torsdag, september 07, 2006

Höga skatter hämmar tillväxten

En studie av forskningen kring sambandet mellan höga skatter och försämrad tillväxt utvisar förvånansvärt kraftiga effekter. Det kan röra sig om att Sverige tappar uppemot en procents årlig tillväxt genom att avvika från utlandet vad gäller skattetryck.

Sambandet mellan skatter och samhällsekonomins sätt att fungera är ett stort froskningsfält. Frågan har tidigare också varit i centrum för den politiska debatten men under de senaste åren har den hamnat i skymundan. Nu aktualiseras den av Timbro som beställt en rapport av Jesper Katz, doktorand i nationalekonomi, med titeln Häftig skatt eller sexig tillväxt? - skatternas påverkan på tillväxten. Rapporten utgör en sammanfattning av det ekonomiska forskningsläget om skatter och ekonomisk tillväxt.

Sett i ett större sammanhang utgör frågan om skatternas skadeverkningar den pragmatiska delen av hur man skall förhålla sig till en omfördelande välfärdsstat. En principiell del av denna större frågeställning handlar om frihet, rättighetsinskränkningar och "social rättvisa". Traditionellt har de som varit kritiska till den "stora staten" inte varit särskilt filosofiskt bevandrade och därför haft små möjligheter att argumentera emot även ytterst förenklade rättviseresonemang. De har istället koncentrerat sig på att visa att höga skatter är till nackdel för alla och därmed bör man förhålla sig skeptisk till alla politiska idéer som leder till ett högt skattetryck.

Nationalekononomin har på teoretiska grunder kunnat visa att skatterna leder till snedvridningar som är skadliga för den ekonomiska effektiviteten. Dan Andersson, LO:s chefekonom, som idag på Timbros seminarium kommenterade rapporten gav som exempel på snedvridningar de smala husen på medeltiden och avsaknaden av fullt antal fönster på husen (istället målade man blindfönster). Det var följden av att överheten tog ut skatt i förhållande till husets längd mot gatan eller i förhållande till antalet fönster. Båda dessa kriterier sågs som approximationer för ägarnas förmåga att betala skatt. Det ledde dock till 'skattekilar' som i praktiken förändrade beteendet så att det ekonomiska livet förvreds.

Men det som man teoretiskt kan vara överens om har ändå ansetts vara något som i praktiken inte är så betydelsefullt. Egenintresset hos ett antal personer som anpassar sig till skatterna har ansetts uppvägas av oegennytta i kombination med bundenhet för den stora massan. De i praktiken uppträdande skadeverkningarna har av välfärdsstatens anhängare kunnat förringas. I rapporten citeras finansminister Pär Nuders uttalande i Agenda 20/8 -06 där han gör gällande att det är vår samhällsmodell [med höga skatter] som ger den höga tillväxten och uppenbarligen inte att vi har låga skatter.

För att testa huruvida Sverige ändå inte skulle ha kunnat ha högre tillväxt med lägre skatter har Jesper Katz konstruerat en testmodell där kommunalskatten och kapitalskatten är 5 procentenheter lägre än vad som är fallet. Det betyder 76 mdr kr lägre skatteintäkter eller 3 procent av BNP. Denna modell har han sedan testat med två av forskningsfältets huvudmetoder för hur man evaluerar sambandet skatter-tillväxt.

Den s k indirekta metoden analyserar effekterna på de områden som anses bestämma tillväxten: arbetsutbudet, investeringar i humankapital, vanliga investeringar och investeringar i FoU. Med kända samband från tidigare undersökningar får Katz med sin skattesänkning en temporär effekt (10 år) från arbetsutbudet på 0,11 procents högre årlig tillväxt. Humankapitalet ger o,o84 procent långsiktigt, investeringarna o,o5 procent och FoU 0,11 procent. Den långsiktiga effekten blir då 0,24 procent och inledningsvis under de 10 första åren 0,35 procents extra årlig tillväxt. Detta är naturligtvis kalkyltekniskt exakt angivna siffror som naturligtvis i praktiska sammanhang får ses som närmevärden.

Den direkta metoden bygger på ekonometriska studier av olika oberoende variabler som får ses som närmevärden för de skattekilar som egentligen ger upphov till snedvridningar. Katz får då från det tiotal studier som använder offentlig utgiftskvot som oberoende variabel en effekt på 0,33 procents extra årlig tillväxt med den föreslagna skattesänkningen ovan. Ett nästan lika stort antal studier använder sig av enbart offentlig konsumtion som oberoende variabel (där utesluts effekterna från transfereringarna). Effekten blir då 0,42 procents extra årlig tillväxt.

Jag blir själv förvånad över hur starka effekter Katz registrerar. De ligger klart över 0,1 procentenhet högre tillväxt per procentenhet i reducerat "skattetryck". Det skulle betyda att Sverige, som i runda tal har 10 procentenheter högre skattetryck än genomsnittet för utlandet, skulle kunna ha en procents högre tillväxttakt om vi bara anpassade oss till en "normalnivå". Det indikerar stora ekonomiska förluster för användandet av den "Svenska Modellen".

När jag själv sysslade med forskningen om skatternas effekt på tillväxten kunde jag inte komma längre än uppemot 0,5 procents exta tillväxt av en 10-procentenheters minskning av skattekvoten. Även ännu lägre siffror får fortfarande stora effekter sett på litet längre sikt. Det finns uppenbarligen grund för att väga in de negativa kostnaderna för den stora välfärdsstaten i Sverige när man tar ställning till vilken vår lämpligaste samhällsmodell egentligen är.

Andra bloggar om: , , , , , intressant.se


Här kan man rösta på min blogg i TV:s tävling

8 Comments:

At 09 september, 2006 14:58, Anonymous Anonym said...

Det har nu kommit två svenska analyser som på ett övertygande sätt visar att ett lägre skattetryck än det svenska har en rad positiva fördelar,

Våra nuvarande makthavare hävdar som bekant motsatsen och de har också sänt ut trevare om att skattenivån utan större olägenhet kan höjas ytterligare. Vi skulle därmed kanske få en skillnad på 5-8 procent mellan den svenska skattekvoten och den för OECD-länderna genomsnittliga.

Man kan fundera över varför högskattepartier val efter val får behålla sin majoritet oaktat att det rimligen borde vara impopulärt att höja skatterna.
Förklaringen är rimligen den att de höga skatterna av många förknippas med sådant som höga bidrag och omfattande subventioner och räcker inte det så står alltid ams-politiken till buds. Detta drar 100 000-tals svenskar fördel av.

Om denna politiken ens marginellt skulle förändras så utmålas det av socialdemokratin som den allra värsta hotbilden mot det svenska folkhemmet och tveklöst ser regeringen Persson också här den väljarkader som ska ge vänstern segern i valet den 17 september.

Vi vet också¨att en betydande minoritet, kanske t o en majoritet av svenskarna accepterar svarta-börsaffärer, arbetar på denna marknad, tjänar bra där samt kan därmed också få sina kostnader för skilda tjänster avsevärt reducerade,
Detta ökar utan tvekan godtagandet av ett högt skattetryck.

En motsvarande marknad finns på bidragssidan, där det förekommer ett omfattande fusk.
Detta är allmänt bekant och fördöms självklart, men vare sig politiker eller myndigheter kan komma till rätta med det. Ofta finns det dessutom en koppling mellan svarta - börsaffärer, bidragsfusk samt också en omfattande kriminalitet.

De som är verksamma inom denna sektor har självfallet föga lust att återgå till den ordinarie arbetsmarknaden även om jobb finns.

Det svenska skattesystemet måste också "kompenseras" på andra sätt. Ett är att hålla tillbaks lönerna, vilket framför allt drabbar kvinnorna. Ett annat är att avstå från att nyanställa, eftersom främst småföretagen med en skälig vinstnivå inte har råd därtill.De e svenska skyhöga skatterna resulterar i en omfattande latent arbetslöshet. Denna finns också i en rad andra skepnader, Det kan vara via brister i ett skolsystem där alltfler skolelever inte når de kunskapsmål som krävs för nödvändig fortbildning och för att ta sig in på arbestmarknaden. Vi har också en sjukvård, där vårdinsatserna sker så sent att avsevärda extrakostnader uppkommer. Vem har summerat dem?

Man kan också fly undan höga skatter på ett mera legalt sätt. Förmögenhetsskatten bidrar till att svenskt kapital som skulle kunna investeras här stannar utomlands. Svenska företag har i ökad utsträckning inte råd att stanna kvar på hemmaplan. De dras till länder med lägre löner och lägre skatter och nu senast bidrar den gröna skatteväxlingens energipolitik till att svenska pappersbruk flyttar utomlands eller inte har råd till behövliga nyinvesteringar.
Denna utveckling kommer givetvis att fortsätta om vi får en regering där också miljöpartiet och vänsterpartiet ingår.

Vi har också framför oss en direkt kapitalförstöring, som blir ett resultat av planerad nedläggning av svenska kärnkraftverk.

Det krävs en successiv sänkning av de svenska skatterna. Den måste ha en en sådan inriktning att den till sin verkan kommer tillrätta med allt detta som har atgits upp i detta inlägg och rimligtvis åtskilligt mer.

 
At 09 september, 2006 23:05, Blogger Danne Nordling said...

Just det, det behövs en svensk skattesänkning för att komma tillrätta med en rad av Sveriges ekonomiska problem. Årets valrörelse borde vara ett skattesänkningsval. Men har någon fått intrycket av att valet står mellan fortsatt höskattesamhälle kombinerat med långsiktigt elände (när det inte är högkonjunktur) eller ett samhälle med låga skatter och mera frihet?

Hur mycket skulle skattetrycket sjuka om Alliansen skulle vinna valet?
/DNg

 
At 10 september, 2006 10:42, Anonymous Anonym said...

Hej min gode vän Danne !

Valet handlar främst om jobben tack vare utmanaren Reinfeldt. Indirekt kommer skatterna in i den debatten gm inkomstskatt och soc.avg.

Vid en seger för Alliansen har jag stora förhoppningar att få behålla 11 % extra av min nuvarande bruttolön om borgarna även tar hem spelet år 2010. Dvs, alla förändringar till det bättre skall inte göras över en natt.

Det är väl en bra sänkning av skattetrycket !

 
At 10 september, 2006 13:29, Anonymous Anonym said...

Bste Kenneth.
Visst är det bra med förhoppningarsom sträcker sig fram till 2010 0ch går i rätt riktning.

Att du skulle få behålla 11 procent av din nuvarande bruttolön är sannolikt överdrivet även vid en seger för alliansen.

Men inget är omöjligt här i världen. Då måste i så fall allt klaras av och vi måste ha politiker som också vågar utmana den starka opinion som inte vill ha skattesänkningar.

Vi får inte heller blunda för alla de problem som vi står inför. Här kan det vara rekommendabelt att ta del av Björn Tallroths Brännpunktsartikel i dagens Svenska Dagbladet,

I övrigt så hänvisas förstås till det som Danne tagit in i sin blogg ovan,

 
At 10 september, 2006 16:39, Anonymous Anonym said...

Bäste Per,

Helt klart krävs en nypa mod, effektiviseringar i det offentliga, skattesänkningar på fastigheter, bensin mm samt en tydlig plan på hur vi ska uppnå
detta samhälle.

Vad får vi tillbaka ? Jo, vi blåser liv i Sverige. Detta riskerar vi dock att förlora:

En arbetslöshet på 25%.
Långa vårdköer.
En skola som producerar icke läskunnigt folk.
En kriminalitet på frammarsch.
Svartjobben.
Äldre som vantrivs.
Överfulla dagis och förskolor.

Jag vet inte en enda människa som nöjer sig med att hela lönen ska gå till "räkningar".

mvh Kenneth

 
At 10 september, 2006 18:41, Anonymous Anonym said...

Det du säger kan myckel väl inträffa, ja, det är t o m troligt om inget radikalt görs, varför skattesänkning sjävfallet är en viktig del.

Men det kräver ett hårt arbete och politiskt civilkurage.

I dag kommer det ut en bok Fifflarnas paradis
, i vilken en del av allt bidragsfusk har kartlagts.

Det gäller mängder av utbetalningar som Ams står för och där inte denna myndighet ens kan kolla om deras bidragstagare även parallellt har inkomster eller förutsäyys få sin inkomst på annat sätt t ex via studiebidrag.

Detta har verifierats av chefspersoner inom Ams och är naturligtvis en präktig skandal.

I morgon kommer Svenskt Näringsliv med en studie som visar att kan inte nya jobb komma fram i näringslivet via sånt som sänkta inkomstskatter och lägre arbetsgivaravgifter så kommer åtskilliga sanningar att snart visa sig:
-uppåt 200 000 anställda inom den offentliga sektorn måste avskedas
- skatterna måste höjas med åtskilliga skattekronor
och
-jobben blir allt färre inom näringslivet och svenska företag flyttar utomlands eller måste läggas ned

 
At 11 september, 2006 11:15, Anonymous Anonym said...

I senaste numret av The Economist finns en artikel om "den svenska ekonomiska successen.
Den kallas Admire the best,forget the rest.

Några uppgifter ur den kan vara viktiga attredovisa;

- Den svenska BNP:s utveckling måste ställas mot den genomsnittliga i OECD-länderna och justeras med hänsyn till hur pass stor andel av befolkningen i produktiv ålder som har jobb.

Då visar det sig att Sverige låg på fjärde plats 1950 med talet 120, men har sedan dess halkat efter relativt sedan och ligger nu på talet 90.
Den kraftigaste minskningen inträffade med början 1987 och fortsatte sedan till 1993.
För detta bar socialdemokratiska regeringar det fulla ansvaret och någon vändning har inte skett under de tio år somm Göran Persson varit statsminister.

- Den svenska privata sysselsättningen har i stort sett varit oförändrad mellan 1950-2005 men visar nu en vikande tendens.
Den mest betydande minskningen inleddes dock 1987 och var givetvis ett resultat av den finanskris som då påbörjades.
Fullt friska företag fick sina krediter indragna för att rädda banker som annars skulle ha gått i konkurs och när regeringen Bildt tillträdde hösten 1991 tvingades den att öka statsskulden med cirka 800 miljarder för att förhindra massarbetslöshet och även köpa upp en bank som Nordea.

- Den största minskningen i antalet sysselsatta sedan 1991 har till säkert mångas överraskning skett inom den offentliga sektorn.
Det beror på att arbetslösheten har ökat, att skilda ams-åtgärder vidtagits för att dölja detta och att vi fått en formidabelt stor ökning av antalet förtidspensionärer och långtidssjukskrivna.

Summerar man dessa tal rör det sig om över en miljon.
Till bilden hör också att regeringen misslyckats med att ge invandrare jobb och att andelen latent arbetslösa ökat kraftigt, något som inte helt syns i statistiken.

- Att den offentliga sektorn fått exbandera så kraftigt har också fått till resultat att effektiviteten där minskat dramatiskt.
Utan att direkt gå in på alla förklaringar, vilka är åtskilliga, så kan konstateras att USA har den "maximala" effektiviten med talet 100 medan Sverige är lågt rankat
med talet 0,55.
Självklart spelar här de höga skatterna en viktig roll.

Om allt detta ska kunna ändras så krävs säger The Economist avslutningsvis att inte alla, individer som partier, sluter att tänka och agera som socialdemokrater.

Carl Bild säger också att den nordiska modellen borde bestå av det finska utbildningssystemet, Estlands skattemodell, Danmarks och Islands entreprenörskap och Sveriges sätt att driva storföretag.

 
At 21 september, 2007 10:08, Anonymous Anonym said...

vilken av modellerna är bäst för sverige, den selektiva eller den generella välfärdmodellen?

 

Skicka en kommentar

<< Home