onsdag, mars 12, 2014

Hayek och vägen till träldom

Hayek såg 1944 en fara med att försöka öka produktionen snabbare med hjälp av planhushållning. Idag är det inte produktionen som är problemet för vänstern och staten utan sådant som välfärdsfördelningen, löneskillnaderna, arbetslösheten och klimatpolitiken.

Jag var igår på "Pub Hayek" som anordnas av forskningsinstitutet Ratio en gång i månaden. Den här gången handlade diskussionen om Friedrich Hayek själv och att det i mars är 70 år sedan hans berömda bok Vägen till träldom publicerades. Den boken varnade för planhushållning och kom att formera liberalismens motstånd mot den framväxande socialismens idéer efter andra världskriget.

Friedrich v Hayek, 1899-1992
Ratios VD Nils Karlson inledde och konstaterade att vänstern ånyo blivit stark och kommer med krav på att den sociala välfärdsproduktionen ska ske med hjälp av administrativa direktiv och inte med hjälp av ekonomiska incitament. Vinster i välfärden ska förbjudas. Men han menade också att kraven på en mer aktiv "näringspolitik" från Stefan Löfven (S) går i samma riktning för de varuproducerande företagen. Det var sådana idéer som kunde slås tillbaka när arbetarrörelsens efterkrigsprogram fördes fram i slutet av 1940-talet.

Boken är naturligtvis delvis tidsdaterad. Men en hel del av Hayeks tankar är principiella och aktuella i alla tider när tvångsidéer förs fram. Socialismens grundläggande idé att den ekonomiska verksamheten i ett land kan centralplaneras anser Hayek vara förmäten. Senare har han betecknat den som "det stora misstaget" i boken The Fatal Conceit.

En rationalistisk konstruktivism måste enligt Hayek misslyckas och sänka välståndet i förhållande till marknadsekonomins ordning, som han betecknar som en "spontan ordning". Detta beror till betydande del på prissystemet som är helt överlägset planbyråkraternas närsynta direktiv om hur mycket, vilken kvalitet och vart varor och tjänster ska produceras och distribueras. Genom att inkorporera andra delar av det västerländska samhällssystemet såsom rättsstat, avtal, äganderätt, moraliska normer,  hederlighet, individuell frihet osv gav han hela systemet benämningen "den utvidgade ordningen". Det är denna ordning som ger Västerlandet dess välstånd. Faran är då att inte alla förstår detta utan vill tillämpa den lilla världens emotionellt baserade normer på den stora världen.

I Vägen till träldom diskuterar Hayek också nazismens ekonomiska organisation och jämför den med socialismen. Detta väckte anstöt i många kretsar. Olof Palme menar att han efter läsningen av boken bestämde sig för att bli socialdemokrat. Herbert Tingsten gick istället över från socialdemokratin och blev liberal.

Planhushållning är inte förenlig med demokrati i klassisk mening. Det är en av bokens teser. Man kan inte låta en majoritet i en politisk församling plötsligt åsidosätta t ex en femårsplan. Följden skulle bli kaos och oordning. Det för med sig att man inte heller kan tillåta kritik av de styrande så att planeringen kommer i olag. I slutändan kan det bli det som Tingsten oroade sig för: planmyndigheterna måste fatta beslut om vilka tidningar som ska få tilldelning av tidningspapper - vem tror då att tilldelningen räcker till den argaste oppositionspressen?

Hayek har i ett särskilt kapitel "Sanningens död" analyserat de processer som finns i ett planeringssamhälle och som leder till att de styrande måste kontrollera opinionsbildningen fullständigt. Han skriver:
"Om undersåtarna skall stödja den gemensamma ansträngningen utan att tveka, måste de övertygas om att inte endast målet utan även medlen är de rätta. Den officiella läran, som alla måste tro på, kommer därför att omfatta alla de åsikter om fakta på vilken planen bygger. Offentlig kritik eller ens tvivel måste undertryckas därför att de försvagar allmänhetens stöd."
Fakta och teorier måste alltså bli föremål för en officiell doktrin utöver de centrala värderingar som de styrande vill befordra. Hela apparaten för kunskapsspridning kommer då att användas för att utbreda dessa åsikter. Idag är det inte bara skolor, tidningar, radio och film utan också TV och internet som skulle ställas till de styrandes förfogande.

Förhoppningsvis blir det inte aktuellt med denna typ av reglering i vårt moderna samhälle. Hayeks farhågor var tidsbundna till den tidens stora ekonomiska problem - att öka produktionen så snabbt som möjligt med hjälp av planhushållning. Gunnar Myrdal (S) och andra planekonomiska förespråkare hade dessbättre fel och Hayek rätt. Men idag är det inte produktionsökningens problem som är det viktiga. Andra frågor kan ta dess plats såsom fördelningspolitiken, lönestrukturen, arbetslösheten eller stopp för koldioxidutsläppen. Tre av dessa fyra är redan föremål för etablerandet av en officiell doktrin. Med en socialdemokratisk regering som ska uppfylla målet "Europas lägsta arbetslöshet till 2020" kommer okonventionella åtgärder att krävas också här.

Hayek 2008

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

4 Comments:

At 13 mars, 2014 02:09, Blogger Icke troende ateist said...

En femte fråga är väl invandringspolitiken, där Hayeks tes stämmer: "Offentlig kritik eller ens tvivel måste undertryckas därför att de försvagar allmänhetens stöd."

Löfven får svårt att klara sitt arbetslöshetsmål, trots att bara tre länder i EU har lägre arbetslöshet än Sverige, om han inte drastiskt begränsar asyl- och anhöriginvandringen. Det blir svårt nog ändå att finna jobb till dem som redan är här.
Under regeringen Reinfeldt ökade antalet arbetslösa som var utrikes födda med 60 000, sysselsatta med 200 000 och arbetskraften med 300 000.
Motsvarande siffor för inrikes födda: 30 000, 50 000 respektive 80 000
Förändringen på arbetsmarknaden domineras alltså av utrikes födda trots att de bara utgör 18% av arbetskraften (900 000 av 5 000 000)

 
At 13 mars, 2014 10:35, Blogger Icke troende ateist said...

"Planhushållning är inte förenlig med demokrati i klassisk mening. Det är en av bokens teser. Man kan inte låta en majoritet i en politisk församling plötsligt åsidosätta t ex en femårsplan"

Att inte oppositionen kan kritisera (rösta bort) delar av statsbudgeten har väl lite drag av planhushållning och inskränkning av demokratin - i klassiskt mening

 
At 13 mars, 2014 17:28, Blogger Danne Nordling said...

Nja, oppositionen kan i princip inte rösta för förändringar i statsbudgeten som skulle försvaga saldot. Man kan inte rösta för populära utökningar. Men det gick att rösta för förstärkningar i form av nej till skattesänkningar i höstas. Det kanske också betyder att vissa utgiftsökningar kan underkännas.

Arbetslöshetsmålet kommer förvisso i konflikt med immigrationspolitiken. Denna konflikt är ännu öppen men det finns starka krafter som vill undertrycka faktaanalyser. Det finns ett parti som företräder en kritisk syn men den verkar mera ligga på ett emotionellt plan än ett faktuellt.

Det intressanta är att Löfvens beställning om arbetslösheten till Mårten Palme besvarades med en faktabeskrivning som måste bli besvärande för Löfven. I rapporten skriver man:

"Andelen utlandsfödda i befolkningen 16–64 år har ökat från 15 till 19 procent sedan mitten av 00-talet. Eftersom arbetslöshetsriskerna är högre bland utlandsfödda än bland inrikes födda har följden blivit en märkbar ökning av andelen utlandsfödda bland de arbetslösa. Enligt AKU har denna andel ökat från 25 procent till 36 procent sedan mitten av 00-talet." (s 27-28)

Av ett diagram framgår att arbetslösheten bland inrikesfödda inte har ökat varaktigt sedan 2006. Dagens högre arbetslöshet beror alltså på fler utrikesfödda som söker arbete. Palme et al gör dock ingen explicit kommentar kring detta. Det kan möjligen ses som ett exempel på Hayeks tes.
/DNg

 
At 05 juni, 2014 16:57, Blogger puja shaha said...

Kassa och butik

Butik

 

Skicka en kommentar

<< Home