det är skrivet i sten för det går att matematiskt bevisa.
Ett liknande matematiskt förhållande, men där går det snabbare.
"Riskornen på schackbrädet,även sädeskornen på schackbrädet, är ett matematiskt problem som visar den snabba ökningshastigheten vid exponentiell tillväxt.
Om man på ett schackbrädes rutor lägger riskorn så att man på den första rutan placerar ett riskorn och därefter dubblar antalet för varje ruta, det vill säga på den andra rutan lägger 2, på den tredje 4, på den fjärde 8 etcetera, hur många riskorn kommer då att ligga på schackbrädet när det lagts ut riskorn på samtliga 64 rutor?"
Talet blir 18 446 744 073 709 551 615 eller ungefär 18 triljoner.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Riskornen_p%C3%A5_schackbr%C3%A4det
Merkel verkar föra oss mot en ekonomisk kollaps, lyssnande hon bara på österrikarnas ord om restriktiv penningpolitik men inte på att det kräver mindre löneökningar?
Österrikarna hävdar ju just att du kan öka BNP och stimulera ekonomin genom att injicera nya pengar i ekonomin. De säger också att den artificiellt skapade boomen kommer att efterföljas av en recenssion och att resurser har omfördelats till de första mottagarna av de nya pengarna, men att produktivitet eller kapitalstocken inte kan ökas på detta sätt.
Om man undrar vad österrikarna tycker om detta, så kan man ju faktiskt ta reda på det.
T ex genom att läsa här:
http://www.mises.se/2012/11/20/bantningskuren-som-gor-stater-fetare/
Ökad penningmängd låter som en rimlig lösning.
Det innebär en inflation som gör det skatterna inte klarar av-fördelar från gamla pengar till nya löntagare.
Helt ok tycker jag så länge hyperinflation undviks.
Vi har en världssituation som förhindrar detta, bla genom god tillgång på arbetskraft.
ekv.teorin, tack för uppskattning. Det du pekar på är ett komplicerat problem i praktiken.
Först borde forskningen studera hur mycket penningmängden normalt borde öka för att nuvarande system ska fungera utan att det leder till finansiella obalanser. Om man håller sig med några procents inflation och därutöver reallöneökningar på ett par procent måste detta i princip täckas med lika stor ökning av penningmängden.
Utöver detta tycks det finnas andra behov av en ökning av M. Vad detta beror på är oklart. Kan omloppshastigheten trendmässigt sjunka? Eller skulle ekonomin fungera lika bra med en mindre ökning av M än tidigare? Det tycks inte Bernanke tro i alla fall.
Att en ökning av M med bara någon procent årligen ger upphov till problem tycks EMU:s utveckling utvisa. Men allmän åtstramningspolitik kan också ha bidragit.
Rent teoretiskt och abstrakt ser vi nu hur en övergång från en penningpolitik, som kritiseras av österrikarna, till en nästan konstant penningmängd verkar för EMU. Men hur ska detta tolkas? Är det fråga om en sund utveckling eller ser vi nu den "nödvändiga recessionen" som ska förebygga en ännu värre nedgång i framtiden?
Peter, ska vi tro att USA genom Bernankes QE mm nu skapar en artificiell boom som ska efterföljas av en depression? Det är det Merkel nu undviker för EMU genom att ta en mindre nedgång nu.
Peter 2, länken visar inte vad österrikarna i Sverige anser om det teoretiska problemet utan ger synpunkter på hur Grekland m fl träffats av åtstramningskraven. Tesen är att t ex Grekland inte har gjort några egentliga nedskärningar. Det är svårt att förstå.
Nedskärningarna av offentliga utgifter i Grekland har varit påtagliga redan i nominella tal vilket Nevander får till en 'ökning'. Att läsa statistik tycks vara svårt. Men av följande diagram framgår att utgifterna redan i nominella tal sjunkit avsevärt.
Att omvandla detta till volymtal är ännu svårare. Men om de offentliga utgifterna tog samma andel av BNP både 2008 och 2012 samtidigt som BNP sjönk med 20 procent i volym så måste även utgifterna ha sjunkit med 20 procent i volym. Varför ska det vara så svårt att förstå?
Att i detta läge tala om att bantningskurerna tvärtom gjort att "stater blivit fetare" förefaller befängt. Det bidrar inte till att öka förtroendet för österrikarna.
/DNg
Du tror inte att de enorma energifynd som gjorts i USA har något att göra med ekonomisk expansion? USA är nu exportör av färdiga oljeprodukter även om man fortfarande importerar råolja. Riklig och billig naturgas är viktig för många industrier.
Danne
Det är djupa analyser som gör din blogg bra, det är min åsikt,
resten kan läsas i pressen.
"Först borde forskningen studera hur mycket penningmängden normalt borde öka"
Vi har några givna svar redan nu.
1.Löneökningar måste kompenseras med ökning av M.
2.befolkningsökning måste kompenseras av M.(M per capita måste upprätthållas)
Data visar att M ökar ganska mycket varje år men tar vi bort löneökningarna och befolkningsökningen ur statistiken så är ökningen av M inte stor.
Statistiken ljuger.
SCB redovisar det inte ens.(av okunskap)
Väldigt få förstår att löneökningar urholkar värdet i pengarna, när man väl förstår att det är så, så inser man att löneökningar måste kompenseras med M.
Att löneökningar förstör värdet i pengarna är uppenbart men svårt för många att ta till sig då det skriks ut att ökning av M ger inflation, vilket inte ens är sant i en depression med deflation.
1000kr i plånboken räcker för en hårklippning men med löneökningar så räcker pengarna inte om 10-20 år, det enda som egentligen ökar kostnaden för ett frisörföretag är lönerna.
LÖNEÖKNINGAR GER VÄRDEMINSKNING AV PENGARNA.
Räntan på en bank ökar inte M, det är bara långivaren som får andras pengar, spararnas pengar kan behålla värdet men det gäller inte för M.
Krisen kan lösas med tillfälligt lönestopp och QE eller att staten eller medborgarna får pengarna direkt.
Så får man inte göra i en högkonjunktur men i en depression är det användbart.
Din data från EU och USA stöder min lösning.
Återigen bör det påpekas att hela det penningpolitiska ramverket inom EU, d.v.s. ECB, är dysfunktionellt, vilket är en bättre förklaring till Europas misslyckade krishanteringspolitik på både det finansiella och monetära planet.
Eurozonen var helt enkelt inte byggd för den sorts assymetriska kris som slog mot Europa efter hösten 2008, och räddningsaktionerna, vare sig de är finansiella (I.e. skuldavskrivningar / garantier till krisländer) eller monetära (expansion av penningmängden) har gång på gång kommit för sent.
Inte på grund av någon underliggande filosofi, utan på grund av det i grunden felkonstruerade monetära och finanspolitiska systemet.
/Ekon
@Danne "Men allmän åtstramningspolitik kan också ha bidragit."
Det intressantaste är kanske hur de dysfunktionella stabiliseringsmekanismerna interagerat med de finansiella åtstramningarna.
Som du har diskuterat tidigare finns det en "paradox" i att även om flera länder dragit ner på sina primärutgifter så har besparingarna till större delen ätits upp av ökade räntekostnader orsakade av den statsfinansiella oron.
/Ekon
ekon
Felet är bara större i EU.
Felet finns i hela världens ekonomier.
Ökar lönerna så måste penningmängden öka lika mycket som kompensation för löneökningen, annars så minskar värdet i penningmängden.
Det är ren matematik som inte går att ifrågasätta.
Hypotetiskt penningmängden är 1000kr lönen är 100kr, då kan ekonomin köpa 10 arbetstimmar.
ökar lönerna med oförändrad penningmängd så minskar köpkraften i ekonomin lön 500kr då kan bara 2 timmar köpas.
Löneökningarna förstör värdet i penningmängden.
Det var löneökningarna som fick romarriket att gå under inte utspädningen av ädelmetallen i mynten.
Klart man tillfälligt kan pumpa upp BNP genom att trycka pengar.
Det som händer i europa nu är att ekonomierna anpassar sig till euron. Grekiska löner måste ner, spanska fastigheter måste tappa i värde etc.
Denna övergång medför att folk får sparken och vi har en lågkonjunktur. Enligt österikisk teori är sjukdomen högkonjunkturen, det är då bubblan blåses upp och kapital/arbetskraft allokeras felaktigt.
Neoliberal agenda
"Enligt österikisk teori är sjukdomen högkonjunkturen, det är då bubblan blåses upp och kapital/arbetskraft allokeras felaktigt."
Orealistiska löneökningar urholkar värdet i penningmängden, då får vi resursbrist i ekonomin precis som du beskriver.
Problemet är inte att penningmängden ökade problemet är att lönerna ökade för mycket.
Det är orealistiska löneökningar som förstör värdet i penningmängden inte ökningen av penningmängden.
Matematiklagarna gäller även för en ekonomi, Frys penningmängden, sen ökar du månadslönen med 3% per år i 450år då skulle månadslönen vara större än penningmängden.
Så uppstår resursbrist ekonomin inte en månadslön kan betalas ut, värdet i penningmängden är borta.
Neoliberal Agenda, man måste skilja mellan att "pumpa upp BNP" och att förebygga att en påbörjad kris övergår i en "sekundär depression" som W Röpke uttryckte det.
De grekiska lönerna förutses sjunka med drygt 18 procent 2009-13 enligt EC. Det är en stor skillnad mot de ca 2,5 procent som eurozonen brukade hålla sig med under normala tider, vilket hade blivit en ökning med 10,4 procent.
När åtstramningspolitiken inte ser ut att ge någon beaktansvärd förbättring av budgetsaldot måste man fråga sig om inte den nuvarande politiken i det stora hela är kontraproduktiv. Den modifiering som Röpke gjorde av den österrikiska skolan är tänkvärd och borde utvecklas. Han var rådgivare åt Ludwig Erhardt och räknas som mannen bakom "det tyska undret".
/DNg
@Ekvationsteorin:
Om du vill ha gehör för din linje måste du nog reda ut de underliggande antaganden som du gör angående lönebildningen och prissystemet.
När det gäller inflationen i det romerska imperiet skulle jag definitivt säga att det primära problemet var den okontrollerade penningmängdsexpansionen (nota bene, inte utspädningen av ädelmetallhalten i sig).
Om du har en kraftig expansion av penningmängden utan överkapacitet i ekonomin kan du räkna med inflation (I.e. generella prisökningar) och krav på kompenserande löneökningar.
Just prisstopp var en av många misslyckade åtgärder som kejsaren försökte ta till för att få stopp på inflationen.
Sedan var inflationen bara ett av många interna problem som romarriket drogs med. Till syvnde och sist föll västrom på grund av att det invaderades och erövrades av stora grupper av stamkrigare från öster. Alla andra faktorer är rätt sekundära.
/Ekon
Ekon
Alt vi behöver göra är att skaffa oss politiska verktyg för att reglera löneökningarna.
Kan vi stoppa dom orealistiska löneökningarna så försvinner kriserna.
Mycket kan göras ganska så enkelt.
1. riksbanken beslutar över dom centrala löneökningarna.
2. arbetslinjen är ett sätt som redan används.
3. fler saker kan göras.
Problemet är att vi inte ens försöker göra något åt den fria lönebildningen.
"Om du har en kraftig expansion av penningmängden utan överkapacitet i ekonomin kan du räkna med inflation"
Det är inte en korrekt beskrivning, med en fungerande konkurrens så ökar bara priserna så mycket att fler företag börjar producera samma vara, du får en liten prisökning en gång.
Det finns två sätt en penningökning kan påverka ekonomin.
1. inflation pga löner och vinstökningar (teorin alla tror på)
2. ökad produktion, ingen löpande inflation.
Med fri lönebildning så är 1. sannolikt resultatet.
Med stopp för orealistiska löneökningar så kan bara 2. inträffa om vi har en fungerande konkurrens.
Teorin om penningexpansion och inflation är felaktig.
Det finns ett absoluta villkor för att det ska hända, antingen vinstökningar och eller löneökningar, om varken vinsterna eller lönerna ökar så kan vi inte få inflation, det är faktiskt fullständigt omöjligt.
Fri lönebildning finns mer eller mindre i alla ekonomier, där hittar vi orsaken till våra kriser.
Varför är det så svårt att förstå att den fria lönebildningen är ett problem i ekonomin?
Skicka en kommentar
<< Home